O2 arena kokade från start, då irländaren Patrick Holohan gick kvällens först match mot Josh Sampo. Att ”underdogen” Holohan gick in och avslutade Sampo redan i första ronden satte tonen för vad som skulle bli en galen irländsk pubkväll i kvadrat. Att just resultaten gick med irländarna var en central ingrediens för denna enorma stämning som rådde på läktarna i O2.
Ett tydligt exempel på att det som utspelade sig i buren påverka stämning var när Cathal Pendred i början av sin match mot Mike King blev nertagen. Tystnade som blev i arenan vid den tidpunkten var ett starkt minne och alla irländare satt på nålar när King gick loss på Pendred i rond ett. Just Pendred förtjänar ett onämnde efter den otroliga comeback han lyckades med mot King. Att överleva den nerslagningen kombinerat med våldsam ”ground and pound” samtidigt som han försvara mot tre separata submissionförsök var häpnadsväckande. The fighting Irish!
Vidare till ”The fighting Swedes” som i lördags i Dublin representerades av både Tor Troeng och Ilir Latifi. Först ut var Troeng som tog sig an en stark brottare i Trevor Smith. Att Troeng lyckas kontrollera klinchen och straffa Smith mot buren i första ronden var inget jag hade förutspått. Tyvärr för oss svenskar, så lyckas Smith i följande ronder vända alla grapplinginitiativ av Troeng till topposition. Denna förlust känns på något sätt än mer frustrerande, då det känns som Troeng har fler färdigheter än Smith och hade kunnat vinna matchen på distans stående. Samtidigt måste man ha förståelse för att det är svårt att byta game-plan under match samt att Troeng säkerligen väljer att mixa in sin grapplingen i de sista två ronderna, då detta var vägvinnande i första. Troengs förlust var den enda personliga besvikelsen under hela galan och jag längtar redan efter att se Tor komma tillbaka starkare till nästa gång (förhoppningsvis vid UFC Stockholm).
Någon som kom in stark var vår andra svenska utövare för kvällen Ilir Latifi. Allstar-fightern hade konserverat formen från hans senaste framträdande i London. Otroligt kul att se den utvecklingen i Latifi fick visa med sitt stående register, där han utdelade kraftfulla varierade kombinationer. Känslan jag får är att Latifi börjar etablera sig som ett namn i UFC. Indikationerna på det kommer det fina mottagande av publiken samt reaktionerna på Twitter från internationell media och fans. Det blir väldigt spännande att följa Latifis framfart, då han avslutat sina senaste två motståndare på sammanlagt 5 minuter och 10 sekunder. Min förhoppning för Latifis nästa uppgift är att han går match på UFC Stockholm mot antingen Maldonado, Jimmo eller Cavalcante.
Islänningen Gunnar Nelson fick ett otroligt stöd av de irländska fansen. I segern mot Cummings var Nelson som vanligt iskall och otroligt kalkylerad. Trots det fantastiska avslutet är jag inte övertygad att Nelson kan nå toppen av viktklassen än. Därför vill jag se honom i nästa match möta testat motstånd i antingen Tarec Saffiedine eller Jake Ellenberger.
Kvällens huvudmatch blev precis den stora show som McGregor hade utlovat på förhand. Extra imponerande, då McGregor återvänt från en allvarlig korsbandsskada samt satt en otrolig press på sig själv genom att utlova ett avslut i första ronden. Trots att Brandao vunnit en extremt stark säsong av ”The Ultimate Fighter” så har han en fighting stil som passar tekniska och taktiska McGregor väl. Personligen tycker jag att man ska ta det sakta med McGregor framöver. Irländaren är bara är 26 år gammal och mitt förslag för motstånd är vinnare av Guida vs. Bermudez eller Ricardo Lamas, då min önskan är att se McGregor ställas mot någon stark brottare i viktklassen.
Till sist vill jag bara passa på att tacka mina kollegor på Kimura.se, UFC, McGregor, de irländska fansen och Dublin för en fantastisk vecka med massa färgstarka minnen!
