Natten mellan den 21:a & den 22:a september 2013 bombas det ut ettor och nollor över hela MMA-världens twitter-konton. Informationen som sprids beskriver en explosiv, teknisk och imponerande match, samt att en ny mästare i lätt tungvikt strax kan vara korad. Matchen som alla pratade om var mellan svenske Alexander Gustafsson och mästaren Jon Jones, en fight som kom att gå till historien som en av de bästa i UFC – någonsin.
Efter fem intensiva ronder dömer poändomarna matchen till Jones favör. Många kritiserade domslutet och kritiken kom från fler håll än bara Sverige. Ett flertal amerikanska fighters och experter hade Alex som vinnare.
Något som de flesta kunde enas om var att match var en otroligt jämn drabbning av absolut returmatch-kaliber.
Under sommaren 2014 kom det efterlängtade beskedet från UFC; Jones och Gustafsson möts den 27:e september 2014 i Las Vegas.
Hela MMA-världen ser fram emot den efterlängtade returmatchen. Men så händer det som inte fick hända; Alexander Gustafsson skadar sig. Matchen blir då inställd. Som ersättare kliver istället Daniel Cormier in. Dessvärre tog det inte lång tid innan även Jon Jones skadade sig under en sparringsession med tungviktaren Alistair Overeem.
UFC är alltså tillbaka till ruta ett. Många tror att Alex och Jones kommer att mötas vid ett senare tillfälle när båda har återhämtat sig från sina skador. Till mångas stora förvåning sker dock inte detta, istället flyttas matchen mellan Jones och Cormier fram till den 3:e januari 2015.
Till problematiken. När det kommer till skador och matchändringar så finns det alltid risker. För Alex del är detta förödande, då närmare tolv månaders planering samt psykologisk övertag nu omkullkastats. Särskilt med tanke på att det här är den största matchen Alex någonsin kommer att gå i sin karriär. Alex har tillsammans med Allstars och Andreas Michael vässat sina tekniker för att just möta Jones. Samt att de har finslipat match-strategin för att i returmötet antingen slå ut mästaren eller att den här gången få med sig domslutet.
Kom även ihåg att Alex är i sin prime och kanske den bästa versionen av sig själv någonsin. Förberedelserna är unika och det är också därför UFC borde ha återgått till att sätta datum för returmatchen. Samtidigt finns ett kontrakt som kanske ger Cormier rätten till att möta Jones. Men jag anser att ursprungsmatchen skall aktiveras genom en eventuell klausul då faktiskt även Jones skadade sig och att Cormiers inhopp för Alex räknades som en plan b.
Till de eventuella konsekvenserna av att Alex kanske inte får Jones i sin nästa match. Det finns tre potentiella hot på Alex väg för att kunna fightas om bältet. Vi har super-atleten och den explosiva Anthony Johnson och den obesegrade OS-brottaren Daniel Cormier samt teknikern och strikeforce-mästaren Gegard Mousasi som pendlat mellan divisionerna lätt tungvikt och mellanvikt. Jag tror att Alex har chans att vinna mot vem som helst som de sätter framför honom, dock kommer det inte att bli någon promenadseger vem de än väljer. Skulle han förlora så är det betydligt svårare att kunna ta sig fram till en titelchans.
En annan faktor är att Alex kanske inte får gå match på ett tag, om han enbart går med på att gå titelmatch. Jones och Cormier möts i januari, vilket innebär att om Alex tackar nej till alla andra matcher så får han gå titelmatch tidigast i april 2015.
Jag anser dock att risken med att titelchansen blir omkastad i kortleken är ett större problem än att få gå match innan en bältes-chans. För Gustafsson såg inte ringrostig ut mot den tuffa utmanaren och strikern Jimi Manuwa.
Till saken hör även att vissa fighters har nycklar till andra fighters. Vissa har fler, andra har färre. Alex har en unik nyckel, en som kan leda till en vinst över Jones.
Vi får heller aldrig glömma varför Jon Jones vid ett flertal tillfällen försökte undvika returmatchen mot Alex.
Det var nämligen Sveriges stolthet som såg till att Jones aldrig mer kommer att bära t-shirten med texten ”Not quite human”. Det var Alex som såg till han kastade den bland sina trasiga och sura suspensoarer. Det var Alex som visade att Jones ansikte sväller upp efter tunga träffar och att han blöder som vilken människa som helst, samt att även mästaren kan tas ner på marken – i dubbel bemärkelse.
I krönikans slutskede måste jag ändå understryka att jag är orolig inför framtiden och eventuella omvägar – kanske för att känslorna blir extra vitala när jag följt Gustafssons karriär i stort sett från starten. Förhoppningsvis fortsätter ändå Alex att lysa i sina fortsatta matcher mot bältet – samtidigt som jag inom snar framtid kommer säkra möjligheten att sitta med mina barnbarn om ett par årtionden och prata om MMA och Alexander ”The Great” Gustafsson – Sveriges lätta tungviktsmästare i UFC, och sedan försöka skryta med: – ja honom har farfar rullat med en gång i tiden.
