I helgen utspelades UFC 150 på UFC:s födelseplats i Denver, Colorado.
UFC 1: The Beginning, var en 8-manna turnering utan några viktklasser och där matcherna bestod av en rond som gick på obestämd tid och till dess att någon blev avslutad. (Rolig kuriosa är att ingen match gick längre än 4:20 minuter). Slutligen stod den legendariska Royce Gracie som segrare och kammade hem hela $50,000. Det har, i november, gått 19 år sedan UFC 1 och mycket har hänt och ändrats sedan dess.
Helgens huvudmatch mellan den regerande mästaren, Benson Henderson, och utmanaren samt den tidigare lättviktsmästaren, Frankie Edgar, är ett praktexemplar på hur långt vi har kommit sedan den regel- och taktiklösa tiden. Titelmatchen och pay-per-view:ns huvudattraktion var en fem ronder och 25 minuter lång fight utan någon klar vinnare.
I det här läget k
an vi, i egenskap av media, fans och professionella tyckare, gå till vår vanliga verktygslåda, ta fram och kasta begrepp som kontrovers, diskutera domarnas förmågor samt den klassiska och alltid kritiserade poängsystemet. Jag kan vara först att erkänna att jag själv snabbt gick till den platsen och började skrika och argumentera för varför ”The 10-point must system” är ohållbart. Men, var problemet, i den match som hela MMA-världen nu debatterar, det verkliga problemet och den sanna boven? Personligen tycker jag att två ronder var helt omöjliga att bedöma och avgöra samt tre ronder som behövde vägas på guldvåg. Givetvis kan och ska poängsystemet fortsätta att diskuteras och ifrågasättas, men det finns inget rimligt poängsystem i världen som kan rädda matcher där en eller samtliga deltagare inte har som amibition att nå idrottens uppsatta mål. Oavsett om det är att sätta en boll mellan två stolpar, över ett nät eller springa över en mållinje. Jag kommer (inte helt) osökt att tänka på årets OS-matcher i badminton där fyra lag och 8 spelare diskvalificerades för att de inte gjorde sitt yttersta för att vinna och ta poäng. Jag vill givetvis inte gå så långt att säga att Frankie eller Benson försökte lägga sig, däremot tycker jag att båda agerade långt ifrån sina fulla kapaciteter och gjorde långt ifrån sitt yttersta för att uppfylla vår sports huvudmål. Självklart kan vi som upplysta MMA-anhängare, som inte törstar efter blod, tycka att de båda gjorde en väldigt taktisk och smart fight, men notera att det tyckte även de 8 kvinnorna under OS att de gjorde. Igen, är det egentliga problemet poängsystemen och regelverken eller ligger det i inställningen hos dessa idrottsmän och –kvinnor?
Jag vill egentligen inte gå ut och lägga all skuld på Edgar i den här matchen. Personligen 
tycker jag att Henderson var långt ifrån att prestera på den nivå vi vet och har sett av honom. Där tekniker kommer från alla hålla och där när han väl tar ned någon så är det början på slutet. Men, Benson är lika mycket att beskylla som BJ Penn eller Gray Maynard. I sex raka titelmatcher och fyra ”kontroverser” har en person varit den gemensamma nämnaren. Frankie Edgar. Jag kan inte undgå att fråga mig –vad är det för problem hos en ”fighter” där nästan samtliga matcher har samma utfall?
Jag är ingen bakåtsträvare som tycker att MMA och UFC håller på att utvecklas åt fel håll. Jag vill inte heller gå tillbaka till den tiden där ”soccer-kicks”, skallningar eller möjligheten att slänga ut någon ur buren, förekom. Dock, som all utveckling är inte allt till det godo. Jag drogs till MMA då jag ansåg att det var den renaste sporten där alla kampsportsstilar kunde samlas och vi kunde se vems tekniker var överlägsen. Jag behöver inte se brutala utknockningar eller obscena benbrytningar, däremot vill jag kunna se en skymt av övertag. Om jag hade velat se en sport med svårlästa, komplexa eller tråkiga poängtagningar hade jag vänt mig till squash, amerikansk fotboll, baseboll etc.
Svaret till frågan gällande Edgars ”problem”, tycker jag, ligger mycket i Dana Whites kommentar om Maynard vs Guida. White sa ”Nobody can win or lose a fight when the guy is running around in circles”. Edgar springer eventuellt inte exakt I samma cirklar som Guida, men bristen på “bad-intentions” I hans slag, sparkar och nedtagningar talar sitt klara språk. I alla fall för den här MMA-älskaren.
Vad säger ni andra MMA-älskare på Kimura? Ligger felet hos Frankie, poängsystemet, matchningarna eller något helt annat? Låt mig veta vad ni tänker!
Veckans plus – Reza ”Maddog” Madadis heroiska insats och räddning av de drunknande tyska turisterna.
Veckans minus – Tyrone ”Teesta” Mims som avled efter en match i amatör-MMA.
Skriven av Sharoz Latifzadeh
Ben Henderson är det som vi snackar om just nu, den killen har ett hjärta av guld när det kommer till vilja och en matchning mellan två killar som har en vilja av guld + skillsen vilket kan göra att man drars ifrån varandra som en magnet ungefär och då får man sådana matchningar. Den som bygger upp fighten borde inse detta och skapa någon slags friktion så att man bryter detta mönster, nu har alla blivit så effektiva i sina game och ska vara så ”professionella” Men det är fighting som vi snackar om och som jag själv tycker är mer än bara en sport, vilket man inte ska sätta ”korkade” regler på, octagongen är som sagt utformad i 8 kanter och beroende på hur man rör sig så skapar man ju en viss energi för att kunna hamna i dominanta positioner för att utföra viss effektivitet och detta bör domare/regelverket o.s.v se efter som sagt, då det är mer en bara en sport i sig. Detta tror jag skulle kunna ändra synen på MMA ganska mycket för att inte skapa förvirring kring domslut.
MMA har sin prestige att vara ”fritt”, men om folk vill göra detta till en sport i sig så bör man tänka till lite mer än bara låta domare som bara tänker i ramar för boxning/brottning/thaiboxning döma matcherna…. Detta är MMA och bör ha ”regler” för sig och inte låta folk med en annan bakgrund av en viss kampsport som dom dömt tidigare i helt plötsligt döma MMA, det som man lär sig från allra första början sitter i ryggmärgen säger man och det samma gäller domare som dömt matcher i någon annan kampsport tidigare.
Det är inte utövarna som ska få skiten, de går in i buren och riskerar sig själva för att folket ska njuta att se kontrollerad våld och tycker det är ganska lamt att bua fighters bara sådär, redan där ser man att ganska många människor på denna planet är helt enkelt dumma i huvudet och lätt manipulerade.
Håller fullständigt och absolut med. Om Edgar hade vunnit så hade det varit spiken i kistan för mitt intresse för lättvikten.
Om man kollar till poängtolkningen så tycker jag att poängdomarna gjorde fel.
Poängdomarna är för fega att sätta jämna ronder 10-10
Det är ingen skamm om en fight slutar lika. Men jag får kännslan att poängdomarna är livrädda för att göra den bedömningen.
Jag har en kännsla att om poängdomarna bedömer fler ronder lika så skulle det inte vara sådant snack om att folk blir rånade till höger och vänster i den den här sporten.
Tänkvärt! Själv är jag ofantligt trött på Edgars omkringskuttande. Mannen verkar vara en levande kontrovers där man antingen älskar eller hatar honom.
Oavsett vilket läger man tillhör så är det ju uppriktigt konstigt hur hans fighter kan vara så extremt lika.
Jag tror svaret ligger delvis i hans egen kommentar ”jag gjorde tillräckligt för att vinna” När MMA börjar handla om att göra tillräckligt då börjar jag kolla på krocket istället.
Helt enig. Håller med om att det är fegt av dommare att inte våga dömma 10-10. Men Frankie försöker aldrig avsluta. Kommer aldrig glömma hans ansiktsuttryck när han knockade Maynard. Han var lika överraskad som alla andra. Han utnytjar det faktum att dommare är ganska lätta att genomskåda. Dom kommer bara ihåg första och sista minuten i ronden och de har mer koll på boxning och brottning än MMA. Man ser helt enkelt inte fram till titelmatcherna längre. Prelimsmatcherna är alltid bäst och titelmatcherna är riktiga sömnpiller. Och det började med Frankie, tyvärr. Nu är det viktigare att få en fruktlös takedown i slutet av ronden och att bli buren runt på axlarna. Det var inte sånt här som fick mig att börja med MMA. Men det kan bli det som får mig att sluta.
Jag tycker det är sjukt tråkigt att ingen av er vet bättre än att klanka ner på den bästa lättviktaren för att hans matcher är jämna. 99% av de som sett matchen tycker att han vann och resten tycker att det var lika. Ingen har väl kunnat vinna klart/avsluta edgar heller? Sätt 10-10 på 3e och 4e om ni vill även om jag tycker att han vann dom. Alla domare gav ändå 2a och 5e till edgar oavsett. Lättvikten är en viktklass med otrolig bredd på toppen ändå lyckas lille Frankie (som lätt skulle kunna tävla i bantamvikt) att med överlägsen teknik timing och sömlösa övergångar mellan de olika teknikerna att hålla sig kvar där men det räcker tydligen inte.
MMA har helt klart blivit mindre intressant att kolla på nu när så många matcher avgörs på domslut, ffa dom lättare viktklasserna.
Jag är inte ute efter att se brutala knockar eller brutna leder men lite mer fokus på att gå in för att besegra motståndaren hade inte varit fel.
I mina ögon är en decision = oavgjort, så till vida inte ena fightern väldigt tydligt har dominerat matchen.
Jag skulle gärna se ett rankingsystem som ger 1p för vinst på decision, 2p vinst på avslut och -1p för förlust.
Då kan man inte snacka sig till titelmatcher utan måste prestera istället.
Och för att få en chans på titeln måste man vara rankad bland topp 5.
Kanske inget 100% genomtänkt system men något måste göras åt poängbedömning, titelchanser och regler för att hålla mitt intresse vid liv.
ören: Nej, det räcker faktiskt inte till. Jag är öppen till att Frankie eventuellt vann matchen men kontentan är att väldigt få vill se honom längre. Tycker fighten var snarlik den första mellan Frankie och Penn med skillnaden att man nu ledsnat på ”Happy feet’s” poängboxande vilket innebar att personen med mest tilltalande ambition vann. Helt rätt beslut. Vi kommer sannolikt få se riktigt roliga titelmatcher i LW framöver och det vinner hela divisionen på.
Donnart: ”…väldigt få vill se honom längre”? öhhhhh
All heder åt Frankie.
Det hör till en del av sporten med kontroversiella beslut. Det förekommer i de flesta sporter och det gör det hela hur paradoxalt det än låter mer spännande och roligare att följa.
Tycker det här borde vara en väckarklocka till alla fighters att inte låta det gå till decision, särskilt när det kommer till en titel match. Så går du in i matchen med gameplan ”gör bara tillräckligt för att vinna”, ja då får man också acceptera en förlust.
Husse: Tror tittarsiffrorna på senaste PPVen dödade ditt argument där. Det var nog ganska få som köpte den för att se Frankie. Tyvärr så blir det snarare ”Noll heder åt Frankie”. För han vill inte fightas, han vill bara vara champ.