Inatt kröntes Germaine de Randamie som titelhållare i UFC:s fjäderviktsklass för kvinnor. Ha den äran, Germaine! HUFC har en ny division för första gången på nästan tre år. Senast gällde det tillägget av kvinnornas stråviktsklass, som kompletterade den ursprungliga bantamviktsklassen. De båda nämnda divisionerna har 115 respektive 135 pund som övre gränser, och därmed ett gap däremellan på drygt 9 kg. Många menar att det är en skillnad som motsvarar ett svart hål. Ett svart hål som de tävlande damerna förstås måste försöka kringgå på bästa vis. En intressant fråga är om inte damernas mma hade mått bättre av en flugviktsklass med 125 pund som övre gräns, snarare än det nya tillägget.
Det är nästan svårt att tro att damerna funnits i oktagonen i knappt fyra år. Den 23 februari 2013 blev en viss Ronda Rousey den första kvinnliga titelhållaren i premiären för damernas bantamviktsklass. Idag kan man knappt föreställa sig hur mma-landskapet skulle se ut utan kvinnliga inslag. UFC har på olika vis lockat till sig en talangfull skara kvinnliga fighters.
För att locka ytterligare fler förmågor togs någon gång i fjol beslutet att addera en tredje viktklass: fjäderviktsklassen, med 145 pund som övre gräns. Den enskilt största anledningen stavades Cristiane ”Cyborg” Justino, brasilianskan som de flesta kvinnliga fighters drömmer mardrömmar om att möta. Cyborg hade börjat sin resultatmässigt framgångsrika UFC-sejour under första halvan av 2016, och det blev två matcher för hennes del under det gångna året. Båda var överlägsna vinster i catchweight om 140 pund. En speciell, skräddarsydd viktgräns, som ändå verkade kräva för mycket av hennes kropp. Som konsekvens av Cyborgs sportsliga momentum till priset av hälsomässiga komplikationer, väcktes diskussionen på riktigt om att addera en fjäderviktsklass för att ge henne ett ordentligt ”hem” i tävlingssammanhang.
Diskussionen ledde till handling, men med ett stort problem: i december testades hon positivt för en förbjuden substans under ett stickprov av USADA. Den rättsliga processen pågår i skrivande stund, och utgången tycks vara oviss. Plötsligt dök mörka moln upp på UFC:s fjäderviktshimmel.
Med eller utan Cyborg kan det diskuteras huruvida tillägget av 145-pundsklassen var det mest intelligenta valet. Många personer, däribland kvinnliga fighters såsom Rousey, Waterson och Jedrzejczyk, har menat på att tillägget av en flugviktsdivision vore ett mer välkommet initiativ. I nuläget finns ett gap på 9 kg mellan stråviktarna och bantamviktarna, där vissa kvinnor har fastnat. Vissa fighters har alltså fastnat i en sorts limbo mellan viktklasserna, där de är för små för den övre, men för stora för att säkert kunna banta ned sig förbi den undre gränsen. Det ska sägas att detta problem självklart existerar bland männen också, men relativt sett är det här ett särskilt stort avstånd att överbrygga för någon med en kroppsvikt på ca 60 kg, som ska banta ned sig under stråviktsgränsen.
Så sent som förra helgen upplevde Bec Rawlings det helvetet. Efter att ha gjort den tuffa bantningen ned till 115 pund flera gånger, var hennes hormonsystem i obalans. Kroppen gav upp i hennes försök att pressa den ytterligare en gång, och hon missade vikten inför matchen i Houston. I och med det ställde hon också sig i kören som efterfrågar en flugviktsklass.
Frågan som kvarstår, och möjligen ger svaret på varför UFC inte introducerat damernas flugviktsklass, är om den skulle vara smart ur ett ekonomiskt och sportsligt perspektiv. Motargument har till exempel varit att den skulle riskera att tunna ut strå- och bantamviktsdivsionerna. Visst ligger det något i detta, eftersom ett antal fighters från de kringliggande viktklasserna skulle bege sig dit, vilket är själva syftet med att starta divisionen. Men detta förutsätter dessutom att UFC inte rekryterar från andra promotions. Invicta, med sin helt kvinnliga lista av fighters, har en flugviktsdivision där en del talang skulle kunna hämtas ifrån. Det råkar också vara Invicta som tidigare utgjorde hem för fjäderviktsstjärnan Cyborg. Stjärnan som nu skulle vara dragplåstret till en viktklass i utkanten av skalan, där talanger kan vara svårare att finna.
Man ska passa sig för att vara efterklok, men introduktionen av damernas fjäderviktsklass var kanske inte det smartaste valet, vare sig sportsligt eller ekonomiskt. Speciellt på grund av händelserna kring Cyborg. Visst var det många fans som efterfrågade den viktklassen tidigare, men kanske borde UFC ändå lyssnat mer på kvinnorna i de egna leden. Kanske borde de ställt den i många andra sammanhang så opassande frågan. De kanske skulle ha frågat damerna om vikten.
Skriven av Felix Skoog
