Mindre än tre minuter tog det James Gallagher att krama in strypningen på motståndaren Medvedovsky under co-main eventet på Bellator 173 i slutet av februari. Trots att det inte var huvudmatchen, verkade publiken tycka annorlunda. Merparten av åskådarna lämnade nämligen SSE Arena i Belfast i samband med att irländaren gick ut ur buren, vilket är talande för hur populär han blivit. Det var inte bara den matchen som gick snabbt, utan hela karriären har utvecklats i en rasande fart för ”The Strabanimal”: blott 20 år gammal har han hunnit samla på sig sex vinster av sex möjliga i sin proffskarriär, varav tre i Bellator. Den unge irländaren är troligtvis bara i början på sin resa – men kanske är det redan hög tid för honom att ta ett kliv in i mma-världens finrum och tävla i UFC.
Går man tillbaka två år i tiden hade James Gallagher inte påbörjat sin proffskarriär. Sedan dess har han hunnit göra sig både betydligt kändare och mer välbetald. Som så många andra gånger är det frukter av ett arbete som påbörjades för länge sedan, långt innan någon förväntade sig att den unge irländarens fans kunde fylla ut platser i arenor.
Gallagher föddes i den nordirländska, lilla staden Strabane. Förutom att utgöra grunden för smeknamnet påbörjades också hans mma-karriär där, och han gjorde sig känd på den lokala scenen när han som 13-åring besegrade en 21 år gammal motståndare. En viss John Kavanagh dömde till slut matchen, efter att först ha vägrat på grund av åldersskillnaden kämparna emellan. Gallagher vann inte bara, utan lyckades dessutom imponera tillräckligt för att Kavanagh skulle bjuda in honom att träna hos Straight Blast Gym i Dublin. Inte långt senare kom nästa nyckelpunkt i karriären. Även denna gång skulle han ha sin tränare att tacka för mycket. Som 15-åring bestämde sig Gallagher för att överge sin skolgång för att kunna satsa fullt ut på att bli mma-proffs. Kavanagh reagerade genom att låta honom bo i hans hem, för att stötta drömmen.
Som adept under den ”irländska mma:ns gudfader”, fick Gallagher sedan bevittna hur SBG Ireland växte till att bli en europeisk stormakt bland mma-gymmen. Blott 17 år gammal, kunde han se hur Conor McGregor banade väg för irländsk mma vid UFC:s gala i Dublin 2014. För ung för att vara del av den första vågen fighters, får Gallagher kanske vara fanbäraren för den andra generationens slagskämpar från SBG. Ett gäng som idag är redo att göra sitt avtryck i fightingvärlden. Ett visst avtryck har Gallagher redan gjort, inte minst i mediasammanhang. Jämförelserna med McGregor har haglat, och kritiska röster har också riktats mot honom. Många menar på att han borde sluta apa efter klubbkamraten och storstjärnan.
Visst finns det många yttre likheter: en rapp Dublin-dialekt, ett svårslaget självförtroende och till och med en djurmotivstatuering som pryder bröstet, är saker som de båda SBG-kämparna har gemensamt. Trots allt detta påpekar Gallagher gärna att han är en helt annan person och fighter än McGregor. Han ser sig som en mindre extrovert person, även om hans självförtroende lätt ger honom en viss karisma bakom mikrofoner och framför kameror. Som fighter är Gallagher mer av en grappler än McGregor, med meriter från bland annat European Open 2013 i BJJ, där han plockade hem guldmedaljen i juniorklassen för blåbälten. Tydliga spår av grapplingbakgrunden syns i hans statistik: alla vinster så när som på en har kommit via submission.
Senast alltså den 24 februari, då ”The Strabanimal” plockade ännu en skalp. Vad som imponerade denna gång var hans stående fighting, även om matchen alltså avslutades på marken. Slagteknikerna såg betydligt skarpare och mer kraftfulla ut i jämförelse med tidigare framträdanden, något som Gallagher delvis förklarade med att han på riktigt börjat växa in i sin viktklass. ”I’m becoming a man” sade han i en intervju efter fighten, och skrattade gott. Det kan nog stämma. Men sedan finns som sagt farhågor hos vissa att han inte ska bli en egen man, utan ständigt kommer vara dömd till att försöka gå i samma fotspår som McGregor. Jag skulle påstå att det är fantastiska fotspår att följa – och hoppas också att de leder till UFC inom inte alltför lång tid.
