Välkommen tillbaka till ”The Breakdown”, då det är dags att titta närmare på en matchning inför stundande UFC Sweden 3.
Nu är det äntligen dags för ”fight-week” då UFC intar Stockholm bland annat med mellanvikts matchningen mellan vår svenske Magnus ”Jycken” Cedenblad som tar sig an engelsmannen, tillika UFC-debutanten Scott Askham.
Bakgrund: I globen på lördag möts Magnus Cedenblad (2-1 i UFC) och UFC-debutanten Scott Askham i vad som lovar att bli en farfylld match mellan två riktiga avslutare. Båda herrar har många likheter i sin fighting stil och är väldigt långa för viktklassen (190 cm). Dessutom så har ingen av herrarna någon ”kampsportsbakgrund” utan började direkt träna MMA.
MMA-Panelens egna Magnus ”Jycken” Cedenblad kliver in i UFC oktagonen för fjärde gången i karriären. Trots att matchen sker på hemmaplan precis som debuten, så är förutsättningarna annorlunda denna gång. Cedenblad som har haft ett UFC-kontrakt sen början av 2012 har endast gått tre matcher på grund av otur med skador. Under denna tid har han genomgått en enorm positiv fysisk förvandling och utvecklats enormt i samband med flytten till Allstars Training Centre. Resultatet av detta har blivit en mognare, mer fokuserad Cedenblad som avslutat sina två senaste matcher på guillotine. Med långa uppehåll (skador) mellan sina matcher är detta första gången som Cedenblad går en ny match direkt på löpande band i sin UFC-karriär. Precis som förra gången mot Jotko, så får Cedenblad förberreda sig på att möte en ”south-paw” (går med högerhand fram) i form av britten Scott Askham.
Tuffe Scott Askham får efter tolv raka vinster (12-0) äntligen chansen att göra UFC-debut. 26 årige Askham som även var obesegrad som amatör (6-0) kommer till UFC som BAMMA-mästare där han senast slog svenska Max Nunes. Askham som representerar gymmet The Ludus Magnus i Doncaster är inför debuten faktiskt 6 placeringar före Magnus Cedenblad på världsrankingen, trots att han inte har besegrat några större namn i sin karriär. Askham är väldigt ”hypad” på MMA-scenen i England, ett land som redan har framstående mellanviktare i UFC (Bisping, Watson, Barnatt).
Stående: Den stora skillnaden för båda dessa långa tekniska killar är att Cedenblad går ortodox medan Askham är en ”Southpaw”. Båda två har väldigt bra slagteknik och är väldigt aktiva med sina sparkar och knän. Vidare är båda killar riktiga avslutare och är duktiga på att avsluta matchen när de har sin motståndare skakad.
Magnus ”Jycken” Cedenblad har en väldig räckvidd stående och använder den väl. Cedenblad jobbar ofta med raka slagtekniker och gillar även att hålla avstånd med både vänster och höger frontspark. Cedenblad har väldigt snabba slag, då han undviker att ladda slagen utan istället är väldigt avslappnad i sin teknik. Trots sin längd är Cedenblad väldigt rörlig och är duktig på att cirkla på distans. Cedenblad som är väldigt spark aktiv blandar sina tekniker väl och är duktig på att utnyttja knän på motståndare som kommer in. Även Cedenblads garderingar är bra och han håller bortre hand uppe när han slår. Till det har Magnus Cedenblad även visat att han kan ta en smäll och överleva. Rapporterna som kommer från Cedenblads läger är att hans stående verkligen utvecklats något enormt det senaste året och från Cedenblads sida finns en klar önskan om att visa upp det på match.
Scott Askham som går ”southpaw” har sina främsta styrkor i det stående där han vunnit hela 7 av 12 matcher. Askham är likt Cedenblad väldigt spark och knäaktiv där han gillar att använda vänster kroppspark väldigt ofta. Likadant är det med slagen, då Askham gillar sin raka vänster som han skakat om många med. Precis som Cedenblad har Askham också en lång räckvidd och en väldigt ren slagteknik. Dessutom innehar Askham en mycket stark thaiklinch, något man ännu inte fått se i Cedenblads game. På avstånd är Askham väldigt duktig på att finta men kan lämna sig väl exponerad när han attackerar. Till skillnad från Cedenblad så rör sig Askham mindre sida till sida stående. Vidare kan Askham bli väl huvudsökande i sin boxning och inte mixa ordentligt mellan kropp och huvud samt hamna ur balans i sina sparkförsök.
Nyckeln stående blir att kontrollera mitten av oktagonen. För bådas del handlar det om att få den andre att backa, då båda är klart sämre när de blir pressade. För Cedenblads del handlar det om att cirkla väl åt sin vänster för att undvika Askhams starka vänstersida. Vidare bör Cedenblad undvika att hamna i klinch med Askham om han inte ska söka nertagning, då Askham är vass i denna position. Offensivt handlar det för Cednblad om att vara lång med sina tekniker och vara aktiv för att störa Askhams rytm. Vidare kan Cedenblad utnyttja Askhams flitiga vänstersparkar för att antingen kliva in med ett högerslag för kontring eller använda det för att få en eventuell nertagning. För Askhams del gäller det att jobba in och ut samtidigt som han varierar sin tekniker väl. Askham gynnas även av att sätta upp ett högt tempo direkt, då han i tidigare drabbningar lyckats bryta ner många motståndare i de senare ronderna.
Brottning/Klinch: Båda dessa fighters gillar att jobba i klinch fast på olika sätt. Cedenblad jobbar väldigt teknisk med kedjebrottning för att få ner sin motståndare. Scott Askham, å sin sida gillar att utnyttja klinchen för att dela ut offensiva tekniker i form av slag, armbågar och knän. Båda herrar har en bra explosivitet när de skiftar nivå för nertagning kombinerat med bra timing.
Magnus ”Jycken” Cedenblad har väldigt stark brottning trots att han lång för viktklassen. Hans långa armar blir en fördel även i klinch, då han lätt kan greppa runt sin motståndare. Cedenblad byter från teknik till teknik (från singel till dubbel osv.) tills motståndaren inte längre förmår att hålla sin balans. Även mot buren är Cedenblad duktig på att pressa upp sina motståndare för att sen få ner de till marken. Defensivt har Cedenblad visat att han är stabil och hamnar sällan på rygg.
Scott Askham har skaplig brottning och försöker oftast använda den för att bibehålla matchen i det stående. Till skillnad från Cedenblad så behärskar Askham inte lika många brottningstekniker och växlar inte lika väl mellan dem. Däremot är Askham väldigt stark i klinch som han gillar att använda ofta. Askham vinner många matcher från thaiklinch (händer runt huvud) samt klinch med dubbel ”underhooks”. Här bryter han ner sina motståndare med starka knän mot kroppen. Denna klinch sker ofta mot buren där Askham haft stor framgång offensivt samtidigt som han undviker nertagning.
Nyckeln för Cedenblad är att verkligen gå på sina nertagningar när han väl bestämmer sig för att grapplas och inte fastna i klinch mot Askham. Cedenblad bör mixa in nertagningar i matchen, då han är starkare än Askham både i brottning samt på marken. För Askhams del bör han undvika klinch helt trots att denna är en stark position eftersom risken är för stor att Cedenblad får ner honom till marken. Askhams taktik kommer säkerligen bli att hålla matchen stående och använda sin klinch defensivt för att undvika brottningen mot Cedenblad.
Marken: På marken har Magnus Cedenblad ett klart övertag gentemot Askham. Cedenblad har långt fler tricks både från topp och från rygg än sin motståndare. Precis som i klinch är Askham mer inriktad på att dela ut stryk än att avancera position.
Magnus ”Jycken” Cedenblad är komplett på marken och behärskar alla delar markgamet väl i MMA. Cedenblad har en väldigt bra balans och tryck på sina motståndare i toppkontroll. Cedenblad är väldigt duktig på att passera sin motståndares guard och komma till dominanta positioner. En av de dominanta positionerna som Cedenblad favoriserar och är stark från är rygg. Offensivt är Cedenblad vass genom att hota både från topp samt rygg och har till det en mäktig guillotine som avslutar matcher. Guillotinen används även defensivt för att hota från rygg i ett led för att få utrymme att ställa sig upp. Cedenblad gillar även från rygg att isolera motståndares arm dels för att kontrollera samt möjligen gå på eventuella armlås och trianglar.
Det mesta som vi har sett av Scott Askham mark är oftast från motståndarens guard där han delar gillar att dela ut stryk. Askham etablerar sällan dominanta positioner (side och mount) och är försiktig med att släppa för mycket utrymme när han arbetar med ”ground and pound”. När väl Askham passerar från guard är det ofta via en armtriangels låsning som öppnar upp den möjligheten. De gånger vi har fått sett Askham från rygg så har han inte visat mycket offensivt utan ofta hållit i motståndaren för att få domaren att ställa de upp.
Det är helt klart att det är till Cedenblads fördel om denna match går till marken. Får Cedenblad topposition så kommer det bli tufft för Askham, som måste visa extra tillsförsikt när han försöker ta sig upp för att inte hamna i en av Cedeblads patenterad guillotiner.
Taktik: Askham bör hålla matchen i det stående medan Cedenblad bör mixa mellan stående och nertagningar med topposition.
Magnus ”Jycken” Cedenblad ska försöka ta mitten av oktagonen direkt. Härifrån bör han cirkla vänster och använda sin räckvidd med slag samt frontsparkar. Om Askham blir för aggressiv eller Cedenblad ser läget bör han skifta nivå för att ta Askham till marken. Får Cedenblad matchen till marken så ska han fortsätta som alltid genom bra kontroll samtidigt som han jobbar med slag, passeringar och olika submissionförsök.
För Scott Askham del gäller det att hålla matchen stående där han är som starkast. Askham bör driva matchen för att sätta upp ett högt tempo för att testa Cedenlads ork i eventuella sena ronder. Dessutom vill Askham undvika att bli pressad mot buren, då han blir ett lättare byte för eventuella nertagningsförsök. Om matchen hamnar i klinch så bör Askham försöka kontrollera tills han kan separera igen. Om Askham blir nertagen och hamnar på rygg ska han hålla sig lugn och defensiv, för att inte bjuda på något samtidigt som han försöker ta sig tillbaka till fötterna.
