Francisco

Aleksei Oleinik

UFC Moskva: Eftertankar – ”En ganska medioker mma-kväll sett till underhållningsvärde”

Efter många års snack hade det äntligen blivit dags för UFC att besöka Ryssland och Moskva. Landet har en stor mma-scen med flera stora organisationer som fostrar och frambringar ny talang. Det var många ryssar på matchkortet och vi var alla spända på att se hur dessa skulle leverera på hemmaplan.

I vanlig ordning när det gäller europeiska galor hade vi Dan Hardy och John Gooden. Vid sin sida hade de förstärkning i form av Paul Felder. Det var ett lyckat drag.

Underkort

135 lbs.: Merab Dvalishvili vs. Terrion Ware 

Georgiern Merab Dvalishvili kom in till fighten med två raka, om än något kontroversiella, förluster. Amerikanen Terrion Ware hade hela tre raka förluster (0-3) med sig. Det var alltså en fråga om vem som skulle rädda jobbet. Dvalishvili slösade inte någon tid utan tog omedelbart ner den amerikanske strikern och gjorde kaos från topposition. Georgiern använde sin starka brottning/grappling för att ta hem ett kassaskåpssäkert domslut. Ware får sannolikt se sig om efter ett annat jobb efter att ha inkasserat sin fjärde raka förlust.

170 lbs.: Ramazan Emeev vs. Stefan Sekulic 

Ryssen Ramazan Emeev tog sig an serben Stefan Sekulic som hoppade in och tog fighten på kort varsel. Sambomästaren Emeev satte omedelbart press på motståndaren men debutanten stod upp bra. I slutet av första ronden träffade Emeev hårt och var nära att avsluta matchen. Rond 2 och 3 blev förvånansvärt jämna med tanke på hur illa ute Sekulic var i första ronden. Det var dock inget snack om vem som vann matchen. Emeev tog en mycket klar domslutsseger. Han gjorde vad som krävdes men inte mycket mer.

185 lbs.: Jordan Johnson vs. Adam Yandiev

Jordan Johnson är en mycket kompetent brottare som tog klivet ner från 205 lbs. Han ställdes mot den ryske UFC-debutanten Adam Yandiev. Ryssen, som gjorde comeback efter tre års frånvaro, är en kompakt och explosiv herre med aggressiv stil. Detta var en match up mellan två obesegrade fighters vilket bidrog till spänningen. Johnson använde sin fina brottning och sin storlek för att dominera den tuffe ryssen. Tidigt i andra ronden säkrade amerikanen en tight armtriangel och det var allt som krävdes. Ryssen klappade vid 0.42 av rond 2.

205 lbs.: Magomed Ankalaev vs. Marcin Prachnio 

Magomed Ankalaev mot Marcin Prachnio var en fight mellan två kraftfulla herrar som båda förlorade i sin UFC-debut. Prachnio är en striker med 10 KO-vinster på sitt record. Ryssen Ankalaev är likt många av sina landsmän en Sambomästare. Ankalaev inledde offensivt och satte press på polacken. Han jobbade metodiskt och letade efter öppningar. I slutet av första ronden hittade han den öppning han letade efter. Han fick fin träff och gick omedelbart in för avslut. Vid 3.09 av rond 1 klev domaren emellan och avbröt matchen. Det var en mycket imponerande insats av ryssen som tog sin första seger i UFC och därtill bonus för sitt avslut – $50,000.

155 lbs.: Desmond Green vs. Mairbek Taisumov

Amerikanen och brottaren Desmond Green ställdes mot den hypade ryske strikern Mairbek Taisumov. Ryssen missade vikten med hela 5 pounds och matchen gick därför i catch-vikt. Förväntningarna var höga på den talangfulle ryssen. Han inledde starkt men lyckades inte riktigt ta kontroll över fighten som blev något av en besvikelse. Det blev ändå en domslutsvinst för ryssen. Taisumov tog sin sjätte raka vinst och börjar närma sig rankat motstånd. Vore det inte för hans visumproblem hade han troligen redan ställts mot rankat motstånd.

155 lbs.: Kajan Johnson vs. Rustam Khabilov

Kajan Johnson är en erfaren och sympatisk kanadensare som tyvärr har hamnat på UFCs ’shit list’ pga sitt engagemang för bildandet av ett fackförbund. I förra matchen förlorade han mot den ryske talangen Islam Makhachev. Nu ställdes han mot ännu en livsfarlig ryss i form av Rustam Khabilov – suplex-maskinen med 5 raka vinster. Kanadensaren, som var hårt nederlagstippad, inledde starkt och gjorde det till en mycket jämnare fight än vad många hade väntat sig. Den kraftfulle ryssen såg frustrerad ut och hade svårt att få grepp om Johnson. Det gick till ett domslut och i slutändan var det hemmafightern som tilldelades det delade domslutet. Det var ganska generöst av domarna med tanke på Khabilovs insats.

135 lbs.: Petr Yan vs. Jin Soo Son

Petr Yan är en mycket talangfull ung ryss som vann via KO i sin UFC-debut. Koreanen Jin Soo Son stod alltså inför en mycket tuff uppgift. Han missade dessutom vikten i sin debut. Inte bra. Son var mycket hårt nederlagstippad men stod upp bra i första ronden och bjöd hårt motstånd. I andra och tredje ronden tog ryssen över men Son visade både tuffhet och bra haka. Det blev en riktigt underhållande fight mellan två duktiga fighters. Yan tog i slutändan en säker poängseger, men den koreanske debutanten gjorde en stark insats och visade att han hör hemma i UFC. De båda kämparna kunde även glädjas åt att ha stått för kvällens match – $50,000 i bonus till Yan. Inget till Son pga viktmissen vilket innebär att 1 lbs. blev hyfsat kostsamt.

185 lbs.: Khalid Murtazaliev vs. C.B. Dollaway

Khalid Murtazaliev, som hoppar in på mycket kort varsel, är en duktig brottare och striker. Han är dock relativt opolerad och oerfaren. C.B. Dollaway å andra sidan är en mycket erfaren fighter med stark brottningsbakgrund. Den ryske ynglingen inledde starkt och tog hem första ronden. Han fortsatte att imponera i andra ronden. Trots att Murtazaliev tog matchen på mycket kort varsel så gjorde han en utmärkt insats. Tyvärr överskuggades ryssens fina prestation av Herb Deans usla insats. Han borde ha stoppat fighten i slutet av andra ronden men istället lät han Dollaway ta emot 10-20 slag utan att över huvud taget försvara sig. Fullständigt bedrövligt.

Huvudkort

170 lbs.: Thiago Alves vs. Alexey Kunchenko

Veteranen Thiago Alves ställdes mot den obesegrade ryske strikern Alexey Kunchenko. Ryssen var rejält hypad inför sin UFC-debut och han ställdes mot tufft motstånd i den erfarne brassen. Det blev en jämn fight som bjöd på mycket teknisk striking. Publiken var stundtals missnöjda med att det inte hände tillräckligt mycket, men så kan det bli när två jämna fighters ställs mot varandra. Tredje ronden blev den bästa. Tempot och intensiteten höjdes och publiken fick vad de önskade. Ryssen spurtade starkt och tog en imponerande seger i sin oktagondebut – sen passade han på att utmana Cowboy Cerrone i oktagonintervjun. Vi tackar för ett intressant tillskott till den redan starka viktklassen.

265 lbs.: Shamil Abdurakhimov vs. Andrei Arlovski

Shamil Abdurakhimov och den f.d. UFC-mästaren Andrei Arlovski ställdes mot varandra i en batalj mellan två rankade tungviktsstrikers. Abdurakhimov överraskade i första ronden genom att ta ned Arlovski och kontrollera från topposition. Även i andra ronden fick han en nedtagning. Denna gång efter att ha fångat en slarvig spark från vitryssen. Tredje ronden blev en grötig och ganska trist affär. Den speglade i någon mån matchen som helhet. Alla tre domare gav segern till 14-rankade Shamil Abdurakhimov.

205 lbs.: Jan Blachowicz vs. Nikita Krylov

Polacken Jan Blachowicz (#4) kommer in med 3 raka vinster mot bra motstånd. Ukrainaren Nikita Krylov gör comeback i UFC efter en tids självvald frånvaro. Samtliga av hans 25 vinster har kommit via avslut och 21 av dessa i första ronden. Första ronden blev övervägande en markfight där de hade ungefär lika mycket toppkontroll. I andra ronden gick Blachowicz för en tidig nedtagning och jobbade därefter med sitt tunga toppgame. Han jobbade metodiskt och säkrade en fin d’arce choke – efter 2.41 av rond 2 klappade Krylov och Blachowicz säkrade sin fjärde raka vinst. Han fick dessutom $50,000 i bonus för besväret. I oktagonintervjun utmanade han såväl D.C. som Alexander Gustafsson.

265 lbs.: Mark Hunt vs. Aleksei Oleinik

Så var det dags för kvällens huvudmatch. Där fick vi se två mycket erfarna herrar ställas mot varandra. Strikinglegenden 44-årige Mark Hunt (#8) mot den 41-årige grapplern Aleksei Oleinik (#11). Hunt använde sina blytunga bensparkar och straffade Oleinik som hade svårt att stödja på främre benet. Hunt träffade även några gånger med slag. Med ungefär en minut kvar av första ronden fick ’Constrictorn’ tag på Hunt. Han drog ner honom på marken och tog rygg. Därifrån jobbade han in en tight rear-naked choke och Hunt tvingades klappa vid 4.26 av rond 1. Det var en imponerande seger för den giftige grapplern som tog en tung skalp och samtidigt kammade hem en prestationsbonus på $50,000.

Sammanfattning

Den ryska publiken var troligen nöjd då flertalet hemmafighters vann sina matcher. Det bör dock tilläggas att flera av ryssarna hade fått väldigt fördelaktiga matchningar. UFC var nog också nöjda med en rapporterad publiksiffra på 22,603 åskådare.

Vi övriga var väl måttligt nöjda med vad vi fick se. Några intressanta nykomlingar i all ära men som helhet var det inte någon större underhållning vi bjöds på. Nä, det var en ganska medioker mma-kväll sett till underhållningsvärde. Men så kan det ju bli när UFC envisas med att slänga ihop hundratals galor varje år. Det kan bli lite urvattnat emellanåt. Så vi får se vad Sao Paulo har att bjuda på om en vecka. Kortet är inte direkt överväldigande men man vet ju aldrig.

_______________________

Kimuraredaktionen

Läs mer
+2
Dana Sad
Dana Happy
Mark Hunt vs Alekse Oliyinik

UFC Moskva: Breakdown – ”Mark Hunt vs. Aleksei Oleinik”

Olympic stadium i Moskva är platsen för UFCs första besök i Ryssland. Galans huvudmatch är ett möte mellan två mycket rutinerade herrar. Vi kommer få se ”Super Samoan” ställas mot ”The Boa Constrictor” i en match up mellan en striker och en grappler. Det är åtminstone på pappret intressanta förutsättningar.

265 lbs.: Mark Hunt vs. Aleksei Oleinik

Mark Hunt (13-12-1)
Ålder: 44 år
Längd: 178 cm
Reach: 183 cm
Stance: ortodox

Mark Hunt hade en problematisk uppväxt och hamnade ofta i trubbel. Efter en incident vid en nattklubb blev han inbjuden till ett kampsportsgym av en dörrvakt. Det gjorde den unge bråkstaken gott. Han flyttade sedermera till Australien där han fortsatte på inslaget spår. Hunt tävlade under många år i kickboxning och gjorde sig känd som en riktig tuffing med krut i nävarna. Med åren kom han att bli en riktig publikfavorit pga sin underhållande stil och sin attityd. Hunt har ett UFC-record på 8-6-1, 1 NC. I sin senaste fight förlorade han ”via brottning” mot den numera topprankade Curtis Blaydes. I matchen innan dess avslutade han en annan högt rankad motståndare i Derrick Lewis.

Styrkor:
+ KO-kraft
+ erfarenhet
+ hjärta
+ haka

Svagheter:
– aningen förutsägbar
– markgame

Aleksei Oleinik

Aleksei Oleinik (53-11-1)
Ålder: 41 år
Längd: 188 cm
Reach: 203 cm
Stance: ortodox

Oleinik är en mycket erfaren herre som gjorde mma-debut redan 1996. Han har sin kampsportsbakgrund inom Combat Sambo och japansk Ju-Jutsu. Utifrån denna grund har han utvecklats till att bli en mycket kompetent mma-grappler. Han har ett record på 5-2 i UFC och i sin senaste match besegrade han Junior Albini. Siffrorna varierar en aning beroende på var man kollar men Oleinik har vunnit 8 av sina vinster via TKO och drygt 40 via submission. Det är alltså inget snack om vad han är specialiserad på.

Styrkor:
+ submissions
+ erfarenhet
+ press
+ ’gubb-stark’ (råstyrka)

Svagheter:
– striking
– fotarbete
– slitage

Matchning

Det är två mycket erfarna – och ganska gamla – fighters som kommer att kliva in i oktagonen på lördag. Hunt må vara en firad stjärna och publikfavorit, men i Moskva kommer publiken att stå på Oleiniks sida. Hemmafightern är dessutom en skräckinjagande grappler vilket kan ställa till problem för en striker som ”Super Samoan”. Det blir alltså en tuff uppgift för Hunt att lämna oktagonen som segrare.

Mark Hunt

Hunt är en mycket underhållande och giftig striker. Tidigare i karriären var han mer av en brawler som klev rakt in och gärna ”tog en för att ge en”. Han lämnade då en hel del öppningar i defensiven. När man har en haka av stål är det inga problem att fightas på detta sätt. Det är dock dåligt för poängbedömningen. Med åren har han utvecklats till att bli en klokare fighter. Han är fortfarande aggressiv och gillar att pressa sin motståndare men han värderar situationer bättre och har även blivit en riktigt duktig kontringsstriker. Han har en fantastisk vänsterkrok som är något av nyckeln till hans fina boxning. Hunt kliver gärna in på boxningsdistans och letar öppningar. Detta underlättas av mycket bra blick och fin huvudrörelse. Han har blytunga bensparkar men använder dessa lite för sällan. För sin storlek är han förvånansvärt snabb och rörlig. Hunt har genom åren förbättrat sitt nedtagningsförsvar rejält. Han har tunga höfter och jobbar bra med underhooks. Duktiga brottare – tex Curtis Blaydes – kan fortfarande ta ner den kompakte samoanen men i övrigt klarar han sig bra. Hans markgame är fortfarande eftersatt och är begränsat till grundläggande defensiva skills.

Aleksei Oleinik

Aleksei Oleinik

Oleinik är på många sätt Hunts raka motsats. Han är en utpräglad grappler med väldigt basic striking. Ryssens stående game innebär ofta att han vandrar rakt framåt med stora, tunga steg för att sätta press på motståndaren. Han svingar hårt samtidigt som han försöker stänga distansen. Slagen är ganska långsamma men hårda. Syftet är dock främst att stänga avståndet och få tag på motståndaren – grabba tag i någon kroppsdel och hamna i clinch. Oleiniks stående defensiv har en hel del hål och i synnerhet när han pressar aggressivt är han öppen för kontringar. Även om Oleinik har en skaplig haka så kan det bli kostsamt mot Hunt att slarva med defensiven. Ryssen är väldigt stark i clinch och han strävar alltid efter att ta ner – eller dra ner – motståndaren till marken om läge uppstår. Om fighten hamnar på marken så hamnar vi i Oleiniks värld. Han är en livsfarlig grappler med ca 45 submissions på sin meritlista. Han har tung toppkontroll och en otroligt bred arsenal av submissions. Där vill ingen fighter befinna sig, i synnerhet inte en striker som Hunt.

”Rejält övertag och oddsen på sin sida”

Detta är en ganska jämn matchning och marginalerna kommer att vara små. Bägge fighters har kunskap och förmåga att avsluta fighten om möjlighet uppstår. Det gäller alltså att vara noggrann i defensiven och inte bjuda på några onödiga misstag. Mot så farliga avslutare kan varje misstag bli ödesdigert.

Hunt kommer bli tvungen att röra på fötterna för att inte fastna alltför ofta i clinch med Oleinik. Om han kan straffa motståndaren när denne stänger avståndet så kan det få denne att tveka, vilket skulle gynna Hunt. Ryssen är inte direkt känd för explosiva ’double legs’ i mitten av buren så om Hunt kan undvika att fastna i clinch är halva slaget vunnet. Men det är lättare sagt än gjort. Oleinik är en erfaren och listig ringräv. Han har dessutom starkt grepp och onaturligt långa armar. Det är alltså inte lätt att ta sig loss om man hamnar i clinch. Om Oleinik lyckas ta ner Hunt har han ett rejält övertag och oddsen på sin sida.

Om Hunt lyckas hålla fighten stående kommer det innebära avsevärda bekymmer för Oleinik. Hans striking är klasser sämre än Nya Zeeländarens och hans defensiva brister är livsfarliga med tanke på Hunts slagkraft. Oleinik är särskilt sårbar när han kliver rakt in för att stänga distansen samtidigt som han skickar iväg hårda krokar. En duktig kontringsfighter som Hunt, med mycket bra timing, kan mycket väl släcka ryssen med en träff. Hunt har dessutom, vid upprepade tillfällen, visat prov på både timing och KO-kraft. Detta är sannolikt vad oddssättarna har haft i åtanke när de har satt Hunt som favorit inför denna fight på bortaplan. På lördag får vi veta om det blir Hunts striking eller Oleiniks grappling som får fira ytterligare en triumf. Det ser vi fram emot.

_____________________

Kimuraredaktionen

Läs mer
+1
Dana Sad
Dana Happy
Tyron Woodley UFC belt

UFC 228: Eftertankar – Tyron Woodley visade att han är en otrolig fighter

Trots bortfallet av co-main hade vi en intressant gala att se fram emot. I synnerhet huvudmatchen var en riktigt intressant matchning. Vi struntar i kallpratet och kastar oss över själva galan.

Underkort

125 lbs. Jarred Brooks vs. Roberto Sanchez 

Jarred Brooks är en mycket explosiv och duktig brottare. Han hoppade in på kort varsel istället för den skadade Ryan Benoit. Mexikanen Roberto Sanchez är en markspecialist – 7 av hans 8 vinster har kommit via submission. Vi fick se en ganska enformig fight med mycket grappling. Inhopparen Brooks använde toppkontroll för att bärga segern via delat domslut. En stabil men föga underhållande seger.

135 lbs. Lucia Pudilova vs. Irene Aldana 

Lucia Pudilova är en aggressiv och orädd ung fighter. Irene Aldana är en duktig boxare men i övrigt har hon ett begränsat game. Damerna bjöd oss på en jämn, intensiv och underhållande fight. I slutändan var det Aldanas erfarenhet och mer polerade stil som var skillnaden. Det räckte för att övertyga två av domarna.

155 lbs. Jim Miller vs. Alex White 

Veteranen Jim Miller gjorde sin 30:e UFC-fight. Han ställdes mot den tuffe och aggressive strikern Alex White. Miller, som hade haft det väldigt motigt på sistone, överraskade genom att avsluta White i första ronden. En hård rak vänster skakade motståndaren och därefter satte han stenhård press. Det gav honom en öppning och han vann via rear-naked choke efter 1.29 av rond 1. Vi gratulerar gamlingen som visar att han inte är färdig för pension riktigt än.

170 lbs. Diego Sanchez vs. Craig White 

Diego Sanchez är en veteran som har mött i stort sett alla sedan UFC-debuten 2005. Han är en publikfavorit pga sin aggressiva fightingstil. Engelsmannen Craig White är en storvuxen och wellrounded fighter. Han gjorde blott sin andra UFC-fight efter att ha förlorat mot Neil Magny i sin debut. Sanchez inledde med att rusa genom buren och ta ner White. Amerikanens starka toppgame gav honom en solklar och mycket dominant rondseger. Rond 2 och 3 såg ut ungefär som den första och veteranen tog en stabil seger tack vare utmärkt toppkontroll. White måste åka hem till England och utveckla ett nedtagningsförsvar och förmåga att ta sig upp från ryggposition. Han blev exponerad av veteranen.

185 lbs. Darren Stewart vs. Charles Byrd  

Den hårdslående engelsmannen Darren Stewart ställdes mot amerikanen Charles Byrd. Det blev en lite märklig fight. Första ronden var ganska jämn men Byrd var den pådrivande och Stewart såg konfunderad ut. I andra ronden tog Byrd kommandot och satte hård press på engelsmannen. Han fick in några fina träffar och Stewart såg ut att vara illa ute. Då vände han på det hela. Han planterade fötterna och avlossade stenhårda slag. Ganska snart fick han träff och nu var det amerikanen som var illa ute. Stewart vred upp trycket och lyckades avsluta Byrd via slag (TKO) vid 2.17 av rond 2. Imponerande vändning av Stewart.

170 lbs. Geoff Neal vs. Frank Camacho

Amerikanen Geoff Neal tog sig an den hårdslående brawlern Frank Camacho. Neal hade ett övertag i teknik och snabbhet men Camacho är tuff och visade i slutet av första ronden att han kan ta en smäll. Han blev hårt träffad men lyckades överleva ronden. Andra ronden blev en galen tillställning. Neal träffade hårt igen och var mycket nära att avsluta men Camacho bet ihop och svingade vilt. Neal var dock inte färdig och när Camacho kom mot honom avfyrade han en huvudspark som släckte Camacho innan denna nådde marken. Imponerande av Neal som tog en fin skalp.

135 lbs. Aljamain Sterling vs. Cody Stamann 

Två fighters med brottningsbakgrund. Aljamain Sterling tog sig an den kompakte och starke Cody Stamann. De två bjöd på högt tempo och en svängig första rond. I andra ronden var det Sterling som tog över med sin fina grappling. Han visade prov på mycket fin toppkontroll och ground-and-pound. Därefter avslutade han det hela genom att applicera en fin ’knee bar’.

115 lbs. Carla Esparza vs. Tatiana Suarez 

Carla Esparza (#6) mot Tatiana Suarez (#9) var en match mellan två duktiga fighters med brottningsbakgrund. Esparza, den f.d. mästarinnan hade ett klart övertag i fråga om erfarenhet men den obesegrade Suarez, den klart större fightern, hade verkligen övertygat på sistone. Suarez slösade ingen tid utan tog omedelbart ned Esparza. Hon visade fin toppkontroll och tung ground-and-pound när hon fullständigt dominerade den f.d. mästarinnan. Det var tre ronders spel mot ett mål. Suarez lyckades avsluta via TKO vid 4.33 i tredje ronden. Hon bevisade att hypen är motiverad och att hon är på väg mot toppen med stormsteg.

Huvudkort

170 lbs. Niko Price vs. Abdul Razak Alhassan 

Hårdslående Niko Price ställdes mot den explosive judokan Abdul Razak Alhassan. Ghananen har dock för vana att hålla det stående och svinga bomber. Det var två aggressiva och riskbenägna herrar som ställdes mot varandra. Vi visste följaktligen att det skulle smälla och det gjorde det. Alhassan satte genast hård press och avlossade stenhårda svingar. Det tog inte långt tid innan ghananen fick träff och fällde amerikanen. Efter blott 43 sekunder klev domaren in och avbröt matchen.

135 lbs. Jimmie Rivera vs. John Dodson 

Jimmie Rivera (#5) var tillbaks i oktagonen efter den brutala KO-förlusten mot Marlon Moraes. Innan den matchen hade Rivera 20 raka vinster och frågan var hur han skulle klara sig mot den vindsnabbe och mycket erfarne John Dodson (#7). En trevlig krydda var att de två ogillade varandra, vilket de gjort tydligt under upptakten till fighten. Vi fick se en jämn fight mellan två duktiga fighters. Det var till stor del en kamp mellan Riveras fina tekniska striking och Dodsons fotarbete och snabbhet. I slutändan var det inget tvivel om vem som vann. Jimmie Rivera tog hem ett enhälligt domslut. Det var sannolikt en mycket viktig vinst efter KO-förlusten.

145 lbs. Zabit Magomedsharipov vs. Brandon Davis 

Zabit Magomedsharipov ställdes mot en sen inhoppare i Brandon Davis. Amerikanen är en kompetent striker vilket han visade i första ronden. Zabit å sin sida såg ut att uppskatta att han bjöds på motstånd och log ronden igenom. Han är dock en betydligt mer komplett mma-fighter och i andra ronden använde han sin grappling för att hitta ett vackert avslut via submission. Han vann vid 3.46 via ’knee bar’ och visar att han är en exceptionell talang.

115 lbs. Jessica Andrade vs. Karolina Kowalkiewicz 

I kvällens co-main ställdes 2-rankade brasilianskan Jessica Andrade mot 4-rankade polskan Karolina Kowalkiewicz. Vinnaren av denna fight var mer eller mindre garanterad en chans på titeln. Andrade inledde i högt tempo och satte hård press med stenhårda svingar. Kowalkiewicz var illa ute men lyckades samla sig. Skenet bedrog dock för Andrade träffade ganska snart med en stenhård högerkrok på hakan som fällde polskan. Vinnare via KO efter 1.58 av första ronden och Jessica Andrade säkrar en titelchans. Hon var i praktiken redan närmast en titelchans men i och med denna mycket imponerande seger skingrar hon alla eventuella tvivel.

170 lbs. Tyron Woodley vs. Darren Till 

Mästaren Tyron Woodley mot Darren Till (#2) var en mycket intressant matchning mellan två mycket kraftfulla herrar. Den obesegrade unge Till såg avslappnad och fokuserad ut när han gick in till oktagonen. Mästaren såg även han fokuserad ut. I första ronden fick vi se en mer aktiv Woodley än vanligt och han vann ronden. I inledningen av rond 2 träffade mästaren med en stenhård högerträff som fällde Till. Därefter jobbade han med brutal ground-and-pound och var nära att avsluta matchen. Det var ett under att engelsmannen lyckades överleva så länge som han gjorde. Woodley fortsatte pressa från topposition och lyckades till sist jobba in en fin submission. Efter 4.19 av rond 2 tvingades Darren Till klappa pga en d’arce choke.

Sammanfattning

Jon Anik, Joe Rogan och Daniel Cormier satt i kommentatorsbåset och de gjorde i vanlig ordning en stabil insats.

Gamlingarna – Jim Miller och Diego Sanchez – visade att de, trots upprepade motgångar, fortfarande inte är helt slut som fighters. De kan åtminstone hävda sig mot lite sämre motstånd.

Zabit Magomedsharipov var skyhög favorit mot Brandon Davis och han infriade förväntningarna genom att vinna via submission. Han resa mot toppen fortsätter och vi längtar efter att få se honom mot rankat motstånd.

Jessica Andrade visade än en gång att hon är en galet kraftfull liten kvinna. Hon KO:ade Kowalkiewicz i första ronden med en stenhård höger och tog ett järngrepp om nästa chans på titeln.

Tyron Woodley, den regerande mästaren, försvarade sitt bälte genom att submitta Darren Till. Woodley kom in som underdog men visade att han är en otrolig fighter. Hans personlighet kanske inte går hem hos alla fans, men det råder inga tvivel om hans kvaliteter som fighter.

Vi kan summera en underhållande kväll. En som bjöd på fin mma, talanger, favoritsegrar och några överraskningar. En trevlig blandning helt enkelt. Med det tackar vi för de  här gången. Nästa helg besöker UFC Ryssland för första gången och på Kimura kan du följa uppladdningen inför galan.

Läs mer
+4
Dana Sad
Dana Happy
Justin Gaethje invägning

UFC Lincoln: Eftertankar – Justin Gaethje besparade sig själv hjärnskador denna gång

UFC Fight Night 135 från Pinnacle Bank Arena i Lincoln, Nebraska. Det var vad UFC bjöd på efter några veckors uppehåll. UFC-fightern Paul Felder och Brendan Fitzgerald stod för kommentarerna, medan Joe Martinez regerade i buren.

Underkortet

135 lbs.: Luke Sanders vs. Rani Yahya

Submissionspecialisten Rani Yahya slösade ingen tid och visade omedelbart att han ville ta ned fighten på marken. Det var en framgångsrik strategi. Efter 1.31 av första ronden säkrade han en ’heel hook’ som fick amerikanen att klappa.

155 lbs.: Drew Dober vs. Jon Tuck

Hemmasonen Drew Dober ställdes mot Jon Tuck i en fight mellan två kraftfulla herrar. De bjöd på en okej fight. Dober tog tidigt initiativet i matchen och låg hela tiden steget före. I slutändan tog han en mycket säker poängseger. Det var inga tvivel om vem publiken hejade på. De jublade hela vägen till hemmafighterns seger. Dober snålade inte med kärleken i oktagonintervjun.

125 lbs.: Joanne Calderwood vs. Kalindra Faria

Joanne Calderwood (#15) är i grunden en striker och hon ställdes mot brasilianska strikern Kalindra Faria. Två tuffa damer med bakgrund inom Muay Thai. Faria överraskade en aning när hon omedelbart tog fighten till marken och etablerade toppkontroll varifrån hon totaldominerade hela första ronden. Därför var det än mer överraskande när Calderwood, med 3 sekunder kvar av ronden, lyckades få brasilianskan att klappa pga en fin armbar. Imponerande insats av JoJo.

170 lbs.: Mickey Gall vs. George Sullivan

Mickey Gall förlorade mot Randy Brown i sin senaste fight vilket föranledde en flytt till västkusten och ett nytt team. Han har framför allt jobbat hårt på sitt stående game. George Sullivan är en erfaren tuffing som hade valts ut som en ”passande” motståndare till unge Gall. Ynglingen, som är en vass grappler, tog omedelbart ned motståndaren och tog rygg. Han slängde på en tight kroppstriangel och därifrån jobbade han in en rear-naked choke – vid 1.09 av rond 1.

185 lbs.: Andrew Sanchez vs. Markus Perez

Amerikanen Andrew Sanchez ställdes mot brassen Markus Perez. Sanchez är i grunden brottare medan brassen primärt är en striker. Fighten var verkligen ingen höjdare. Perez tröttnade redan i slutet av andra ronden men då han tog fighten på relativt kort varsel är det kanske inte så konstigt. Vann det gjorde amerikanen, som var aningen mer aktiv.

135 lbs.: Iuri Alcantara vs. Cory Sandhagen

Veteranen Iuri Alcantara är en storvuxen bantamviktare men den unge amerikanen Cory Sandhagen hade ändå ett övertag i längd och räckvidd. Matchen blev en vild och spännande historia. I inledningen var Alcantara otroligt nära att avsluta matchen via armbar. Den tuffe amerikanen låg riktigt illa till men lyckas jobba sig loss. Resten av ronden dominerade Sandhagen med ground-and-pound. Domaren (som var ganska usel) hade mycket väl kunnat stoppa matchen i slutet av första ronden. I andra ronden fortsatte misshandeln och efter 1.01 av rond 2 vann Sandhagen via TKO.

170 lbs.: Warlley Alves vs. James Krause

Den erfarne James Krause tog klivet upp till weltervikt och ställdes mot den mycket kraftfulle Warlley Alves. Brassen är en giftig striker med KO-kraft i nävarna och dessutom farliga submissions. Krause använde sin erfarenhet och en smart gameplan för att störa och trötta ut den farlige brassen. I andra ronden träffade Krause med ett mycket fint knä och det blev början till slutet. Han gick in för avslut och lät slagen regna. Domaren såg att Alves inte kunde försvara sig och avbröt matchen vid 2.28 av rond 2. Den nederlagstippade amerikanen tog en mycket imponerande seger.

Huvudkort

185 lbs.: Eryk Anders vs. Tim Williams

Eryk Anders är en talangfull fighter och f.d. amerikansk fotbollsspelare. Efter att ha inkasserat sin första förlust, ett tveksamt delat domslut, mot Lyoto Machida ställdes han mot handplockat motstånd i form av grapplern Tim Williams. Den kraftigt favorittippade Anders såg riktigt medioker ut i första ronden. I mitten av andra ronden vaknade han till och satte hård press på Williams. Tredje ronden blev jämnare men Anders hade initiativet. Vid 4.42 av tredje ronden träffade Anders med en huvudspark samtidigt som Williams var på väg att resa sig från marken. Domaren avbröt omedelbart och ”Yaboi” inkasserade en KO-vinst.

125 lbs.: Deiveson Figueiredo vs. John Moraga

Den obesegrade Deiveson Figueiredo (#14) har tre raka vinster i UFC. Han ställdes mot den erfarne och tuffe John Moraga (#6). Detta är två aggressiva och hårdslående killar. Matchen inleddes aningen avvaktande men därefter tog den sig och tempot höjdes. Det blev en svängig och underhållande fight. Figueiredo använde sin storlek och styrka på ett effektivt sätt. I andra ronden fick han träff och vred upp pressen tills dess att Moraga inte längre kunde stå emot. Domaren klev in och avbröt fighten vid 3.08 av andra ronden. En imponerande insats av den lovande brassen.

170 lbs.: Bryan Barberena vs. Jake Ellenberger

Bryan Barberena ställdes mot veteranen Jake Ellenberger som är hemmahörande i Nebraska. Ellenberger som en gång i tiden var en riktigt giftig welterviktare är numera något av en slagpåse i den nedre delen av viktklassen. Matchen blev inte lång. Efter 2.26 i rond 1 avslutade Barbarena fighten via TKO. Det var Ellenbergers fjärde raka förlust via T/KO. Tack och lov lämnade han handskarna i oktagonen och avslutade sin mma-karriär i sin hemstat.

115 lbs.: Angela Hill vs. Cortney Casey

Angela Hill (#14) är en aggressiv och underhållande Muay Thai-striker. Hennes svagheter är hennes nedtagningsförsvar och markgame. Hill ställdes mot Cortney Casey (#11). Casey är en hårdslående fighter med tungt toppgame och hyfsade submissions. Hill satte högt tempo från början och Casey stod upp bra. Det blev en mycket jämn och underhållande fight mellan två tuffa fighters. Två av domarna ansåg att Cortney Casey hade gjort tillräckligt för att vinna.

145 lbs.: Andre Fili vs. Michael Johnson

I kvällens co-main event bjöds vi på en intressant match up. Andre Fili, från Team Alpha Male, ställdes mot den hårdslående Michael Johnson. Fili har visat fin form på sistone och kom in med fint momentum. Johnson har haft det riktigt tufft på sistone men var trots detta knapp favorit hos oddssättarna inför fighten. Båda fighters hade sina stunder och det blev ytterligare en mycket jämn fight. I slutändan var det Michael Johnson som tilldelades segern via delat domslut. Det var en viktig vinst för Johnson vars karriär har haltat avsevärt på senare tid.

155 lbs.: Justin Gaethje vs. James Vick

I kvällens huvudmatch fick vi se Justin Gaethje (#7) mot den svåre James Vick (#10). Vi vet att det brukar bjudas på utmärkt underhållning när Gaethje kliver in i buren. Frågan var bara hur han skulle klara sig mot den mycket långe boxaren James Vick. Vick inledde starkt och använde sin räckvidd för att hålla Gaethje på avstånd. Efter ungefär 1,5 minuter av första ronden klev Gaethje in och avlossade en fin 1-2:a där överhandshögern träffade klockrent på hakan. Justin Gaethje vinnare via KO vid 1.27 av första ronden. Det är bara att gratulera till en stark insats och en meriterande seger.

Sammanfattning
Vi bjöds på en helt okej gala från Lincoln Nebraska. Inget som kommer att gå till mma-historien men ändå en stabil gala med hyfsad underhållningsfaktor. Bonusvinnare denna kväll blev Eryk Anders och Justin Gaethje. Kvällens match bjöd Yuri Alcantara och Cory Sandhagen på. Dessa fyra fick $50,000 för besväret.

Justin Gaethje har skämt bort oss med tre raka ”Fight of the night”. Samtidigt har vi oroat oss för hans hälsa pga de kopiösa mängder stryk han har tagit i sina matcher. Denna gång besparade han sig själv hjärnskador när han redan efter 1.27 KO:ade sin motståndare. James Vick hade snackat en hel del skit inför fighten och det var en påtagligt nöjd Gaethje som i oktagonintervjun berättade hur skönt det kändes att vinna via KO och därigenom låta Vick äta upp sina ord.

Nu tar vi ytterligare en liten paus från UFC, sedan ses vi i god tid inför UFC 228 som går av stapeln den 8 september i United Arlines Center i Dallas. I huvudmatchen försvarar Tyron Woodley sitt bälte mot Darren Till. Det är något att se fram emot.

_____________________________

Kimuraredaktionen  

Läs mer
+2
Dana Sad
Dana Happy
Justin Gaethje vs James Vick stats

UFC Fight Night 135: Breakdown – Justin Gaethje vs. James Vick

Pinnacle Bank Arena in Lincoln, Nebraska det är platsen där Justin Gaethje ska ta sig an James Vick. Det var från början meningen att Gaethje skulle möta Al Iaquinta men den lynnige Iaquinta drog sig ur fighten och Vick togs in som ersättare.

155 lbs. Justin Gaethje vs. James Vick

Justin Gaethje (18-2)
Ålder: 29 år
Längd: 180 cm
Reach: 178 cm
Stance: ortodox

Gaethje började träna brottning redan vid 4 års ålder. Under sin tid på University of Northern Colorado blev han NCAA division I All American, vilket är högsta nivå inom collegebrottning. Han inledde sin mma-karriär 2011 och 2 år senare skrev han på för WSOF där han blev lättviktsmästare. Gaethje har ett UFC-facit på 1-2 och i sin senaste fight förlorade han mot Dustin Poirier. På sina 3 UFC-matcher har Gaethje vunnit 4 bonusar – 3 stycken ”Fight of the night” och 1 ”Performance of the night”. Det säger något om underhållningsvärdet på hans matcher. Av hans 18 vinster har 16 kommit via KO.


Styrkor:
+ tempo och press
+ aggressivitet
+ haka
+ bensparkar

Svaghet:
– strategi (lättläst)

ufc 217
James Vick (13-1)
Ålder: 31 år
Längd: 190,5 cm
Reach: 193 cm
Stance: ortodox

Vicks första kontakt med kampsport var när han, efter high school, började träna boxning. Han är tvåfaldig Golden Gloves-mästare (amatörboxning). Sedermera började han även träna bjj. Han gjorde professionell debut 2011 och hade samlat ihop ett record på 4-0 när han blev uttagen för att vara med i The Ultimate Fighter Live (2012). Han gick till semifinal i tävlingen och fick sedan en chans i UFC. Han har sedan dess samlat ihop ett imponerande record i organisationen på 9-1 med 4 raka vinster. I sin senaste match besegrade han brassen Francisco Trinaldo med domarsiffrorna 29-28 i en ganska trist match. Av hans 13 vinster har 8 kommit via avslut – 3 KO och 5 submissions.

Styrkor:
+ boxning
+ stark clinch
+ underskattad grappling
+ räckvidd

Svaghet:
– defensiva luckor

Matchning

James vick hoppade in som ersättare för Al Iaquinta men han får ändå ett nästan fullt fight camp. Hans stil och fysik kommer sannolikt att ställa till det för den stenhårde brawlern. Det kan ändå bli en intressant fight och Gaethje har för vana att bjuda på utmärkt underhållning – oavsett hur matchen slutar – så vi ser fram emot en intressant drabbning.

Gaethje är en offensiv och aggressiv fighter. Han sätter stenhård press på sina motståndare och stalkar dem samtidigt som han avlossar stenhårda slag och sparkar. Han är inte den mest tekniske fightern men hans hårda press är kvävande och syftar till att bryta ned motståndaren. Han jobbar ofta med hårda krokar, uppercuts och bensparkar för att bryta ned motståndaren. Han vandrar vanligtvis framåt med hög guard men han tar emot en hel del stryk på väg framåt. Han har ett bra clinchgame men mot en lång fighter som Vick, som också har stark clinch med farliga knän, bör han nog undvika att fastna i utdragna clinchstrider. Gaethje har riktigt bra brottning men han väljer att inte använda den annat än för defensiva ändamål – han är mycket svår att ta ner. Vi vet inte särskilt mycket om hans markgame men han förefaller ha solida grunder och god medvetenhet på marken. Hans nedtagningsförsvar och förmåga att omedelbart studsa upp gör att vi har sett mycket lite av hans markkunskaper.


James Vick är en spännande fighter med mycket starkt momentum. Han är primärt en striker med teknisk boxning och extremt imponerande räckvidd – 193 cm. Han har en fin jabb och bra fotarbete. Kombinerat med hans längd/räckvidd gör det honom svår att komma in på. Han har en precis höger som han kan variera effektivt. Hans fina teknik tillåter honom att sätta samman fina kombinationer. Hans längd gör att han har farliga knän som han med lätthet kan avlossa i huvudhöjd.

Vick har bra kondition och kan hålla ett bra tempo och hög output. Hans brottning håller inte hög nivå men hans ’frame’ tillåter honom att stjäla en nedtagning då och då. Han har ett stabilt nedtagningsförsvar och är bra på att skapa utrymme för att ta sig upp från marken. Han har ett stabilt och farligt markgame – det visas inte minst av hans 5 vinster via submission.

Sammanfattning

Det blir viktigt för Vick att stå emot initialt och inte låta Gaethje pressa honom och låsa upp honom med ryggen mot buren. Vick måste röra på fötterna konstant – främst röra sig i vinklar och i sidled – och straffa Gaethje när denne försöker stänga distansen. Om Gaethje tillåts göra detta till ett brawl så är oddsen definitivt på hans sida. Han är stenhård och stryktålig som få. Om han tillåts styra fighten blir det en smärtsam kväll för Vick. Gaethje skulle kunna tjäna på att växla in några nedtagningar. Även om det inte lyckas så får det Vick att fokusera på nedtagningshotet vilket kan öppna upp möjligheter. Gaethje bör dock definitivt undvika utdragna grapplingdueller med den långe Vick.


Om Vick däremot lyckas hålla distansen och träffa Gaethje när han kliver in så ligger han bra till. Vick har både tekniken och räckvidden för att göra detta till ”sin” fight. Joe Duffy är en mycket duktig boxare med fin huvudrörelse. Honom straffade och stoppade Vick med sin precisa jabb. Gaethjes fotarbete och huvudrörelse är inte särskilt välutvecklat och Vick har goda möjligheter att straffa den tuffe brawlern.


Gaethje har i sina två senaste förluster visat att han aldrig ger sig. Man måste i praktiken avsluta honom för att vinna. Hans haka har dock visat vissa tendenser till försämring på sistone. Hans fightingstil är otroligt underhållande men den är samtidigt ytterst oekonomisk och Gaethje har tröttnat i sina senaste matcher. Om han tröttnar mot Vick kan han få problem. Vick har god kondition och hans fina teknik gör att han inte slösar alltför mycket energi i onödan.

Detta är tyvärr en dålig match up för Gaethje. Publikfavoriten borde nog ha ställts mot lite enklare motstånd för att få ta sig tillbaks till vinstkolumnen. Man kan aldrig räkna ut ”den mänskliga slåttermaskinen”, men det är onekligen en mycket tuff utmaning han står inför.
____________________________

Kimuraredaktionen

Läs mer
+2
Dana Sad
Dana Happy
Conor McGregor Khabib Nurmagomedov ufc invägningar

Krönika: Conor McGregor vs Khabib Nurmagomedov; supermatchen vi väntat på

Den 6:e oktober kommer MMA-fans runtom i världen att få en tidig julklapp i form av titelmatchen mellan Conor McGregor och Khabib Nurmagomedov på UFC 229.

Äntligen. Efter närmare två års frånvaro ser det äntligen ut som att Conor McGregor, UFCs överlägset största affischnamn, är redo att åter kliva in i oktagonen. Inte nog med att han kommer tillbaka, han kommer att ställas mot tuffast möjliga motstånd. På fredagens presskonferens meddelade Dana White att Conor McGregor ska ställas mot Khabib Nurmagomedov på UFC 229 den 6 oktober i Las Vegas. Det är blott nio veckor bort.

Detta blir McGregors första mma-match sedan den 12 november 2016 när han fullständigt utklassade Eddie Alvarez och vann lättviktsbältet. Även om McGregors stjärna har svalnat en aning pga hans långa frånvaro så är han fortfarande UFCs största namn. Under hans frånvaro har däremot Nurmagomedov stärkt sitt varumärke en hel del. Från att ha varit relativt anonym har han vuxit till ett av UFCs större namn. Sammantaget innebär det att detta är en fight med stor marknadspotential. Vissa tror till och med att den skulle kunna sälja bättre än McGregor vs. Nate Diaz 2 och den sålde 1,6 miljoner PPV’s.

Dana White UFC presskonferens nedstämd
Det har gått trögt för UFC på sistone. Såväl tittarsiffror som antalet PPV-köp har det senaste året gått ned kraftigt. Bristen på stjärnor är en trolig delförklaring. Alltför snabb expansion (för många galor) är en annan. Därför vore det högst välkommet för UFC att snarast få till en försäljningsmässig succé. Med McGregor tillbaka och Brock Lesnar på väg tillbaka ser det mer hoppfullt ut än på länge för Dana White och för bolaget. Om de spelar sina kort rätt kan detta vara vad som krävs för att bryta den negativa trenden.


Bad Blood

Det kan inte ha undgått någon att McGregor och Nurmagomedov inte gillar varandra. Från att de främst utdelade tjuvnyp mot varandra på Twitter togs det hela till en ny nivå i samband med UFC 223 i Brooklyn. Nurmagomedov och delar av hans team valde att konfrontera McGregors vän och mångårige träningspartner Artem Lobov. Denne påstods ha uttalat sig negativt om Nurmagomedov i rysk media, något som inte föll i god jord hos dagestaniern. Konfrontationen filmades och det dröjde inte länge innan klippet spreds på sociala medier. I klippet sågs Nurmagomedov tillrättavisa Lobov verbalt och det hela avslutades med något som liknade en lavett. Den allmänna uppfattningen var att Lobov förödmjukades av Nurmagomedov och dennes team.

Conor McGregor attackerar bus
McGregor, som förefaller vara en lojal herre, uppskattade inte Nurmagomedovs tilltag och bestämde sig för att ta med sitt ’crew’ och bege sig till N.Y. Den 5 april dök McGregor upp på Barclays Center i Brooklyn, fast besluten att hämnas. Vi vet alla vad som hände därefter. Alla har vi sett videoklippen som visar hur den irländska mobben, ledd av McGregor, attackerade den fighterbuss som Nurmagomedov befann sig i. Vi vet även att McGregor skadade två andra fighters när han slungade en säckkärra mot bussen. Agerandet ledde till att irländaren greps och åtalades på fyra punkter vilket innebar att han i värsta fall riskerade ett flerårigt fängelsestraff. Det kom att dröja till den 26 juli innan han kom fram till en överenskommelse med delstaten N.Y. En överenskommelse som innebar att han undvek fängelse, men tvingas till samhällstjänst och att han måste genomgå en kurs i ”anger management”, m.m.

Conor McGregor rättegång
Medan McGregor hade fullt upp med juridiska problem fortsatte Nurmagomedov att ta sin karriär framåt. När Tony Ferguson, för tjugonionde gången (!), fick förhinder beslutade UFC att Nurmagomedov istället skulle möta Al Iaquinta i en titelfight. I jämförelse med ”El Cucuey” var det en avsevärt mycket enklare fight. Nurmagomedov tog också hem en mycket komfortabel seger. Även om vi vet att örnen är en fullständigt magnifik fighter så är det många som har svårt att se honom som rättmätig lättviktsmästare efter att ha besegrat Iaquinta som hoppade in på extremt kort varsel. Åtminstone innan han har ställts mot topprankat motstånd är det många som har svårt att se örnen som mästare. Med matchen mot McGregor får Nurmagomedov just det som krävs för att befästa sin legitimitet som mästare. Detta i synnerhet som det var just McGregor som var mästare före Nurmagomedov, och irländaren förlorade inte titeln i buren utan pga inaktivitet, m.m. Med en seger mot McGregor skulle Nurmagomedov sannolikt tysta flertalet tvivlare.

Khabib-Nurmagomedov-närbild

Hem till Las Vegas 

Det bör påpekas att matchen inte kommer att hållas i New York, i Madison Square Garden, vilket många på förhand trodde. Det fanns åtskilliga skäl, i synnerhet ekonomiska, att hålla matchen i N.Y. men så blir det alltså inte. Vi vet inte vilken anledningen är till detta men det kan inte uteslutas att UFC och McGregor inte ville riskera att stöta sig med myndigheterna. Irländaren kom nyligen undan mycket lindrigt från vad som kunde ha blivit ett flerårigt fängelsestraff. Kanske hade det varit att utmana ödet att än en gång sammanföra McGregor och Nurmagomedov i N.Y. UFC är baserat i Las Vegas och drar in stora summor till delstaten. Det innebär att man har större spelrum där – eventuella incidenter skulle sannolikt inte bli lika kostsamma i Vegas.

Så snart McGregor hade rett ut sina juridiska problem stod UFC redo att, med vidöppna armar, välkomna honom tillbaka. Det var aldrig tal om att UFC skulle straffa honom för hans oacceptabla beteende. Trots att hans agerande helt klart strider mot UFCs ’Code of Conduct’ och att Dana White själv har beskrivit agerandet som ”disgusting”. Lagbrott är uppenbarligen inte särskilt allvarligt i UFCs ögon. Men fan ta dig om du försöker organisera fighters i en fackförening, då ligger du risigt till. Ja, att UFC inte alltid är särskilt konsekventa är inte någon nyhet så vi tar och släpper det.

conor-mcgregor-jose-aldo-belt-snatch

Provokatören

Det är många som har tröttnat på McGregors beteende under de gångna två åren. Bussattacken är långt ifrån den enda incident han har varit inblandad i. Framförallt efter matchen mot Floyd Mayweather har McGregor ($100 miljoner rikare) förändrats en hel del. Vilket inte i sig är svårbegripligt. Men oavsett vad man tycker och känner inför irländaren så går det inte att förneka att han väcker känslor. Vare sig man vill se honom återerövra bältet, eller få ordentligt med stryk, så är det få som lämnas oberörda av honom. Det kommer att bidra till att fighten mot Nurmagomedov blir en storsäljare. Om den säljer mer än 1,6 miljoner PPV’s ska vi låta vara osagt men matchen kommer helt säkert innebära ett uppsving för UFC och sannolikt även för mma som sport.

Det är inte bara två internationella stjärnor som ställs mot varandra. Det är dessutom två av de främsta mma-utövarna genom alla tider. Två fantastiska fighters. Oddssättarna håller som väntat Khabib som ganska klar favorit inför fighten. McGregor är dock inte ovan vid situationen. Åtskilliga gånger har han kommit in som underdog och lämnat som vinnare. Man bör alltså inte tolka in alltför mycket i de tidiga oddsen. Vi känner till förutsättningarna. Striker vs. grappler. ‘Larger than life’-personlighet ställs mot den stoiske och iskalle ryssen. Lägg till att de verkligen ogillar varandra. Det blir fan ta mig inte bättre än så.

________________________
Francisco

Läs mer
+5
Dana Sad
Dana Happy
Demetrious-Johnson-vs.-Henry-Cejudo-PROFIL

UFC 227: Breakdown – Demetrious Johnson vs. Henry Cejudo

UFC 227 toppar matchkortet med två titelmatcher. I co-main event får vi se pound-for-pound-kungen Demetrious ”Mighty Mouse” Johnson försvara sitt bälte för ofattbara 12:e gången i rad. Han ställs mot OS-guldmedaljören Henry Cejudo (#1) som ges en andra chans att utmana om bältet. De två möttes i april 2016, vilket var tre år in i Cejudos mma-karriär. Att ta sig an tidernas bäste fighter visade sig vara en omöjlig uppgift. Idag, två och ett halvt år senare, är Cejudo en betydligt mer wellrounded fighter och en farligare utmanare. Frågan är om det räcker för att på allvar kunna hota den oövervinnerlige Johnson. Nedan tar vi en närmare titt på förutsättningarna inför fighten.


Demetrious Johnson (27-2-1)
Ålder: 31 år
Längd: 160 cm
Reach: 167,5 cm
Stance: ortodox

Demetrious Johnson har bakgrund som brottare i high school. Han tävlade även i friidrott men brottning var hans huvudgren. Efter high school började han träna mma och han gjorde professionell debut 2007. Efter 10 raka vinster signades han av WEC där han åkte på sin första förlust. Han förlorade mot veteranen Brad Pickett. Hans senaste förlust kom mot Dominick Cruz i oktober 2011 och den matchen var en titelfight i bantamvikt. Det bör påpekas att den kortvuxne Johnson, fram till 2012, tävlade i bantamvikt. Efter en oavgjord match mot Ian McCall i flugviktsdebuten har det gått bättre. Johnson har vunnit 13 raka matcher och de 11 senaste av dessa har varit titelförsvar. I och med det är han den mästare som har flest titelförsvar i UFCs historia. Han har ett record på 15-1-1 i UFC och i sin senaste fight besegrade han Ray Borg via en magnifik armbar i femte ronden. Av hans 27 vinster är 5 KOs och 11 submissions.

Styrkor:
+ snabbhet
+ brottning
+ submissions
+ wellrounded
+ striking

Svaghet:
– inga


Henry Cejudo (12-2)
Ålder: 31 år
Längd: 162,5 cm
Reach: 162,5 cm
Stance: ortodox

Cejudo är en f.d. fristilsbrottare av yttersta världsklass. Han vann OS-guld i Peking 2008 och avslutade sin brottningskarriär 2012. Därefter beslutade han att börja med mma. Han gjorde professionell debut 2013 och samma år vann han 5 raka matcher. Efter ytterligare en vinst signades han av UFC och han gick sin första match i organisationen i december 2014. Han samlade ihop fyra raka vinster i UFC innan han, i april 2016 och blott 3 år in i sin mma-karriär, fick en titelchans mot Demetrious Johnson. Det visade sig vara för tidigt och han förlorade matchen klart. Han förlorade därefter ett hårfint och ganska tveksamt domslut mot topprankade Joseph Benavidez. Cejudo har vunnit sina två senaste matcher och står nu på ett sammanlagt record på 6-2 i UFC. Av hans 12 vinster har 5 kommit via KO.

Styrkor:
+ brottning
+ boxning
+ KO-kraft
+ psyke
+ pressgame

Svaghet:
– aningen lättläst


Matchning
Så har det än en gång blivit dags för Demetrious Johnson att försvara sitt bälte. Det är tolfte gången som han sätter bältet på spel och det är nog få som tror att han inte kommer att behålla det även efter lördagens match. Henry Cejudo är en ovanlig talang och han har utvecklats en hel del sedan förlusten mot Johnson för två år sedan. Kanske innebär det att han kan bjuda på tuffare motstånd denna gång. Det hoppas vi att han kan.


Mighty Mouse” är den överlägset bäste flugviktaren genom alla tider. Han är en otroligt komplett fighter och har egentligen inga svagheter. Han är inte bäst inom något enskilt område men han är riktigt bra inom samtliga och han är överlägsen när det kommer till att mixa samman de olika delarna i mma. Han är atletisk och extremt snabb. Han har bra tajming och slagstyrka. Han har en mycket bred strikingrepertoar och är dessutom oerhört svårläst. Hans rörelse och fotarbete är bland de bästa i hela UFC. Hans mma-brottning håller yttersta klass och han har tagit ner samtliga motståndare – många gånger dessutom. När det kommer till submissions så talar hans record för sig självt. Han submittar svartbälten på löpande band. Lägg till hög output, högt tempo och otrolig kondition så har du en veritabel mardrömsmotståndare. I första mötet med Cejudo vann Johnson genom att totaldominera i clinch. Han stoppade utmanaren med knän mot kroppen. Det säger något om hur farlig han är i alla olika delar av mma.


Henry Cejudo är en riktigt duktig boxare och har bra kraft i nävarna. Om han träffar rent kan matchen mycket väl ta slut. Han har en bra jabb och fin rak höger. Han jobbar bra med finter och har bra kontringar. Hans KO-kraft är troligen hans starkaste kort mot mästaren. Problemet är bara att ingen har träffat Johnson riktigt hårt sedan John Dodson och det var 2013. Mästaren är alltså inte enkel att träffa. Med tanke på hans bakgrund som OS-guldmedaljör är det ingen överraskning att Cejudo är en fantastisk brottare. Han är mycket bra såväl offensivt som defensivt. Han har på senare tid blivit bättre på att integrera sin brottning med övriga delar av gamet. När det kommer till submissions har vi inte sett särskilt mycket av Cejudos förmåga. Vi kan dock vara helt säkra på att han inte är i närheten av mästarens nivå. Utmanaren är mer kraftfull än Johnson vilket han bör försöka använda till sin fördel. Men då måste han få tag på den vindsnabbe supermusen.

Summering
Cejudo måste göra en perfekt match för att ha en chans att besegra Johnson. Antingen det eller så måste han hoppas på en portion tur och att han träffar med en klockren smäll. Han är onekligen en mycket duktig fighter men det är nog få som ger honom någon egentlig chans att skrälla. Cejudo, som var färsk i sin mma-karriär, vid deras första möte har nu hunnit utvecklas i två år. Han är dock inte den ende som har utvecklats. Mästaren tenderar att visa upp en ny och förbättrad version av sig själv i nästan alla sina matcher. Det måste vara otroligt nedslående för övriga fighters i viktklassen att han ständigt blir bättre och inte visar tecken på att vara mätt.

Johnson kommer att röra sig ’non stop’ i oktagonen och är otroligt svårfångad. Han är dessutom en perfektionist och gör sällan några misstag. Till och med när det kommer till brottning och nedtagningar är det inte helt självklart vem som kommer att ha övertaget. Johnsons mma-brottning tillsammans med hans atleticism och snabbhet gör honom till ett ständigt hot även i denna del. Submissions är däremot ett område där Johnson har ett klart övertag. Det bådar inte särskilt gott för utmanaren som kommer vilja ta ned fighten på marken.

För viktklassen och sportens skull vore det bra med en skrällseger för Cejudo. Det skulle onekligen innebära en bra injektion i den halvdöda viktklassen – det är mästarens totala överlägsenhet som har dödat spänningen i flugvikt. Med en ny mästare skulle viktklassen kunna vakna till liv. Man ska även ha i åtanke att flera stora mästare har sett, mer eller mindre, oslagbara fram tills det att de åkte på sin första förlust. Anderson Silva, Jose Aldo och Renan Barao är exempel på detta fenomen. Låt oss hoppas på något liknande på lördag – för viktklassens och för fansens skull.
__________________________

Kimuraredaktionen

Läs mer
+1
Dana Sad
Dana Happy
cody-garbrandt-tj-dillashaw-ufc217-staredown

UFC 227: Breakdown – TJ Dillashaw vs. Cody Garbrandt 2

På lördag hålls UFC 227 i Staples Center i Los Angeles, Kalifornien. Det är ett ojämnt matchkort men det toppas av två intressanta titelmatcher. Den mest intressanta av dessa två är returmatchen mellan TJ Dillashaw och Cody Garbrandt. Med tanke på deras historik finns det all anledning att se fram emot denna fight. Nedan tar vi en närmare titt på de två kombattanterna och förutsättningarna inför fighten.

tj-dillashaw-ufc217-FIGHT
TJ Dillashaw (16-3)
Ålder: 32 år
Längd: 168 cm
Reach: 170,5 cm
Stance: switch-stance (ortodox)

Dillashaw är ursprungligen en brottare på högsta college-nivå – NCAA Division 1. Efter att ha avslutat sina collegestudier valde Dillashaw att börja träna mma och flyttade därför till Sacramento för att ansluta sig till Team Alpha Male. Han gjorde professionell debut 2010 och året efter det gick han till final i The Ultimate Fighter. Detta blev hans biljett till UFC. När han kom till UFC hade han endast 4 matchen (4-0) på sitt record och han var i praktiken en brottare med en skaplig överhandshöger – 14 matcher senare, med stor hjälp från Duane Ludwig, har han utvecklats till en mycket komplett fighter med riktigt fin och dynamisk striking. Dillashaw har ett sammanlagt record i UFC på 11-3. Det bör dock påpekas att hans senaste förlust, i titelfighten mot Dominick Cruz, var högst tveksam. I sin senaste fight besegrade han Cody Garbrandt och tog bantamviktsbältet. Av hans 15 vinster har 10 stycken kommit via avslut – 7 KO och 3 submissions.

Styrkor:
+ dynamisk striking
+ wellrounded
+ rörlighet
+ kondition
+ brottning

Svaghet:
– aningen långsam

cody-garbrandt-ufc217-fight
Cody Garbrandt (11-1)
Ålder: 27 år
Längd: 173 cm
Reach: 166,5 cm
Stance: ortodox

Garbrandt började träna boxning vid 15 års ålder under ledning av sin farbror som är f.d. boxare. Garbrandt har ett amatörrecord på 32-1. I high school ägnade han sig istället åt brottning. Han samlade ihop ett amatörrecord på 6-2 i mma innan han år 2012 gjorde professionell debut. Han gjorde UFC-debut 2015 med ett record på 5-0. Därefter inleddes något som mest kan beskrivas som en kometkarriär. På mindre än 2 år vann han inte mindre än 6 raka matcher – den sista var en titelfight mot Dominick Cruz. Han inte bara besegrade Cruz, han dominerade honom fullständigt. Garbrandt tillhör Team Alpha Male vilket är en stark anledning till rivaliteten med den f.d. medlemmen Dillashaw. Garbrandt har ett UFC-record på 6-1 och hans enda förlust i karriären kom i titelmatchen mot hans nemesis. Av hans 11 vinster har 9 kommit via KO.

Styrkor:
+ boxning
+ snabbhet
+ KO-kraft
+ fotarbete
+ 100% nedtagningsförsvar

Svaghet:
– instabilt psyke

tj-dillashaw-SKRIKER-I-ANSIKTET-PÅ-cody-garbrandt-efter-vinste-på-ufc217
Matchning
Upptakten till den första fighten mellan dessa fighters bjöd på allt man som fan kan önska sig inför en ’grudge match’. Ryktesspridning, provokationer, anklagelser, förolämpningar, läckta videoinspelningar och mer där till. Inför denna fight har det varit mindre av detta men spänningen är i högsta grad närvarande. Dessa herrar gillar inte varandra och det pågår fortfarande ett lågintensivt psykologiskt krig mellan dem. Det är inte dåliga förutsättningar.

tj-dillashaw-ufc217-fight-night
TJ Dillashaw är en atletisk fighter med god kondition och bra fight-IQ. Han är i grunden en mycket kompetent brottare som har utvecklats till en komplett fighter. Hans striking har han, tillsammans med Duane Ludwig, tagit till en mycket hög nivå. Han har en bred och varierad arsenal av slag och sparkar. Hans utmärkta fotarbete och rörelse gör honom svår att komma åt. Han jobbar tex mycket effektivt med att byta stance. Han håller högt tempo, hård press och hög output. Hans fina kondition och att han är avslappnad i buren gör att han orkar hålla högt tempo även i femrondersmatcher. Dillashaw har bra slagkraft men inte samma brutala ”one punch” KO-kraft som Garbrandt. Istället jobbar han med volym och teknik för att jobba sig fram till avslut. När läget väl presenterar sig är han duktig på att ta vara på det och hitta avslut. Med bakgrund inom brottning är han väldigt bekväm på marken, i synnerhet från topposition. Han har bra kontroll, rides och bra ground-and-pound. Han har dessutom stabil grappling och har klarat sig bra mot duktiga grapplers. På det hela taget är han en mycket wellrounded fighter.

cody-garbrandt-UFC-invägning
Cody Garbrandt har ett amatörrecord på 32-1 i boxning och det råder ingen tvekan om vad som är hans främsta attribut som fighter. Han har mycket kraftfull och teknisk boxning. Han har KO-kraft, bra huvudrörelse och utmärkt fotarbete. Han är en giftig kontringsfighter med bra finter och utmärkt förmåga att kontrollera avstånd. Hans fina reaktionsförmåga och missil till högerhand gör att han inte räds att kliva in i pocket och utväxla bomber. Garbrandt har även brottningsbakgrund och har ett närmast ogenomträngligt nedtagningsförsvar. Han har aldrig blivit nedtagen under sin 7 matcher långa UFC-karriär. Han utmärkta defensiva brottning tillåter honom att hålla matcher stående, ett område där han har ett övertag på de allra flesta. Hans nedtagningsförsvar är också anledningen till att vi inte kan säga något om hans förmåga på marken. Vi vet helt enkelt för lite.

Summering

I denna fight kommer psykologiska faktorer att bli viktiga – kanske helt avgörande. Med tanke på deras infekterade historia är det inte lätt att kontrollera känslorna. Detta är dessutom två hetlevrade herrar och det blir viktigt att inte låta sig provoceras. Den fighter som lyckas behålla lugnet och inte påverkas av trash-talk eller historia kommer att ha ett övertag. TJ Dillashaw är den mer dynamiske strikern av de två. Han har en varierad och svårläst slag- och sparkarsenal. Garbrandt är primärt en boxare och något mer ensidig som striker men han är snabbare än Dillashaw. Han har också mer slagkraft i sin giftiga höger. Han är alltså alltid endast en ”skaplig högerträff” från seger. Ett klokt taktiskt drag för Dillashaw vore att försöka implementera sin brottning och grappling. Han har ett övertag om han lyckas ta ned fighten på marken. Skulle han misslyckas med det kan han möjligen ändå trötta ut den hyperexplosive strikern och göra honom lite mindre farlig i slagväxlingar. Men vi vet att Garbrandts sprawl och nedtagningsförsvar är näst intill omöjligt att penetrera så det vill till att mästaren är tekniskt felfri om han ska lyckas brotta ned utmanaren.

Dillashaw är normalt sett en bättre poängfighter än de flesta han möter. Han har bra precision och hög output. Problemet är bara det att, för att plocka poäng mot Garbrandt, måste man kliva in i hans räckvidd och då finns alltid risk att man blir träffad av en blixtsnabb högerslägga. Det var just vad som hände i slutet av första ronden av deras första möte. Vore det inte för att gonggongen ljöd kunde Garbrandt mycket väl ha varit mästare fortfarande. Men goda råd från coachen och god återhämtningsförmåga gjorde att Dillashaw kunde återta bältet. Man såg även tydligt hur psykologiska faktorer spelade in i vad som ledde fram till avslutet av matchen. Garbrandt bör dra lärdom av det som inträffade (tendens till underskattning) för att inte riskera att göra om misstaget.

Vi kommer helt säkert att bjudas på mma-striking av yttersta världsklass i denna fight. De håller båda mycket hög nivå och känner dessutom varandra väl då de är f.d. träningskamrater. Utrymmet för misstag är således minimalt. Man brukar tala om att det är små marginaler i mma, det stämmer i högsta grad avseende denna fight.

Enligt oddssättarna är denna match up snarast en slantsingling. Jag är beredd att instämma i den bedömningen. Det är så jämnt det kan bli inför en fight. Det ser vi som något högst positivt och man önskar att det vore lördag nu!

___________________________

Kimuraredaktionen

Läs mer
+2
Dana Sad
Dana Happy
Dustin Poirier vs Tony Ferguson profilbild

Kimura Matchmaker: UFC Calgary

Efter en mycket sevärd UFC-gala i Calgary har det än en gång blivit dags för Kimura att presentera förslag på lämpliga motståndare för vinnarna på galan. Det var svårare än vanligt denna vecka och vi hoppas att ni har överseende med eventuell brist på fantasi. Nedan följer våra förslag.

155 lbs. Dustin Poirier vs. Tony Ferguson 

Dustin Poirier (#4) tog sin viktigaste seger i karriären när han besegrade den f.d. mästaren Eddie Alvarez (#3) via KO i andra ronden. Det var en imponerande seger som skingrade eventuella tvivel som fanns kvar sedan deras första möte. I och med segern etablerar sig Poirier i den yttersta toppen av divisionen. Det mesta tyder på att Khabib Nurmagomedov kommer att försvara sin titel mot Conor McGregor senare i höst – möjligen i november. Poirier bör därför ställas mot Tony Ferguson (#1), som är på bättringsvägen, i en match om vem som ska möta vinnaren av Khabib och Conor. Det är som vi ser det en lämplig och väldigt intressant matchning.

Jose Aldo vs Brian Ortega

145 lbs. Jose Aldo vs. Brian Ortega 

Jose Aldo (#2) var i en mycket utsatt position efter två raka förluster mot den regerande mästaren Max Holloway. I denna svåra situation valde han att möts den tuffe Jeremy Stephens (#4), en fighter med grymt momentum och utmärkt form. Aldo visade att han fortfarande kan hänga med toppen av divisionen när han avslutade amerikanen i första ronden. Nu hamnar Aldo i en ny komplicerad situation. Han har nämligen redan mött flertalet fighters i toppen av divisionen. Det finns alltså inga självklara namn att välja bland. Om Holloway, som för närvarande genomgår medicinska utredningar, inte kan tävla inom de närmsta månaderna så behöver Brian ”T-city” Ortega en motståndare. Det är en fight som definitivt skulle gå att sälja. Frågan är bara vad som händer om Aldo skulle besegra Ortega. En tredje match mellan Aldo och Holloway är inte aktuell. Nåja, det får helt enkelt bli ett senare problem. Vi kör på Aldo vs. Ortega!

Joanna Jedrzejczyk vs. Montano Shevchenko

115 lbs. Joanna Jedrzejczyk vs. Montano / Shevchenko 

Joanna Jedrzejczyk (#1) tog en stabil poängseger mot amerikanskan Tecia Torres (#5). Den f.d. mästarinnan tog sig tillbaka till vinstkolumnen efter två raka förluster mot Rose Namajunas. Nu blir det emellertid komplicerat. Få är sugna på att se en tredje match mellan Jedrzejczyk och Namajunas. Joanna har dessutom redan besegrat samtliga fighters på topp 6 på rankingen. Att matcha henne mot Michelle Waterson (#7) eller Felice Herrig (#8) känns inte rimligt. Därför föreslår vi att Jedrzejczyk bör kliva upp till flugvikt och möta vinnaren av Nicco Montano och Valentina Shevchenko.

Alexander Hernandez vs Islam Makhachev

155 lbs. Alexander Hernandez vs. Islam Makhachev 

Alexander Hernandez (#13) tog en fin vinst när han besegrade den orankade Olivier Aubin-Mercier via domslut. Efter matchen deklarerade Hernandez att han ville möta någon på topp 10. Det var inte någon jättedominant seger mot Aubin-Mercier och Hernandez är inte i en position där han kan välja motståndare. Vi anser att han bör ställas mot en annan lovande ung fighter som även han vann sin fight i Calgary – Islam Makhachev. Det vore en intressant och tuff utmaning för båda dessa talanger.

Nå, kan vi köra på dessa matchningar eller har ni några andra förslag som ni tror skulle passa bättre? Dela gärna med er av era tankar i kommentarsfältet.

Läs mer
+1
Dana Sad
Dana Happy
Eddie Alvarez och Dustin Poirier i UFC bur

UFC Calgary: Breakdown – Eddie Alvarez vs. Dustin Poirier 2

Den 13 maj 2017, på UFC 211, möttes Eddie Alvarez och Dustin Poirier för första gången. Det var en tät och underhållande fight så länge den varade. I andra ronden blev Alvarez rejält skakad men han lyckades överleva. Senare i ronden träffade han med flera otillåtna knän och Poirier kunde inte fortsätta. Domaren Herb Dean ansåg att det rörde sig om oavsiktliga knän och dömde matchen som en No Contest. Det var en bra fight och det var trist att se den sluta på det sättet. Efter matchen har de två snackat en hel del skit om varandra och vi ser verkligen fram emot att få se dessa hårdingar göra upp i oktagonen.

155 lbs. Eddie Alvarez vs. Dustin Poirier

Eddie Alvarez (29-5)
Ålder: 34 år
Längd: 175 cm
Reach: 175 cm
Stance: ortodox

”The Underground King” (#3) är en veteran med stor erfarenhet som spenderade en stor del av sin karriär i Bellator där han var mästare och tillhörde toppen. Alvarez signades av UFC 2014 och två år senare, i sin fjärde UFC-fight, vann han lättviktsbältet genom att besegra Rafael dos Anjos. Han har ett samlat record på 4-2 (1 NC) i UFC. I sin senaste fight, i december 2017, besegrade han Justin Gaethje via TKO. De två möttes efter att ha varit coacher i TUF 26. Det blev en galet underhållande match (FOTN), en sådan som fick bägge två att åldras i mma-år. Av hans 29 vinster har 23 stycken kommit via avslut – 16 T/KO och 7 submissions.

Styrkor:
+ wellrounded
+ erfarenhet
+ KO-kraft
+ stryktålig
+ kondition

Svaghet:
– slitage

Dustin Poirier (23-5)
Ålder: 29 år
Längd: 175 cm
Reach: 183 cm
Stance: southpaw

Poirier (#4) är en erfaren fighter som inledde sin professionella mma-karriär 2009 och debuterade i UFC två år senare. Han har gått hela 20 matcher i organisationen (15-4, 1 NC) och är en respekterad och väl ansedd fighter. Han tävlade i inledningen av sin UFC-karriär i fjädervikt men valde 2015 att gå upp till lättvikt. Sedan bytet av viktklass har han ett facit på 7-1 (1 NC) vilket tyder på att det var ett klokt val. Tidigare i karriären var Poirier känd som en riskbenägen brawler som alltid bjöd på sig själv. Det var en underhållande fightingstil men stundtals ganska kostsam. På senare tid har han utvecklats till att bli en mer strategisk och klokare fighter. Det har även avspeglats i resultaten. I sin senaste fight besegrade Poirier den tuffe Justin Gaethje via avslut. Det var en mycket underhållande match som belönades med bonus för ’Fight of the Night’. Matchen var ett bra exempel på att Poirier, även om han har mognat som fighter, fortfarande bjuder på god underhållning. Av hans 23 vinster har 18 kommit via avslut – 12 T/KO och 6 submissions.

Styrkor:
+ striking
+ KO-kraft
+ tuffhet
+ wellrounded
+ underskattad grappling

Svaghet:
– stundtals riskbenägen

Matchning
I denna match är det två fighters med många likheter som ställs mot varann. De är erfarna, kompetenta, underhållande, hårdslående och tuffa. Detta är goda förutsättningar för bra mma, något alla fans borde se fram emot. Deras senaste drabbning avbröts tyvärr i förtid vilket var en besvikelse. Denna gång är fighten en femrondersmatch vilket lovar gott.

Eddie Alvarez är en utpräglad pressfighter och kommer troligen att försöka pressa Poirier bakåt. Han har bra boxning och jobbar effektivt med finter och fakes. Han har bra kontringar, fint fotarbete och slår hårt. Han har även en varierad slagrepertoar och växlar bra mellan huvud och kropp. Hans bakgrund inom brottning gör honom till en mycket wellrounded fighter som ofta kan styra var matchen utspelar sig. Även om han inte lyckas med takedowns är nedtagningshotet viktigt för att motståndaren inte ska kunna slappna av och komma in i sin rytm. Alvarez jobbar ofta med hårda krokar för att stänga avståndet. Han söker gärna clinch där han är stark och kan få använda sin fina ’dirty boxing’. Alvarez är känd för att ha stort hjärta och han ger aldrig upp. Tvärtom är han ofta farlig när han blir träffad. Han har en förmåga att gå in i ”brawl-mode” och skicka iväg stenhårda svingar, något Poirier fick erfara i förra matchen. Hans starka kondition är ofta ett vapen i hans matcher. Alvarez starka defensiva brottning gör att han sällan hamnar på rygg. Skulle han mot förmodan hamna där så har han solid grappling och tillräckligt mycket oktagonerfarenhet för att undvika fara.

Dustin Poirier har på senare tid utvecklats rejält som fighter. Såväl tekniskt som taktiskt har han tagit stora kliv, något som avspeglats i resultaten. Han har alltid varit en tuff, orädd och hårdslående fighter. Förbättrat fotarbete och teknik har tillåtit honom att höja sitt game en nivå. Hans vänster cross är hans främsta vapen men han är en wellrounded striker med bred repertoar och förbättrad förmåga att välja rätt tekniker vid rätt tillfälle. Hans distanskontroll och effektiva kontringar gör honom till en svårhanterad motståndare. Just hans fina kontringsförmåga ledde till att han var nära att avsluta Alvarez i den första matchen mellan dem. I första matchen jobbade Poirier fint med vänstersparkar mot kroppen på Alvarez, något som ofta är effektivt för southpaw-fighters.

Poirier har utvecklat riktigt skaplig brottning och är inte främmande för att mixa in en nedtagning då och då. Om matchen hamnar på marken så har han dessutom solid grappling. Han är svartbälte i bjj och har farliga submissions. I matchen mot Anthony Pettis, som är en giftig grappler, visade Poirier att han är riktigt kompetent på marken.

Summering
Båda dessa fighters är starka strikers på distans och har fina kontringar. De har dessutom starkt clinchgame och bra ’dirty boxing’. Det ska därför bli intressant att se vem av dem som lyckas ta kontrollen på närdistans. Alvarez är troligen den som kommer försöka ta ned fighten på marken. Hans starka toppkontroll ger poäng hos domarna. Om Poirier lyckas hålla det stående har han troligen ett litet övertag tack vare teknik och räckvidd. Man kan dock aldrig räkna ut den hårdslående Alvarez.

Förra gången de möttes var Poirier rankad #9 i viktklassen och Alvarez nummer #3. Sedan dess har Poirier jobbat sig upp till nummer #4 i den tuffa viktklassen. Det är alltså en trolig contendermatch. Poirier har kämpat hårt och länge för att ta sig till toppen. En vinst mot Alvarez skulle sannolikt leda till titelchans. Det är en rejäl morot men samtidigt stor press på en fighter som aldrig tidigare varit i denna position. Frågan är hur han förmår hantera detta.

Detta är sista matchen på Alvarez nuvarande kontrakt och en förlust skulle alltså kunna komma att bli kostsam. Det kan addera press för den 34-årige familjeförsörjaren som börjar närma sig slutet av en lång och framgångsrik karriär.

Coach Mark Henry, den skicklige taktikern, ställs mot hjärnorna på Americans Top Team. Vad tar respektive fighter med sig från förra matchen och vad kommer de göra annorlunda? Detta är en match up med många frågetecken och sådana brukar skapa spänning. På lördag får vi förhoppningsvis svar på alla frågor.

______________________

Kimuraredaktionen

Läs mer
+2
Dana Sad
Dana Happy