Joakim Engberg

Joakim Engberg blogg: Det mentala gamet

Vi hör ofta fighters, coacher och kommentatorer snacka om hur viktigt det mentala gamet är i MMA. ”MMA är 90% mentalt”, ”fightas är minst 50%mentalt” osv. Detta är ett område som alla verkar rörande eniga om. Jag tror att de flesta fighters har en känsla av att sällan få ut 100% av sin förmåga under match. Alla håller med om hur viktigt den mental biten är för att lyckas prestera i fight. Trots detta så går de flesta fighters och kör samma gamla vanliga pass utan att ha en plan för hur de ska få ut mer av sig själva i match situation.

Låt mig berätta en historia. Den börjar som alla bra historier med DET VAR EN GÅNG…
En ung mycket skicklig och ganska kaxig bågskytt. Han hade vunnit det mesta som gick att vinna och var full av självförtroende inför sin förmåga. Den unga mannen hade fått höra talas om en Zen mästare som hade rykte om sig att vara duktig med bågen. Med en stark vilja att visa att han var bäst så utmanade den unga bågmästaren, i bästa Conor McGregor style den gamla Zen mästaren på en bågskytts tävling. Zen mästaren accepterade utmaningen med villkoret att han skulle få bestämma platsen för tävlingen.

Den unga mästaren visade på fantastisk teknik när han på långt avstånd satte första pilen mitt i bullseye, den andra pilen klöv den första på mitten. Det var nu Zen mästarens tur. Men i stället för att höja bågen så signalerade han till den unga mannen att följa med. Det vandrade genom en skog och upp på ett högt berg. Mellan två toppar låg det en stock som fungerade som en primitiv bro. Zen mästaren steg ut på stocken. Han pekade på ett trä nedanför, höjde bågen och sköt. Han träffade trädet som han pekade på. ”Nu är det din tur”. Den unga bågmästaren skrattade lite för sig själv, skottet var mycket enklare än det han hade gjort tidigare på dan.Det här är inget problem tänkte han för sig själv. Bågmästaren gjorde sig redo för att gå ut på stocken för att ta sitt skott. Men redan på första steget började benen skaka…Munnen blev torr och fjärilarna i magen fick allt att snurra. Han tittade ner, avgrunden under honom kändes oändlig. Han kunde inte förmå sig att ta ett steg till utan steg tillbaka till säkerheten och erkände sig besegrad.

Samma sak går att observera på vilken Shootfighting tävling som helst. Vi ser fighters med perfekt teknik på mitsarna som sekunden de går upp i ringen glömmer allt de lärt sig och i stället svingar vilt. Vad är syftet med träningen om du inte kommer använda dig av de färdigheter du tränat dag in och dag ut?

Här är något som jag tror stenhårt på: FÄRDIGHETER MÅSTE TRÄNAS NÄRA DEN INTENSITETS NIVÅN SOM DE KOMMER ANVÄNDAS I! Självklart efter det att korrekt teknik har lärts in och automatiserats. Problemet är så klart hur detta görs med minimal skaderisk. Detta är något jag kommer skriva om i framtida inlägg.

20141023-134900.jpg

Läs mer
0
Dana Sad
Dana Happy

Joakim Engbergs blogg: Är Svensk MMA död?

Hej Bloggen. Det var alldeles för längesen. Men så här någon vecka efter UFC Sweden så känner jag att måste skriva av mig lite.

Ufc Stockholm var ingen rolig upplevelse. Det var tungt att se folk jag kallar vänner få drömmar krossade och ligga utslagna på mattan. Även Gunnar Nelsons match var ett sömnpiller. Fast det fans ljusglimtar! Nico och Jycken som gjorde fantastiska matcher. Grattis killar, det var välförtjänt!

Det här är en tuff och brutal sport, inget snack om det. Nu snackar jag inte bara om vad som händer i ringen, utan även den känslomässiga bergochdal bana som alla fighters upplever. Det är få saker som kan jämföras med den ”high” en vinst ger. Men det är även få saker som är så förkrossande som ett nederlag. Den något overkliga känslan domaren höjer motståndarens arm och du vet att allt är över, den långa vägen från buren till omklädningsrummet, förbi publikens blickar och viskningar. Ensamheten som infinner sig efteråt. Jag vet inte riktigt vad jag ska jämföra det med, det som kommer närmast är känslan av ett långt förhållande som tagit slut, när du vet att det inte fins något längre du kan göra för att rädda situationen…Man förlorar en del av sig själv. Det fins inget du kan göra för att ändra det faktum att du nu är en del av någon annans highlight video.

Det är en hårfin gräns mellan att bli hyllad som hjälte eller att ses som en förlorare som aldrig var något bra till att börja med. Det handlar om cm och hundradels sekunder. Men jag vet helt säkert att killarna som gick upp i buren alla har tränat STENHÅRT, gått på strikt diet, svettats dag in och dag ut på gymet, gjort sitt bästa och kämpat med hela sitt hjärta. För detta förtjänar de respekt.

Det är därför extra tråkigt att höra så kallade fans ge oförtjänt kritik till fighters, tränare och team. Röster som säger ”Svensk MMA är död!”. Va dessa personer inte inser är att vi har funnits här långt innan bloggar, hemsidor, affliction tröjor,när samma sponsorer som idag fins på varje mma gala utbrast ”men herregud människa, vad är det du håller på med!?”. När Tv kanaler och kvällsblaskor skrev om ”dödsporten” och den enda nyheten värd att rapportera var att prinsessan Madeleines pojkvän hade varit på en av dessa galor. När vi betalade våra egna resor och byggde våra egna ringar.

Vad dessa ”fans” inte förstår är att vi kommer finnas här långt efter rampljuset släckts, tidningarna slutat skriva och hemsidorna stängts ner. Vi fightas nämligen inte för er, vi fightas för att ge utryck åt något som fins djupt inom oss. Allt annat är bara en bonus.

Läs mer
0
Dana Sad
Dana Happy

Joakim Engbers blogg: 8 man och SMMAF

Då var det dags igen! Efter en otroligt omständig och onödigt lång resa befinner jag mig i Bremen, Tyskland. Den här gången med Domingos Mestre som ska fightas i en 8 man Turnering på lördag. Detta känns riktigt oldschool och kräver verkligen ett tufft psyke tillsammans med bra fysik , taktiskt tänkande och ett visst mått tur. Mycket kan avgöras av lottningen. Det fins alltid något som kan gå fel under vägen men Domingos är i bra form så jag känner mig lugn

Har varit mycket resande för min del sista tiden och jag längtar efter lite tid hemma för att umgås med min flickvän, familj, vänner samt att fortsätta mitt arbete med killarna och tjejerna på GBGMMA. Förra helgen var jag uppe i Stockholm för att utbilda ett nytt gäng MMA instruktörer för SMMAF räkning. Alltid riktigt trevligt att träffa de övriga killarna i vår utbildnngsgrupp. Johan, Christer och Bobby är alla kunniga instruktörer och alla tar med sig något unikt till gruppen. Som vanligt så kommer tar jag med mig något nytt. Lika roligt är det att träffa alla nya MMA instruktörer runt om i landet. I vinter så är det planerat att på börja steg 2 av utbildningen. Ska bli kul att få gå förbi grunderna och dela med mig av mer avancerade tekniker och koncept. Sverige ligger långt fram på den här fronten och det blir intressant att se hur det kommer visa sig på längre sikt.

Läs mer
0
Dana Sad
Dana Happy

Joakim Engbergs blogg: Akira och Mark Henry

Som jag nämnde i tidigare inlägget så handlar veckan innan fight mycket om vänta. Igår bestod Alistairs schema av en lång rad radio och Skype intervjuer. Det innebar att jag hade större dagen fri. Vi bor på ett flygplats hotel i Newark så det finns inte direkt mycket att göra här ute. Som tur var så bor min gamla vän och en av huvudfigurerna i GBGMMAs uppstart Hamid ”Akira” bara 15 minuter härifrån. Måste säga att det var riktigt roligt att träffas igen. Hamid tränar med en av de mest intressanta coacherna idag Mark Henry. Det är han som ligger bakom Bl.a Frankie Edgars mycket speciella stil. Hamid har berättat om hans system med koder, vinklar, finter och kombinationer. Allt styrs av Mark från sidan av buren. Han ställer sällan upp på intervjuer, har ingen team logga , är väldigt selektiv med vilka han coachar och tar alltid av sig mikrofonen när han coachar vid buren. Han är inte välkänd som Henry Hooft eller Duke Roufus men de flesta i toppen vet vem han är, till och med Legendariska boxningstränaren Fredie Roach har visat intresse för Marks system. Jag var såklart väldigt sugen på att få se vad det är han håller på med i sin källare i New Jersey.

Viste att Hamid skulle köra med honom senare på dagen så jag frågade om jag kunde haka på och kolla. Efter att helt tappat tids uppfattningen under filosofiska diskussioner så skyndade vi iväg till Marks hus ute i skogen någonstans i New Jersey. Efter att hälsat på familjen gick vi ner i källaren. Här möttes jag av bilder på många välkända namn Frankie Edgar, Renan Barao, Rashad Evans, Eddie Alvares. Mfl. Bibel citat på väggarna, rep som hängde i ett x mönster, softsticks, säckar, mitsar och allt annat som man vanligtvis finner på ett boxningsgym. Dessutom hängde de på väggarna långa listor med namn som representerade olika kombinationer för olika fighters.

Jag hade förväntat mig att Mark skulle vara lite hemlig av sig och inte riktigt öppna upp och förklara vad han höll på med ,något som man måste respektera och förstå från en coach som jobbar så hårt och på den nivån han gör. Till min stora glädje så blev det tvärt om, långa diskussioner och förklaringar på fotarbete, vinklar, finter, träningsmetoder, allt som relaterar till MMA striking. Kan ärligt säga att detta var några av de mest intressanta timmar jag haft som coach! Märker att tiden springer iväg här, nu måste jag ner till lobbyn. Idag är media dag på Madison Square garden. Over and out!

Läs mer
0
Dana Sad
Dana Happy

Joakim Engbergs blogg: The Reem

Det var ett bra tag sen jag skrev något. Detta beror inte på att det inte funnits något att skriva om, tvärt om. Väldigt mycket har hänt. Både upp och ner på många plan. Jag avslutade nyligen ett 6 veckors tränings camp på Koh Samui i Thailand. Har återupptagit samarbetet med Alistair Overeem som nu i helgen fightas mot Frank Mir. Vi körde på gymmet Superpro och fick sparringshjälp av bla Ryan Jimmo och Sergei kharitonov. För er som är sugna på att se lite hur vi hade det och höra mig filosofera lite om MMA så kolla in nästa avsitt av ”The Reem” som släpps i slutet på denna vecka. Eller om ni är vänner med Eldar Gross på Facebook så har han redan lagt upp den där.

Jag sitter just nu på ett hotel i New Jersey och väntar på information om hur schemat för resten av veckan kommer se ut. Stor del av att fightas består i att vänta. Man väntar på intervjuer, fototagningar, video inspelningar, invägningar, läkarkontroll, lindahänderna, din tur… Det är viktigt att ha ett bra team kring sig som kan distrahera och lätta på stämningen. Känns som vi har det den här gången. En vinst är ett måste för både Mir och Alistair på lördag.

Idag blir det bara ett lättare träningspass för att skaka av sig jetlag och någon radio intervju för Alistairs del. Uppkopplingen på rummet är bra så kommer hålla er uppdaterade om vad som händer under veckan.

THE REEM SEASON 3 EPISODE 5+6: EASTERN PROMISES from THE REEM on Vimeo.

Läs mer
0
Dana Sad
Dana Happy

Joakim Engbergs blogg: Dansken kommer!

Nu i lördags fick vi på GBGMMA besök av några fighters från CSA fight team från Danmark. Även lite annat folk från klubbar runt om dök upp. Mycket bra sparring som låg på en lagom nivå. Inga skador eller sura miner. Det här med sparring med folk man inte känner går hand i hand med förra inlägget om mental träning. När man diskuterar utveckling av de mentala kvaliter som krävs för att fightas är det lätt hänt att tankarna går till en snubbe som mediterarar på bergstopp. Även om det finns värde den typen av mental träning så tror jag att mentala förberedelser måste integreras med den tekniska och taktiska biten av idrotten för att få bäst resultat. Att sparas med en partner från en annan klubb är ett mycket bra sätt att få lite ”light match nerver” .Precis som jag nämnde i förra inlägget så är det viktigt att fightern lyckas kontrollera sina nerver och prestera. Detta kommer öka fightens självförtroende när det kommer till att kunna kontrollera sina nerver och prestera i framtida situationer. Utsätter man sina fighter för allt för mycket press kan resultatet bli omvänt. Han kan tappa tro på sig själv och förmågan att kunna kontrollera sina nerver.

För er som vill veta lite mer om mig och GBGMMAs fighters fins en intervju uppe på Mmaviking.com med länkar till flera videor på våra fighters. Detta skrevs för några månader sen och det har tillkommit ytterligare fighters. Lovar skriva lite om de vid ett senare tillfälle. intervjuen hittar ni här
http://www.mmaviking.com/joakim-engberg-talks-gbg-mma-and-more/

20131104-155906.jpg

Läs mer
0
Dana Sad
Dana Happy

Joakim Engbergs blogg: Att gå utanför sin comfortzone

– ”Mannen, jag trodde dom va araber!”
sa en kille som kom ut från omklädningsrummet under måndagens träning. Vi var ett rätt bra gäng trots stormvarningen. Hela terminen hittills har följt en träningsplanering där varje pass har byggd på och repeterat teknikerna under föregående pass. Jag tror verkligen på vikten av en ordentlig planering när det kommer till träning. Men den här dagen fick mina killar och tjejer en liten break från den vanliga strukturen. Jag hade bjudit in min vän Martin Blad som är den första Svensken som blivit graderad till ”Professor” i Capoeira. Han är dessutom utbildad i Coaching och en allmänt bra kille. Martins jobb idag var att få de tränande att göra något de vanligtvis inte är bekväma med och på så sätt gå utanför sin ”confort zone”. Deltagarna fick bl.a klappa händer och sjunga. Alla är olika, men detta var märkbart obekvämt för några av deltagarna. Vad Martin lyckades med extremt bra var att få folk att göra något som de kanske tycker är lite jobbigt men samtidigt lyckas med vad det som de var tillsagda att göra. De lyckades till och med ha roligt under tiden. Jag tror det är viktigt bygga ett ”track record” av framgång i obekväma situationer. Det kommer ge dig en känsla att du har kontroll över dig själv och dina känslor. Det ger dig självförtroende att du kommer kunna hantera obehagliga situationer även framöver. Detta är direkt relaterat till din förmåga att prestera i ringen/buren.

Inspiration till passet var den Engelska boxningstränaren Brendan Ingle träningsmetoder. Ingel som bla coachat Prince Nazeem är känd för att lära ut en extremt oortodox stil med händerna lågt, triangulärt fotarbete och attacker från ovanliga vinklar. Många experter har kritiserat Ingle för att lära ut en stil som har för stora defensiva luckor och är alltför beroende av den individuella boxarens fysiska attribut. Men något som de flesta verkar vara rörande enade om är Brendan Ingles förmåga som coach på det mentala planet. Ingle brukade få sin boxare att sjunga, dansa och hålla tal framför varandra. Allt för att få sin boxare vänja sig vid att vara utanför sin comfortzone, stå framför folk, kontrollera sitt adrenalins dump osv.

Jag hör ofta fighter och kommentatorer säga något i stilen med
”Fighting är minst 50% mentalt” och folk i närheten brukar nicka instämmande. Jag håller med om hur viktigt detta är. Men om detta nu är sant, varför lägger vi inte mer träningstid på att stärka den sidan av vårt game?
Jag har själv rätt mycket erfarenhet av mer klassisk ”mental träning” med avslappningsövningar och visualisering. Problemet med detta kan vara att få det att fungera rent praktiskt. Jag vet av erfarenhet att de flesta fighters (många som har både en och två bokstavskombinationer) inte tar sig tid att göra det hemma. Även i träningslokalen kan det vara svårt att få tiden till det eller undvika bli störd av folk som kommer och går är det svårt att få bra resultat. Då kan den här typen av övningar vara guld värda.

[contentblock id=10 img=html.png]

Läs mer
0
Dana Sad
Dana Happy

Joakim Engbergs Blogg: Mikes Gym

Mikes Gym

Alistair sköter del av sin träning på Mikes Gym som ägs av legendariska kickboxningstränaren Mike Pessinier. Mike som uppenbarligen har god smak har inrett hela gymmet i gult och svart vilket är Mikes gyms färger. Det fins både en stor gym del och en stor kampsorts hall. Inte olikt upplägget vi har i Göteborg.

Jag tycker att det är väldigt stimulerande att komma på morgonen och se K1 stjärnor som Bader Hari och Melvin Manhof köra mitsar. Mike själv påminner mig om typen man kan hitta bakom baren på lokala puben. Trevlig, roliga men med 100% koll på vad som föregår på sitt ställe. Han har en väldigt intressant träningsfilosofi som lyckas kombinera oldschool tänk med en proggressiva moderna tekniker och träningsmetoder. Han jobbar mycket med att skapa vinklar offensivt och defensivt, något som är rätt ovanligt bland den ”traditionella” holländska kickboxningen. Jag såg även en del unik utrustning b.la något som bäst kan beskrivas som mjuka skyltdockor vars armar och ben kan ställas i olika positioner. Varje position har sina speciella kombinationer berättade Mike. Dessa moderna metoder kombineras med oldschool tänk där hårdsparring, fys och tuffhet är viktigt. Mike tillåter inget gnäll och är av uppfattningen att alla fighters någon gång måste betala sitt pris i blod, svett och tårar. Jag kan inte mer än att hålla med.

Läs mer
0
Dana Sad
Dana Happy

Joakim Engbergs blogg: Att se hela människan

På senare tid har jag insett hur viktigt det är med en holistisk syn på idrottandet. Att enbart fokusera på tekniker, strategier och träningsmetoder räcker inte. Man får inte glömma idrottsmannen som människa. Jag har fått flera konkreta exempel på hur viktigt det att killarna och tjejerna som går in i ringen/buren mår bra och har stöd även utanför mattan. Mer än en förlust har kommit. Inte på grund av sviktande teknik, strategi eller fys men för att fightern ifråga har haft för mycket vid sidan om som stört eller inte känt ordentligt stöd. En stark stödapparat är viktigt i alla idrotter, kanske ännu viktigare i något som är så avklätt som att gå upp i en bur och slåss.

En fighter måste veta att han omgivning inte bara bryr sig om honom för att han fightas och vinner. Han måste veta att vare sig vinst eller förlust så fins det folk som står bakom honom till 100%. Hans självkänsla får inte vara kopplat till hur han presterar i ringen.

Minst lika viktigt är att trivas på det stället man tränar. Detta är något som jag och resten av personalen på GBGMMA jobbar aktivt för. Trivs man inte på platsen man spenderar stor del av sin fritid på så KOMMER det avspeglas i din prestation och inlärning. Fins inte något som helst tvivel om den saken. Jag kommer från ett ganska traditionellt tänkande där man inte byter klubb eller tillåts träna på andra ställen. Detta är något som jag mer eller mindre släppt helt. Som instruktör måste man släppa sitt ego och sätta sina elevers behov först. Om du bara lyssnat på vad dina föräldrar sagt till dig vad haft för kunskap idag? Hur mycket vi än älskar våra föräldrar så måste vi medge att deras kunskap är begränsad. Om du enbart tränat på en klubb hur ska du då veta att det är det stället som är bäst för din utveckling? En av de finaste komplimanger du kan få som instruktör är när dina elever provat sina vingar på andra klubbar och väljer att återvända till dig. Om man är självsäker på sitt kunnande så har man inte heller problem med att släppa iväg någon. Chansen att han hittar tillbaka är stor.

Självklart måste detta ske med respekt för det hårda arbete som instruktören lagt på dig. Men så länge allt sker öppet och med kommunikation så fins det ingen anledning till att konflikt ska uppstå. Önskar att vi var bättre på att öppna dörren för varandra här i Sverige. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, Sverige är ett allt för litet akvarium för att vi ska kriga mot varandra, det är ut över atlanten vi ska! Detta är inte möjligt om vi motarbetar varandra.

20130930-125722.jpg

 

Älskar den här bilden, den illustrerar vad allt handlar om i min mening. Glädje, kamratskap och självförverkligande.

Läs mer
0
Dana Sad
Dana Happy

Joakim Engbergs Blogg: Back on track med Alistair Overeem

Tjena Kamrater! Sitter i skrivandes stund i Alistairs vardagsrum i Leusten, Holland. Blev precis väckt av två yngre killar som som ville komma in och spela GTA 5. Visade sig vara Alistairs kusin.

Jag är här för att hjälpa honom förbereda sig för nästa match mot den duktiga submission experten Frank Mir. En match som är oerhört viktig för båda fighterna. Det är vinna eller försvinna som gäller.

Detta är första matchen sen vinsten mot Brock Lesnar som jag hjälper Alistair (var där när han skulle möta Dos Santos med, men det blev inget av den matchen).De två senaste matcherna slutade som bekant i förlust. Det är en rätt stor kontrast att vara tillbaka i holland jämfört med tidigare äventyr i Hollywood, Las Vegas och Miami. Borta är de feta bilarna,husen, stranden och festerna. Men även den konstanta pressen och distraktionen som det livet innebär. Nu är det verkligen tillbaka till grunden. Jag tror att de flesta fighters är bäst när de slår underifrån. Ett allt för bekvämt liv är sällan bra. Hungriga vargar jagar bäst.

Ytterligare tränare är Mike Passenier som driver legendariska ”Mikes Gym” i Amsterdam. Hit går Alistair för sparring med bla Bader Hari och Gokan Saki. Tror detta kommer vara mycket bra för Alistair. Vi har inte hunnit med Mikes gym än utan bara kört ett pass med kondition och ett pass teknik (submission defense) med UFC fightern Siyar Bahadurzada.

Som alltid när jag gör den här typen av resor så handlar en stor del om att utveckla mig själv som coach. Jag försöker ställa massor med frågor och styra diskussioner till ämnen som jag själv tycker är intressant. Efter två dagar här så har jag redan fått med mig nya ider och strategier. Detta är en av delarna av jobbet som jag gillar mest. Ska bli kul att se vad de här 10 dagarna kan ge.

over and out

Läs mer
0
Dana Sad
Dana Happy