Knuckle Sports Promotion höll för två veckor sedan sin fjärde gala på en hemlig plats i Stockholm. Dagarna innan blev organisationen polisanmäld av Kampsportsdelegationen för att ha anordnat galor utan tillstånd.
Kampsportsdelegationen polisanmäler Knuckle Sports Promotion – ”Det är rätt många som kan dras med”
Vi på Kimura har kollat närmare på Bare Knuckle Boxing i ett par olika artiklar den senaste tiden. Först ut i vår intervju med Knuckle Sports Promotion och sedan ett stort reportage från deras fjärde gala för två veckor sedan. Därefter fick vi ett utlandsperspektiv på sporten i vår intervju med Bare Knuckle Fighting Championships VD i Thailand, Nick Chapman.
Nu har vi kommit till ännu en synvinkel i ämnet, nämligen vad lagen säger och hur svenska myndigheter ställer sig till sporten och tillstånd för att anordna den. Vi har talat med Michael Sjölin som är idrottsrepresentant i Kampsportsdelegationen
Vad säger lagen?
Lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher, så heter lagen som reglerar vem som får anordna tävlingar där avsiktligt våld riktas mot huvud. I folkmun brukar den kallas Kampsportslagen. Den trädde i kraft i september 2006 (och applicerades för boxning vid årsskiftet 06/07).
1 § Tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatch i kampsport som tillåter deltagarna att med slag, sparkar eller annat våld avsiktligt träffa motståndarens huvud (kampsportsmatch) får inte anordnas utan tillstånd enligt denna lag.
För tävling och uppvisning i sport och idrott vid offentlig tillställning gäller även bestämmelserna i 2 kap. ordningslagen (1993:1617) om krav på tillstånd eller anmälan.
Den som bryter mot lagen kan straffas med böter eller fängelse upp till 6 månader. Detta gäller den som anordnat galan, deltagit som utövare, tjänstgjort som domare eller sekond samt de som sponsrat, upplåtit lokal eller som manager tagit fram avtal för match.
13 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anordnar kampsportsmatch utan tillstånd enligt 1 § eller i strid mot ett villkor enligt 3 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader, om gärningen inte är ringa.
14 § Till böter döms, om gärningen inte är ringa, den som uppsåtligen deltar i en kampsportsmatch som anordnas utan tillstånd enligt denna lag. Detsamma gäller den som
1. ekonomiskt understödjer matchen eller upplåter lokal för den,
2. i egenskap av manager ingår avtal om matchen eller främjar tillkomsten av sådant avtal, eller
3. tjänstgör som domare eller sekond vid matchen.
Vad är Kampsportsdelegationen?
Kampsportsdelegationen består idag av sex personer med olika roller. Christian Groth och Anne Sjöblom som är jurister. Albert Hietala och Jan Lexell som är neurologer samt Michael Sjölin och Tomas Eriksson som är sakkunniga inom idrott. Det är dem som avgör om man får tillstånd att anordna tävlingar eller inte.
Kampsportsdelegation ger eller avslår tillstånd för kampsportstävlingar i Sverige. Ska du hålla en kampsportstävling i Sverige måste du ha tillstånd.
Men det gäller bara tävlingar där man löper risk för skall-/hjärnskador. Brottning och Judo har ju inte det momentet så de omfattas inte. Det är bara tävlingar där man kan träffa i huvudet.
Michael är domare i Kickboxning och Wushu och var även med i turerna och arbetet som gjordes innan kampsportslagen kom till under tidigt 2000-tal med bland annat George Sallfeldt och August Wallén.
Vilka får tillstånd?
Så för att anordna galor med avsiktligt våld riktat mot huvudet behöver man tillstånd, men vad är det som avgör om man beviljas det eller inte?
Tillståndet baseras på något som kallas för godtagbar säkerhet, för utövarna såklart. Vad innebär det då? Man ska inte utsättas för onödigt hög risk för en skallskada när man tävlar. Då tittar man på den medicinska risken, det är därför vi har neurologer i kampsportsdelegationen.
Sen finns det en annan aspekt. Skulle man göra detta på gatan skulle det vara misshandel och då är frågan, hur mycket misshandel kan man ge sitt godkännande till när utövare kliver upp i ringen. Och det finns gränser kring det också. Vi tillåter ju inte svärdsdueller för att ta ett exempel. Det är ju absurt. Det är en gräns i vad man tillåter i skaderisk också.
Tillstånd får man för att man kan vissa att man kan sköta det. Man kan ha vilka fina regler som helst men om man struntar i dem så är det ju ingen mening.
Man måste också visa att man har processer för att kunna sköta det. I MMA finns det matchmakers som godkänner alla matcher i Sverige och efter det har man en löpande dialog med MMA-förbundet gällande matchningar som i efterhand visat sig vara på gränsen
Är Bare Knuckle lagligt i Sverige?
När den här artikeln skrivs har inget tillstånd för att anordna tävlingar i Bare Knuckle Boxing getts i Sverige, det har heller aldrig sökts tillstånd för att anordna sådana matcher. Med det sagt så är det inte helt bestämt om sporten i sig är laglig eller olaglig och det finns inget som säger att det inte skulle kunna vara lagligt, men då finns det en del förarbete som måste göras för att tillstånd ska kunna beviljas.
Det går inte att svara på [ifall Bare Knuckle kan vara lagligt under rådande lagstiftning]. Det finns inget vedertaget regelverk. Man kan göra vissa antaganden och kolla på hur det ser ut idag. Men om man kollar på BKFC som är störst, deras matchmaking lämnar ju en del att önska. Det är ett antal matcher som aldrig skulle ha blivit av. Såna matcher skulle aldrig få tillstånd i Sverige, oavsett regelverk.
Om det finns någon som tror att de kan jobba på ett sätt som aktivt säkerställer de tävlandes säkerhet så att den är godtagbar, så tycker jag att de ska söka tillstånd. Istället för att göra alla till kriminella.
Det är också en aspekt, många kanske har missat omfattningen av den här lagen. Den är ganska bred. Den gäller inte bara de som ställer sig i ringen. Den gäller arrangörer, matchmakers, de som hyr ut lokaler, sponsorer. Alla som möjliggör det. Så det är rätt många som kan dras med om man skulle verkligen gå hela vägen juridiskt.
Hur ska man gå tillväga för att få tillstånd för Bare Knuckle i Sverige
MMA har som bekant haft en lång väg till att bli den accepterade sporten den är idag, i kontrast med när tävlingarna beskrevs som ”dödsgalor” för 20 år sedan. Så att kika på hur man gick tillväga då kanske inte är dumt om man vill driva igenom en förändring på juridisk nivå.
Michael delar med sig av sina tankar kring hur man kan gå tillväga för att ”legalisera” sporten.
En grej som är svår är att kunna visa att man har en organisation runtomkring att kunna följa upp och hantera sina fighters. Det är en väldigt bra idé att tillhöra ett förbund och bli en del av riksidrottsförbundet. Därför att man får väldigt mycket gratis på kuppen med tävlingslicenser, uppföljning av medicinska avstängningar och så vidare. Det är jobbigt att bygga en sådan organisation helt själv. Man kan göra det, men det är jobbigt att göra det själv när det redan finns en infrastruktur för idrottsverksamhet.
Det är det ena. Det andra är att man ska ha så mycket belägg och torrt på fötterna som möjligt för att verksamheten man håller på med har godtagbar säkerhet för utövarna.
Vad kommer hända med polisanmälan?
Ärendet ligger nu i rättsväsendets händer och det är upp till polisen att utreda händelsen för att sedan ta det vidare om det finns tillräckliga bevis.
Jag förutsätter att polisen agerar och att åklagare tycker att man ska åtala. Då får man se vad de kommer till. Det är på ett sätt tacksamt att det finns en arrangör här som säger att man är villig att ta den fighten för något man tycker är rätt.
Det finns bara ett tidigare tillfälle där lagen har applicerats. Då ledde det till fällande dom för Johan Lennström som anordnade MMA matcher i sin trädgård under namnet Avesta Senap & MMA. Johan dömdes till böter och ingen annan som var inblandad åtalades för brott.
Den enda gången tidigare som lagen lett till en fällande dom valde man att inte åtala andra som var inblandade. Då gick man bara på arrangören.
Sen blev han också dömd för brott mot alkohollagen då han sålde öl. I sammanhanget kan man tycka att det rörde sig om lite mer harmlösa dumheter. Det fanns inte så mycket medvetet driv.
Men när det kommer till Bare Knuckle så finns det ett medvetet driv mot lagstiftningen som den ser ut nu. För oss som sitter mitt i det så är det ett intressantare läge. Det ska bli spännande att höra argumentationen om hur de tänkt själva och hur de skulle fungera istället, vad de hade tänkt sig.
