UFC:s tungviktsmästare Daniel Cormiers aktiva MMA-karriär har ett bäst före-datum: mästarens 40-årsdag nu i mars. Därefter är det slut och ”DC” ska pensionera sig från tävlande i sporten, även om han naturligtvis avser fortsätta som kommentator och kanske även som tränare. Så har det låtit i omkring ett år nu.
Men i takt med att det självuttalade slutdatumet närmar sig med stormsteg, har också ifrågasättandena stegrats. Kommer Cormier verkligen pensionera sig inom två månader, eller hänger han kvar lite till för att få uppleva (och casha in) på stormatcher som returmöten med Jon Jones och/eller Stipe Miocic – eller det sedan länge aviserade önskemötet med Brock Lesnar?
Det är åtminstone vad Dana White hoppas – och UFC-VD:n kanske ändå får som han vill. Cormier intervjuades nyligen av organisationens egen webbsida och gläntade lite på dörren för att trots allt fortsätta ett tag till. ”DC” menar att så länge resultaten går hans väg på det sätt de gjort det gångna året (avslutssegrar mot såväl Volkan Özdemir som Stipe Miocic och Derrick Lewis) och kroppen känns lika bra som nu, skulle han lika gärna kunna gå fler matcher:
I think that was probably the greatest athletic year I’ve ever had. Not only from the success I had, but just everything – my life, my body holding up, my ability to train, my team in order – everything was good from top to bottom. It was a really, really good year for me.
Daniel Cormier menar att han redan förevigat sig själv i MMA-historien och inte har något han behöver bevisa för någon. Men att kärleken till sporten skulle kunna få honom att skjuta upp pensionsbeslutet ett tag:
There’s nothing left to prove. But I’m not a guy that has been fighting just to prove things. I fight because I love to compete. It’s never been that I have to prove that I’m the best. That was never the reason why I fought to begin with. So if the desire is there to compete, then I’ll go and I’ll fight. But if it’s not, then I won’t. If I get ready to start getting into a training camp and I just don’t feel it, I won’t do it. That’s the beauty of being where I am today and being so at ease with my career and with my place and my standing in the history of the sport. If I get into a training camp, and I just don’t have this in me no more, I don’t have the desire to train as hard as I want to train, I’ll just stop. I fight because I still love to compete, and I still want to compete, that’s why I’m gonna fight.
Det lär onekligen också vankas en fet lönecheck för mästaren vid ett möte med någon av de tre ovan nämnda, oavsett vem av dem.
