Anonym svensk fighter

Svensk proffsfighter talar ut om de låga lönerna inom svensk MMA

Daniel Schälander

Den senaste tiden har det varit mycket debatt kring fighterlöner borta i USA. Men hur står det egentligen till på hemmafronten? Kimura har varit i kontakt med en svensk fighter som valt att tala ut om den låga lönenivån som råder i vårt avlånga land.

Så mycket tjänar ett svenskt MMA-proffs

OBS: Fightern på bilden har ingenting med artikeln att göra.

En fighter som gör sina första matcher på proffsscenen i Sverige kan vänta sig en lön mellan 1000-2000kr för en match, innan skatt. Det berättar en anonym fighter som vi väljer att kalla för Kim.

Jag har alltid haft den känslan att när jag ska gå match så går jag mycket back, rent ekonomiskt. Då jag måste jobba mindre för att kunna förbereda mig väl. Det kostar väldigt mycket för mig och jag vet att många fighters runtomkring mig också upplever samma sak.

Jag har aldrig förväntat mig att bli rik på att tävla. Man gör det för att man gillar utmaningen och för att det är kul att tävla. Men rik kommer man inte bli som proffs i Sverige. När man hör hur fighters i USA tjänar en halv miljon och gråter över det, samtidigt som vi i Sverige tjänar 1000-2000kr för en match, att bara läsa om det gör en frustrerad som fighter.

Första matchen fick jag mellan 1000-2000kr, efter skatt blir det ungefär hälften kvar. Vilket inte är särskilt mycket att skylta med efter två månaders förberedelser. Det är ju ingen som tvingar mig att tävla, det är jag väl medveten om, men ändå. Andra matchen fick jag tusen kronor till. Det är mer eller mindre samma summor på alla svenska galor.

Sverige är dåliga på att stötta sina atleter ekonomiskt

Sverige har ett av världens bästa landslag när det kommer till amatörerna. I princip varje mästerskap tar vi hem fina medaljer och har många gånger blivit utnämnda till världens bästa lag. Ändå så uteblir det finansiella stödet till stor del. Landslaget får leta sponsorer på egen hand för att få ekonomin att gå ihop och ha möjligheten att kunna stå för resekostnaderna för delar av truppen.

Jag har själv tidigare tävlat i landslaget och minns att de bulgariska atleterna som tog hem guldmedaljer på mästerskapen fick en prissumma på €7000 från den bulgariska staten. Det motsvarar runt fyra månadslöner i Bulgarien sett till medianlönen. När jag och flera av mina lagkamrater vann EM-guld det året fick vi inte ens en blombukett.

Det har ju varit mycket fokus nu den senaste tiden på fighters löner i USA och de stora organisationerna och när jag ser det så tänker jag, ”om de bara visste vad vi tjänar här i Sverige”. Det är så stor skillnad på att vara proffs här mot i USA och andra länder. Även när det kommer till amatörerna och landslaget. I många andra länder är de stolta över sina landsmän och stöttar ekonomiskt. Det tycker jag är synd. På alla galor jag varit på i Sverige har det alltid varit så att man i princip inte tjänar någonting.

Alternativa lösningar

Så vad kan man göra för att höja gaget för våra svenska atleter? Vissa galor låter utövarna själva sälja biljetter där de får en provision för varje såld biljett. Något som kan generera extra intäkter för den driftige och populäre men som också är något som tar fokus från viktiga förberedelser. En annan tanke är att sponsorer till galan får bidra till en separat kassa öronmärkt till fighters löner utöver det gaget som är överenskommet med arrangörerna.

Att ha egen biljettförsäljning vid sidan om skulle kunna vara en lösning, men det är inte optimalt. När man ska förbereda sig för en match vill man lägga full fokus på det, inte på att sälja biljetter åt galan. För majoriteten av de intäkterna går ändå till organisationen. Men absolut, det är bättre än inget, men långt ifrån optimalt.

Jag förstår att vissa har fler fans än andra och därför kan tjäna mer på det sättet. Men det känns ändå som att 1000-3000kr för proffsfight i Sveriges största organisationer är alldeles för låg grundnivå.

När det gäller galans sponsorer så ses vi ju tillsammans med deras logotyper. Så där kanske man skulle kunna göra något också. Att alla sponsorer får stå för en viss summa i ersättning som är öronmärkt åt atleterna som tävlar. Det kanske inte blir enorma summor, men någonting i alla fall.

Vill ha en löneökning

Vad är då målbilden för Kim, vilken lägstanivå borde man rimligtvis kunna begära för att göra klimatet lite schysstare?

Nu slänger jag bara ut en siffra. Men 5000kr skulle jag säga. Såklart har alla fighters olika behov, vissa har familj eller det ena och det andra så det är svårt att hitta något som passar alla.

Eller att arrangörerna står för arbetsgivaravgiften så att man faktiskt får de pengar som står i kontraktet och inte behöver skatta bort hälften själv. Många lever väldigt snålt och kan klara sig på fem tusen på en månad. Men med en lön på tusen kronor så räcker det med att man bjuder coacherna på en hamburgare och sen är det i princip borta.

Organisationernas sida

Men om vi ser på frågan ur en annan synvinkel då. Arrangörerna tar hela den ekonomiska risken och det ligger mycket hårt arbete och slit för att få en gala att ens äga rum, sen ska man lyckas göra det lönsamt också. Förtjänar inte de också att få behålla mycket av vinsten för sitt hårda slit?

De tar den ekonomiska risken och anordnar allt. Så självklart ska de ha den största delen av kakan. Men om man ser ifrån ett affärsperspektiv då. Ifall jag organiserar något som företag och går superback, då kanske jag inte gör det flera gånger om? Så jag har svårt att förstå att det skulle gå så dåligt för arrangörerna, att de ändå fortsätter med detta år ut och år in. Jag tror inte att någon går back varje gång ekonomiskt.

Bristen på transparens är problematisk

Så hur går det då för våra svenska organisationer? Ja det är svårt att säga. Inga konkreta siffror offentliggörs och eventuell vinst eller förlust är inget som arrangörerna vill skylta med heller.

Om man inte vågar visa sina siffror så är det svårt att säga. Men gör man galor år efter år så upplever jag att man går med vinst.

Jag vill inte ha 20% av alla intäkter men jag tycker inte att det är fel att begära lite schysstare villkor. Skulle man få se resultaten som galorna gör hade det varit enklare att avgöra vad som är rättvist. Man vill inte pressa för hårt heller så att man blir av med matchen. För man vill tävla, det är det viktigaste. Men man vill inte gå och slå sig i huvudet medan någon annan gör massa pengar på det.

Jag förstår att organisationerna har en budget. Men eftersom att det ekonomiska resultatet efter galorna inte kommer fram så går det aldrig att veta vad man egentligen borde ja begärt i lön i efterhand. Man har ingen aning om ifall de har gått back eller plus.

Får betala egen transport till sjukhuset

Så vilka kostnader ska egentligen arrangörerna stå för? Praxis är att organisationen står för vissa delar av resekostnaden samt boende för fighter som färdas från andra städer och länder än där galan äger rum. Men att kostnader för sjukvård på akuten och ambulans täcks av arrangörerna är inte alltid en självklarhet.

Jag tycker inte att man behöver tjäna 30 000kr heller, men det borde finnas en minimilön som är lagd på en rimlig nivå. Eller åtminstone att organisationen kan stå för kostnaderna som uppstår om man måste åka till sjukhuset efter en match. De gångerna jag varit med om när tävlande har behövt söka vård så har man varit tvungen att ta sig till sjukhuset för egen hand, om det inte är väldigt akut. Så då försvinner runt tusenlappen på ambulans/taxi och sedan sjukvårdskostnader på det.

Det finns alltid läkare på plats på galorna, men hen är oftast väldigt stressad och har inte tid att ta hand om dig eftersom att den måste tillbaka till buren för att galan ska kunna fortsätta. Så redan där är pengarna borta ifall man har otur.

”Det behövs en förändring”

Kan dessa lönenivåer i slutändan drabba nivån på sporten i stort i Sverige? Och hur mycket utrymme finns det egentligen att öka lönenivåerna i ett klimat där piratstreaming och gratis content gör det allt svårare för arrangörer att skrapa ihop intäkter i samband med galor. Oavsett hur man tacklar problemet så menar Kim på att det behövs en förändring.

Det behövs en förändring. Vi vill ju att svensk MMA ska bli bäst. Vi håller en hög nivå. Så det är så synd att se att många inte får möjligheten att tävla och många som slutar för att det inte går att gå runt för dem rent ekonomiskt.

OBS: Fightern på bilden har ingenting med artikeln att göra.

+11
Dana Sad
Dana Happy
Yaroslav Amosov och Michael Page
Michael ”Venom” Page går titelmatch mot obesegrade sambomästaren!
Hett
Giga Chikadze med Calvin Kattar i bild
Giga Chikadze om förlusten: Jag vinner över Calvin Kattar nio av tio gånger
Hett
Khamzats Youtube-kanal omslagsbild
Khamzat Chimaev startar Youtubekanal – ”Ska avsluta Colby i första, då kommer folk att förstå”
Hett
Liama Pitts sparras på Allstars
Liam Pitts har fått en motståndare för sin MMA-debut
Hett
Calvin Kattar
Kimura Matchmaker: UFC Vegas 46
Hett

Ada pol adakala bahkan ribuan situs-situs prediksi bola slot online keinginan laribercempera abadi internet. Membawadiri batari bayang-bayang didalam negri berbatas luarbiasa negri angan-angan elegan Inggris.

Lamun sayangnya sangat kira-kira andaikan patutnya dibilang bohongan abolisi perkiraan gelembung adagium agen sbobet Indonesia angan-angan tampak keunggulan keinginan Sempurna Malahan bisajadi dipandang cuma dibuat Kasar Aja palsu atas bukti khayalan ada.