Det här är historien om en av de mest ökända professionella fighters som någonsin fångat medial uppmärksamhet. Många är de notiser och kortare artiklar som flimrat förbi om alla galenskaper som rör denne man, eller som han själv rört sig i. Från rena tokigheter, till avskyvärda brott – men likväl även spektakulära prestationer inom MMA. Det här är historien om lättviktaren Charles ”Krazy Horse” Bennett.
Charles Bennett föddes i Gainesville i norra Florida 1979 som den näst äldste sonen bland elva syskon – samtliga med olika fäder. Vid åtta års ålder flyttade han till den hälften så stora staden Ocala för att bo med sin far, sex mil söderut från Gainesville. Detta då hans mor arresterades för narkotikabrott. Även pappan var dock drogmissbrukare vid denna tid.
Mot den bakgrunden är det kanske inte så konstigt att Bennett ständigt hamnade i trubbel. Var det inte snatterier så var det slagsmål. Och så vidare. Han har själv beskrivit sig som familjens ”svarta får”, vilket inte vill säga lite i en så brokig skara.
Amerikansk fotboll, droger och MMA
Charles idrottsliga talang upptäcktes tidigt och i gymnasiet spelade han för skollaget i amerikansk fotboll. Han spelade på flera olika positioner, bland annat linebacker och defensive linesman, positioner som normalt sett besätts med stora, tunga spelare. Men säg den lycka som varar. Redan under andra året kastades Bennett ut ur laget efter disciplinära problem. Kort därpå kastades han även ut ur faderns hem efter meningsskiljaktigheter. Till slut hoppade han även av gymnasiet och började försörja sig genom narkotikaförsäljning på heltid. Detta yrkesval ledde till att han vid ett par tillfällen fälldes för narkotikabrott och han avtjänade också tid i fängelse. Mellan ett par vändor bakom galler, uppsökte han en kampsportsklubb och började träna MMA. Tränarna vid klubben imponerades av ynglingens kraft och snabbhet men var bekymrade över att han fortsatt höll på med att sälja droger. Efter att Bennetts första barn fötts, blev han dock mer motiverad att ge upp den livsstilen och försörjningskanalen. Som ett steg mot ett mer ”normalt” liv la han ner det mesta av knarkförsäljningen och fokuserade mer på MMA. Helt och hållet gick ändå ränderna inte ur och han fälldes fortsatt då och då för narkotikarelaterade brott.
Ett livsavgörande möte
Charles Bennett har själv sagt att en av de viktigaste händelserna i hans liv, var då han träffade Terry Trebilcock jr, grundare och ägare av MMA-organisationen King of the Cage. De kom snabbt överens om att ”Krazy Horse”, som innan KOTC-debuten gått fem proffsmatcher med ett facit på 3-2, skulle skriva på för Trebilcocks då relativt nystartade organisation. Bennetts KOTC-debut skedde 2001 mot ingen mindre än Duane ”Bang” Ludwig, antagligen mest känd för att ha UFC:s snabbaste knockoutseger någonsin (6 sekunder) samt nuförtiden som T.J. Dillashaws coach. Ludwig avgick med segern via submission i andra ronden. Bennett gav helt enkelt upp för att han var totalt utmattad. Det var efter denna match som Bennett insåg att det inte räcker med att ha talang för att slåss – man måste träna också, för att kunna rå på bra motståndare.
Med intensifierat fokus på såväl konditions- som nischad färdighetsträning gick det klart bättre för floridianen, som i sina kommande tio matcher under åren 2001-04 vann nio och endast förlorade en. Från 3-3 till 13-4, således. Förvisso mot blandat motstånd och under varierande organisationers flagg. När det däremot var dags för ytterligare ett kliv upp i motstånd, märktes det ganska snabbt att det fuskats en smula med jiu jitsu-träningen. De kommande fem matcherna innebar endast en seger (KO) men fyra förluster – samtliga via submission. Av nämnda fem fighter arrangerades fyra av KOTC och den femte i Pride, där Bennett mötte publikfavoriten Takanori Gomi (och förlorade via kimura i första ronden). Även fortsatt har det varit blandat och givet i karriären. Mellan 2001-2018 har den ”galna hästen” gått likaledes galna 71 (!) professionella MMA-matcher, under totalt 29 (!!) olika arrangörer. Det innebär ett genomsnitt på över fyra matcher per år, varje år – i 17 år. Givet att han under den tiden också då och då suttit bakom galler, blir det verkliga antalet matcher per aktiva år, än högre.
Brottskarriär
Bennett har – i skrivande stund, kanske man bör lägga till – fällts för grova brott eller brott av normalgraden över 20 (!) gånger. Narkotikabrott. Partnermisshandel. Bedrägerier. Med mera. Till en av de grövre historierna hör när han 2013 blev förolämpad under en sparringsession i Albuquerque, New Mexico, av den före detta lokale brottningsmästaren Tyler East. Bennett lämnade gymmet utan ett ord… bara för att kort därpå återvända med ett järnrör i handen. Med röret slog han East sönder och samman. Brottaren skadade såväl knän som armbåge och revben allvarligt. Bennett dömdes sedermera för aggravated battery with grievous bodily harm, vilket ungefär motsvarar grov misshandel och grovt vållande av kroppsskada (med det senare som följd av det förra). Floridianen har också dömts för misshandel av en gravid kvinna. Trots alla dessa förseelser har Bennetts längsta sammanhängande fängelsesittning varit två och ett halvt år, en tid han satt av vid Blackwater River-fängelset i Milton i Floridas nordvästra hörn.
Konflikten med ”Yxmördaren”
I samband med en Prides nyårsgala 2005 ska legendaren Wanderlei ”The Axe Murderer” Silva och Krazy Horse hamnat i bråk, där Bennett hävdar att han – efter att först ha strypts ut av Wanderleis BJJ-coach Cristiano Marcello – knockat den många kilo tyngre Silva, en historia som backas upp av Matt Lindland. Den biten finns dock inte fångad på film, till skillnad från Marcellos utstrypning av Bennett. Silva däremot förnekar kategoriskt att han någonsin skulle blivit knockad av fjäderviktaren. Därefter har ”galna hästen” och ”yxmördaren” varit i öppen konflikt i över tio år. Och 2016 nådde dispyten ännu en kulmen, när de råkade i luven på varandra igen.
I klippet nedan (ca 3 min) kan ni se Joe Rogan och Yves Edwards prata om Krazy Horse och konflikten med Wanderlei Silva:
Smeknamn
Charles Bennett är mest känd i MMA-världen som just Krazy Horse. Men vid ett par tillfällen har fightern försökt tvätta sin image och av olika skäl gå under andra smeknamn.
2009 gjorde Bennett dock sitt första försök att gå från galning till förebild i det allmänna medvetandet. Han bejakade fortfarande sin galna sida men med mer fokus på kaos än på sinnestillstånd. In kom; ”Kid Khaos”. Det varade dock inte så länge, utan Krazy Horse var snart tillbaka på banan igen. Åtminstone fram till bytet till sitt näst mest kända epitet: ”Felony” (ungefär ”grovt brott”). Kampsportstidningen Foot&Fist fick en intervju med den kontroversielle MMA-utövaren vid tillfället och bad honom berätta om namnbytet. Varför Felony?
Yeah… Because everyone thinks I’m crazy. Everyone thinks I’m crazy, so I figured if I come out with “Felony” and I go to speaking — and I don’t tell you I’m crazy; I don’t tell you I used to go by that name or anything — when you meet me, you won’t have that persona already embedded in your mind that I’m crazy. All you’ll know is, “Hey, this guy’s got some felonies.”
Men det handlade inte enbart om en önskan att inte dömas på förhand som galen. ”Felony” ska också ses som en akronym, även om man lätt får känslan att namnet fyllts med nedan innehåll i efterhand:
“Felony” stands for “Fuck Everybody Left Offended Next Year.” That’s what “Felony” stands for. Fuck everybody left offended. And I came up with this name when I was in prison. I had to come up with my own name that I was comfortable with being called, and that’s what I came up with: “Felony.” And it stands for Fuck. Everybody. Left. Offended. Next. Year. And man… It’s fucking awesome.
Inte bara vem som helst, utan också var som helst
MMA har en diger historia av märkliga arrangörer. Allt från att i USA endast kunna hålla galor i urinvånarreservat på den tid då sporten var olaglig i stora delar av landet, till exempelvis nutidens östeuropeiska eller japanska galor med bisarra variationer av MMA. Även i Sverige har vi haft ”galor” som hört till de mer märkliga arrangemangen, som exempelvis det i en villaträdgård i Avesta. Men frågan är om inte priset ändå tas av porrsajten CamSoda, som arrangerade en egen MMA-gala under våren 2018. Om ”Krazy Horse” var en av kämparna på AFC 24, också marknadsfört under namnet ”Camsoda Legends”? Naturligtvis. Vem hade trott något annat? Absolute Fighting Championship – eller AFC – som på papperet var arrangör av galan, var alltså den tjugonionde organisationen under vars flagg den spretige fightern gick match. Charles Bennett är bara en i raden av många MMA-fighters som går efter mottot ”vem som helst” i fråga om motståndare – men mer unikt är kanske hans uppenbara ”var som helst” i fråga om plats och arrangör.
Charles Bennett gick sin senaste proffsmatch i MMA så sent som i juni 2018 (förlust via submission tidigt i andra ronden) samt en bare knuckle-match i slutet av augusti samma år, där han bröt handen tidigt i matchen. I år fyller han 40 men har inga uttalade planer på att gå i pension. Klokheten i att ännu fortsätta efter det liv och den karriär Bennett haft kan ifrågasättas. Samtidigt går det knappast att förneka risken för att, som Edwards säger i det länkade klippet ovan, Charles Bennett utan MMA hade varit ”den där killen som hänger utanför 7-Eleven”. Onekligen ett märkligt och i många avseenden tragiskt livsöde. Onekligen en på många sätt obehaglig person. Och, onekligen en underhållande fighter:
Källor: Crime in Sports, Foot&Fist, Sherdog, VICE, Wikipedia
