Även fast vi fast vi fram till nyligen inte haft någon svensk fighter bokad för match på Fight Island har vi haft fyra svenskar som arbetat både inne och utanför buren. Vi har även haft svenska officials på Brave CFs tre senaste galor i Bahrain.
Första svenska burdomaren i en UFC-titelmatch.
Trots att vi är ett litet land har vi haft svenska som arbetat på den högsta nivån ute i MMA-världen. Vi har även haft den första svenska burdomaren som dömt en titelmatch när Kevin Sataki var den tredje mannen i oktagonen när Dominick Reyes och Jan Blachowicz gjorde upp om det vakanta bältet i UFCs lätta tungviktsdivision.
På plats i Abu Dhabi har vi Andreas Bodin som timekeeper, Anders Ohlsson som poängdomare, Daniel de Carvalho som controller och Kevin Sataki som burdomare. Kevin och Daniel kommer att vara på plats under de tre första galorna, Bodin kör fyra galor och Ohlsson kör alla fem.
”Vi håller en hög standard”
I nyss hemkomna från Bahrain är Rebin Saber, Andreas Grüner och Mattias Sjöden som har dömt på Brave CFs tre senaste galor i Bahrain. Där har Andreas och Mattias agerat poängdomare och Rebin burdomare. Jag pratar med Rebin och ställer frågan om varför han tror att Svenska officials har fått möjlighet att resa långt för att arbeta i de största organisationerna.
Hade vi inte hållit en viss nivå hade vi inte fått frågan helt enkelt. Under sista eventet fick jag mycket beröm, av alla möjliga. Man hör hur kommentatorerna ger mycket beröm både under matcherna och i eftersnacket också. Och det var inte bara av kommentatorerna utan även kollegor, folk som jobbade där, fans, fighters och till och med av presidenten av Brave uttryckte nöje och tacksamhet.
Kevin Sataki som gör sin första vända på Yas Island i Abu Dhabi, även känd som Fight Island instämmer och reflekterar över varför han tror att vi lyckas ta fram kompetenta officials.
Det finns väl bara ett svar och det är att vi är duktiga på det vi gör och det uppmärksammas. De ser oss som väldigt kompetenta officials som vet vad vi gör. UFC säger själva att de som är på plats på Fight Island är ”the best in the business”.
Vi har ett bra system i Sverige. Hur hela uppbyggnaden av svensk MMA är med förbundet och ligan där officials kan träna och jobba sig upp. Det finns många instanser på vägen upp, det är inte som att man halkar på ett bananskal in i en UFC-bur för att döma titelmatch. Det är en bit på vägen. Men jag skulle vilja säga att det är vårat ”trappsystem” som vi har i Sverige som är en central del i detta.
Trappsystemet som Kevin nämner är lite av en grundpelare i hur svensk MMA är uppbyggd. Tanken är att man som fighter stegvis ska tävla i det regelverk som är lämpligast för en för att främja jämna matcher och en utveckling med så få onödiga risker som möjligt.
Man kanske börjar först med att tävla i sporter utan några slag mot huvudet som submission wrestling eller BJJ för att sedan kliva in i MMA-världen antingen som junior under C-klass regler (inga slag mot huvudet eller på marken) för att sedan gå vidare till B-klass som i stora drag tillåter fullkontakt stående men inte har slag på marken till att sist tävla under A-klass regler där slag på marken läggs till. Därefter går man över till proffs, först under Swedish Professional MMA Rules vilket är likt unified rules med skillnaden att armbågar inte är tillåtna och sedan till sist Internationell Professionell MMA, även kallat Unified Rules.
Livet i mellanöstern
Både Bahrain och Yas Island har liknande förutsättningar och tillvägagångssätt när det handlar om att anpassa sig för den rådande pandemin. Gänget som landade i Bahrain som är en ö i persiska viken i ungefär samma storlek som Gotland testades så fort de landade på flygplatsen. Därefter blev de satta i karantän på hotellet i 48h innan de tilläts röra sig fritt. Och i landet kan man exempelvis inte äta på restauranger utan får endast köpa med sig mat. Därefter blir samtliga inblandade testade varje vecka innan galorna.
På Fight Island är det ännu striktare där man behöver testa sig och sätta sig i självkarantän hemma tills man fått provsvar. Detta måste göras inom 72h från att man landar i Abu Dhabi. Väl på plats blir man testad när man anländer samt dagen efter. Och efter två dygns isolering på sitt hotellrum får man äntligen röra sig fritt på ön. Sedan genomförs två tester i veckan löpande fram till sista galan i slutet på oktober.
Men det går ingen nöd på våra Fight Island-svenskar trots isolering på ön.
Vi har det så bra, allting är grymt. Vi tränar två pass om dagen. Vi har rutiner där vi varje dag käkar frukost 08:30, sen kör vi yoga vid 10:00, poolhäng mellan 11:00-12:00, från 12:00-13:00 tränar vi på gymmet och efter det blir det lunch. Sen tar vi golfbilar till stranden och mellan 17:00-18:00 när solen går ner och temperaturen är som skönast slår vi plattor i buren.
Första svensken att döma en titelmatch
Kevin Sataki är en av våra mest erfarna domare som har dömt för UFC sedan 2013.
Jag gjorde min första UFC-gala som poängdomare första gången de kom till Sverige. Så jag har dömt för UFC i 7 år nu, jag brukar säga att jag och Conor gjorde UFC-debut samtidigt.
På UFC 253 blev Sataki första svensk att döma en titelmatch i UFC. Något som endast en handfull domare i världen har fått möjligheten att göra. Trots milstolpen var det en vanlig dag på jobbet för Stockholmaren.
Jag tror att det är första gången en europé förutom Mark Goddard dömer en titelmatch. Så det är väldigt roligt.
Det var business as usual. Man tänker inte på det där och då. Man få inte låta det stiga en åt huvudet. Det är en vanlig match, in och gör det jag alltid gör. Det handlar om att finnas där för atleterna. Men i efterhand dagen efter när man får meddelandet från vänner, familj och MMA-fans då börjar man förstå att det är ganska stort ändå.
Det är bara en handfull människor av domarkåren i världen som får döma titelmatcher. Så jag känner mig väldigt priviligierad och tacksam att man får den chansen. Det är stort och det är kul för Sverige. Alla som känner mig vet att jag tycker att det är kul att sätta vårat lilla land på kartan. Man blir stolt över att vara svensk och att kunna representera Sverige även om man inte bär färgerna.
”Det kan inte vara någon som piskar fram viljan.”
Rebin Saber som även han är en av våra svenskar som dömt i UFC lyfter fram vikten i att själv hela tiden sträva efter att bli bättre och lära sig av sina misstag.
För min del handlar det om att man vill bli bättre. Man tar reda på information, analyserar matcher i efterhand för att utvärdera och se vad man kan utveckla. Exempelvis vart man bör ställa sig för att ha den bästa vinkeln, reflektera över hur jag borde ha eller inte agerat under vissa situationer.
Sporten blir aldrig bättre om inte domarna blir bättre. Då kommer det alltid att finnas en massa konstiga beslut och konstiga saker som domarna gjort och det sätter sporten i ett dåligt ljus. Så vi som officials måste utvecklas. Sporten handlar inte om oss, det är fighterserna som ska ha uppmärksamheten för det är de som kämpar för det här. Men vi som domare har en skyldighet att vara pålästa, se till att vara redo för jobbet och se till att rätta sina fel. Och det måste falla på domaren själv. Det kan inte vara någon som piskar fram den viljan. De domarna jag känner, vi vill alla göra det här. Vi vill vara i den världen och då vet man också att det är ens skyldighet att bli den bästa man kan bli.
