Conor McGregor kommer med största sannolikhet inte kunna ställa upp i det irländska presidentvalet, trots spekulationer i medierna. Det menar två experter som talat med Euroverify.
Conor McGregors chanser till irländska presidentvalet är obefintliga
McGregor, som blivit en symbol för ytterhögern i Irland, meddelade på Instagram att han tänker kandidera på en invandringskritisk plattform. Han påstod att ”the illegal immigration racket is running ravage (sic) on the country”, vilket fick premiärminister Micheál Martin att svara att McGregor ”does not speak for the Irish people in any shape or form.”
Fightern, som blev dömd för sexuella övergrepp i Dublin och blivit anklagad i både Spanien och Frankrike, har nyligen synts tillsammans med Donald Trump och fått stöd från Elon Musk och Andrew Tate.
Svaga chanser att bli kandidat för Conor McGregor
För att bli presidentkandidat måste man vara irländsk medborgare över 35 år – vilket Conor McGregor är – men också bli nominerad av minst 20 parlamentsledamöter eller fyra lokala myndigheter.
Eoin O’Malley, professor i statsvetenskap, säger att det är ”exceedingly unlikely” att McGregor lyckas: ”too controversial a figure”. Juridiklektorn Jennifer Kavanagh instämmer och förklarar att presidentrollen kräver visst mått av förtroende: ”That individual is not very popular in Ireland.”
Presidentens makt är mycket begränsad
McGregor har påstått att han som president skulle kunna stoppa Irlands deltagande i EU:s nya migrationspakt och utlysa folkomröstning. Men presidentens makt är starkt begränsad: hen kan inte stoppa lagar, bara skicka dem till Högsta domstolen för prövning.
”They cannot say they’re not going to bring in legislation because they don’t like it,” säger Kavanagh. Skulle presidenten vägra skriva under en lag, görs det istället av en särskild kommission – och riksrätt kan bli aktuellt.
Presidenten har heller ingen möjlighet att på egen hand utlysa en folkomröstning. Det kräver godkännande från båda kamrarna i parlamentet. McGregors påståenden om att ”put forth” nya asyllagar ”to referendum” saknar därför verklig grund.
