Det finns inget värre än när man går och längtar och hoppas på ett supermöte som ser ut att bli verklighet men som sedan av någon anledning aldrig blir av. Det är som att mattan dras under fötterna på en och den tomma känslan som infinner sig är nästan outhärdlig. Nedan följer några av dom värsta exemplen.
Rickson Gracie vs Kazushi Sakuraba
År 2000 blev Rickson erbjuden en stor summa pengar för att möta Sakuraba. Enligt Rickson själv skulle det förmodligen bli hans viktigaste match eftersom mötet skulle innebära en chans att försvara sin familjs heder mot mannen som kommit att kallas ”The Gracie Hunter”. Sakuraba fick sitt smeknamn genom att på kort tid besegra Royler, Royce och Renzo Gracie. Att Rickson var allmänt betraktad som den bästa fightern i Gracie-familjen gjorde matchen till sin tids mest efterlängtade. Tyvärr hade MMA-gudarna andra planer så när Ricksons äldste son plötsligt dog av en överdos blev mötet inställt och BJJ-legenden pensionerade sig från sporten för alltid.
Georges St. Pierre vs Anderson Silva
Det fanns en tid då diskussionen om den bäste fightern i UFC stod mellan två namn och ropen efter en så kallad ”superfight” ekade i MMA-världen. I åratal härskade de över sina respektive viktklasser. GSP kallades för en domslutsmaskin som alltid lyckades utnyttja sina motståndares svagheter genom en kalkylerad och perfekt genomförd gameplan. Anderson Silva å andra sidan avslutade ofta sina motståndare på ett mycket spektakulärt sätt där förarbetet inte sällan påminde om en scen från matrix filmerna. Alla ville se ”den bästa mot den bästa” utom herrarna själva. En del påstår att båda parter uppfattade matchen som stilistiskt dålig men hur det än må vara med den saken ledde deras svaga intresse till att matchen aldrig blev av.
Jon Jones vs Brock Lesnar
Efter att Jon Jones besegrat sin ärkerival Daniel Cormier för andra gången hade han i princip plöjt igenom allt motstånd hans viktklass kunde erbjuda. Så han tog tillfället i akt och kallade ut Brock Lesnar. Matchen var utan tvekan den största matchen på bordet för Jon Jones och skulle garanterat generera ett skyhögt antal PPV-köp. Ingen tvivlade på att Jon Jones är en bättre fighter men man förundrades samtidigt över betydelsen av Lesnars enorma storleksfördel. Dock skulle USADA slå käppar hjulet för mötet då båda herrarna har en tendens att ha otillåtna halter av steroider i kroppen. En cirkus av avstängningar och en mindre smickrande kroppsförändring slutade med att Brock ställde in sin planerade comeback. Men ett tag var chansen att drabbningen skulle bli av så pass troligt att spelbolagen började erbjuda odds på matchen. Jon Jones som vinnare kunde fås till runt 1.30 vilket motsvarar en sannolikhet på cirka 77%. De största mötena inom MMA är en dröm för spelbolagen som alltid vill se drömmöten. Är man intresserad av spel på MMA finns mängder av möjligheter till spel, samt en guide för bäst betting bonus för ett säkert spelande.
Brock Lesnar vs Fedor Emelianenko
När Brock Lesnar klev in i UFC blev han snabbt organisationens mest säljande PPV-stjärna. Publiken hänfördes av hans blotta närvaro, ett muskelberg av sällan skådat slag fullpumpad med steroider och elakt uppsåt. Lesnar hade trots sin begränsade erfarenhet av MMA lyckats erövra tungviktstiteln och dessutom blivit hela sportens ”posterboy”. På den här tiden var den mytomspunna ryssen Fedor Emelianenko fortfarande obesegrad och ansågs av många för att inte säga de flesta som ”the goat” (greatest of all time). Fans världen över bad till MMA-gudarna om att en dag få bevittna vad som vid den tidpunkten utan tvekan hade blivit det största MMA-eventet någonsin. Dana White ansträngde sig till det yttersta för att få över Fedor till UFC och flög enligt egen utsago till en ö mitt i ingenstans för ett möte med ryssens management team. Trots ett väldigt generöst erbjudande kunde parterna inte komma överens och en kort tid därpå åkte Fedor på sin första förlust medan Brock blev överkörd av Cain Velasquez.
Ronda Rousey vs Cris Cyborg
Den största kvinnliga MMA-stjärnan genom tiderna och den mest skräckinjagande damen i sportens historia började ”beefa” när Ronda blev bantamviktsmästare i Strikeforce. Cyborg var den regerande fjäderviktsmästaren i samma organisation men hade några månader innan Rondas titelvinst blivit av med bältet pga. ett positivt dopingtest. Medan Cyborg var avstängd radade Ronda upp vinster och det kom en tid då de breda massorna uppfattade dessa damer som närmast oslagbara. Först kunde matchen inte sättas ihop eftersom Cyborg var avstängd och när straffet var avtjänat hade Strikeforce köpts upp av UFC som inte introducerat någon fjäderviktsklass för kvinnor. Ronda och Dana White uppmanade då Cyborg, som redan hade svårigheter att klara fjäderviktgränsen, att banta ner till bantamvikt. Detta trots att Ronda tidigare gått matcher i fjädervikt och det faktum att bantningen för Cyborg om än möjligt skulle vara allt annat än hälsosam. Efter Rondas brutala förluster mot Holly Holm och Amanda Nunes gick hon i pension och potentialen för den största kvinnliga fighten i MMA-historien var borta.