Fredagskrönikan: Rätt beslut vid fel tillfälle

Germaine de Randamie 6

Den kvinnliga fjädervikten har sedan dess uppstart fått utstå mycket kritik på grund av de få antal atleter som tävlar i viktklassen. Viktklassen skapades mer eller mindre tack vare Cyborg men när brasilianskan började etablera sig i UFC flaggades hon för doping. UFC valde att inte vänta på Cyborg utan istället annonserades ett möte mellan Holly Holm och Germaine De Randamie om den vakanta titeln. De Randamie gick segrande ur den striden även om domslutet kan anses som kontroversiellt. De Randamie hade nu blivit UFC:s första kvinnliga fjäderviktsmästare, och nästa steg för henne borde varit självklart. Ett möte mot en av de tydligaste No:1 contenders sporten har att erbjuda. Cristiane “Cyborg” Justino.

Så blev inte fallet, utan istället gick De Randamies team ut med ett uttalande gällande Cyborg. De var absolut inte intresserade av ett möte eftersom Cyborg enligt dem var en erkänd fuskare och inte borde fått en plats i UFC från början. UFC försökte göra det tydligt för De Randamie att Cyborg var den enda motståndaren hon skulle bli erbjuden men jag tror inte holländskan hade väntat sig att via Twitter se annonsen om en titelmatch gällande hennes bälte. Efter endast fyra månader som mästare hade UFC valt att frånta De Randamies titel och istället var en match mellan Cyborg och Megan Anderson bokad om den vakanta titeln. UFC motiverade sitt beslut genom att de agerade för att skydda integriteten av sporten och ifall man som mästare vägrar att möta den som är rankad nummer 1 är det omöjligt att inneha titeln.

Jag håller med, en mästare borde definitivt möta den som anses vara No:1 contender. Däremot känns det nästan komiskt när UFC beskriver sitt beslut som ett skydd för sportens integritet. Den integriteten har de redan bevisat att de inte bryr sig speciellt mycket om. UFC har låtit andra mästare styra och ställa på samma sätt som De Randamie ville göra gällande Cyborg. De lät Michael Bisping komma undan Yoel Romero först genom en match mot en avdankad Dan Henderson sedan genom ett planerat möte mot GSP. De låter till och med en av sina mästare byta sport och ingen vet om Conor McGregor kommer tillbaka överhuvudtaget. Jag vet om att jag ofta använder McGregor och Bisping som exempel men deras position visar väldigt tydligt den väg UFC har valt att gå, en väg där pengar och show alltid går före det sportsliga, helt utan undantag. Bisping och McGregor generar en annan nivå av pengar jämfört med De Randamie så deras tyglar sitter inte lika hårt. Dessutom är Cyborg en större medial dragningskraft än mästarinnan så det råder ingen tvekan vem de vill ha som mästare, i en division som skapades enbart för henne.

Jag kan någonstans tycka att beslutet är rätt, men att det är orsaken som irriterar mig. De Randamie borde inte fortsätta som mästare ifall hon inte tar sig an sin största utmanare. Någonstans är det vad den innebär att vara mästare. Det är de svåra utmaningarna som definierar vilken mästare du blir ihågkommen som. Samma sak borde gälla på samtliga titelhållare, sedan McGregor visade vilka summor som kunde genereras har den sportsliga biten försvunnit mer och mer och dagens mästare vill tjäna så mycket som möjligt. Utvecklingen är inget man ska beskylla atleterna för, självklart vill de utnyttja sin position för att tjäna mer pengar men det gäller för UFC att sätta riktlinjer. De kan inte använda sig av den sportsliga integriteten i ett fall samtidigt som den aspekten inte används i nästa.

Vi vill se de bästa möta varandra. En titelhållare ska sträva efter att tysta alla kritiker och bevisa varför man är den bästa i sin respektive viktklass. UFC börjar gå mer och mer mot WWE vilket är förargligt. När UFC kom på tapeten i början av 2000-talet fick de kämpa hårt för att anses som en riktig sport. När de äntligen tagit sig in i finrummet och blivit en mer accepterad sport känns det som utvecklingen går åt fel håll. För mig är en mästare inte någon som duckar sina största utmaningar utan frågar efter dem. Den kortsiktiga lösningen om att tjäna så mycket pengar som möjligt under kort tid kommer i slutändan skada sporten, det kan jag garantera.

Registrera dig på Unibet och få 200% och 50 free spins
Det här inlägget postades i Kimura rekommenderar, Krönika, Nyheter och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.
  • Batman

    En mycket välskriven krönika där jag håller med slutsatserna till fullo. Jag tycker att det är olyckligt att UFC agerar kortsiktigt i flera fall och till viss del efterliknar WWE. Jag hoppas på en långsiktig strategi där sporten är i fokus.

    • Picknickname

      Tyvärr är det väl så att när man har lån på runt 40.000.000.000 kr gör man rätt mycket för att kunna betala räntan på detta varje år… Tänk för UFC att nu till skillnad från innan betala ca 1.000.000.000 kr i bara räntor per år. Helt andra spelregler än innan försäljningen. Tror personligen inte UFC kommer vara sig likt innan det är rätt sargat som varumärke. Har sagt det förr! Skulle inte förvåna mig om Ferittas köper tillbaks det om några år för en spottstyvel av vad dom sålde det för… Hoppas det då det inte är lika kul eller intressant längre!

  • Val Venis

    När folk skriver att ”det börjar gå mer och mer mot WWE” vad menar ni då?
    Jag har följt UFC sedan ca 2005 och WWE/F till och från sedan ca 88 och ser egentligen ingenting som tyder på att UFC ”börjar gå mer och mer mot WWE”.
    Får mer känslan av att UFC går mer och mer mot hur boxningen var förr, men det är bara min känsla… Gla´midsommar!

  • http://www.tobiassolem.se/ Tobias Vincent Solem

    WWE:

    * Uppgjorda, koreograferade matcher (basically teater)
    * Roidade atleter
    * Genomsnittet hos de stora är 120-190 fighter om året (John Cena har totalt gjort 2218 fights, men gör dock c:a 50 per år nu)
    * Showen och underhållningen är ALLTID i främsta rummet
    * Fighters ska vara som superhjältar, storyn är nummer ett, förmågan inte lika viktig
    * Hjälte mot Skurk-scenarion – WWE jobbar ofta med ”ont mot gott”
    * Topp tio i WWE tjänar $3-4 miljoner dollar om året för att fightas
    * Bäst betalda fightern i WWE tjänar c:a $10 miljoner dollar per år
    * Live-såpopera med överdramatiserade scener på 100% amerikanskt vis
    * Fokus på brottning med få undantag

    Kära artikelförfattare, hur många av ovanstående kriterier är det som UFC pysslar med?

Fler Kimura rekommenderar: