Blogg

Joakim Engberg blogg: Det mentala gamet

Av

Jaser Davari

23/10/2014

Vi hör ofta fighters, coacher och kommentatorer snacka om hur viktigt det mentala gamet är i MMA. ”MMA är 90% mentalt”, ”fightas är minst 50%mentalt” osv. Detta är ett område som alla verkar rörande eniga om. Jag tror att de flesta fighters har en känsla av att sällan få ut 100% av sin förmåga under match. Alla håller med om hur viktigt den mental biten är för att lyckas prestera i fight. Trots detta så går de flesta fighters och kör samma gamla vanliga pass utan att ha en plan för hur de ska få ut mer av sig själva i match situation.

Låt mig berätta en historia. Den börjar som alla bra historier med DET VAR EN GÅNG…
En ung mycket skicklig och ganska kaxig bågskytt. Han hade vunnit det mesta som gick att vinna och var full av självförtroende inför sin förmåga. Den unga mannen hade fått höra talas om en Zen mästare som hade rykte om sig att vara duktig med bågen. Med en stark vilja att visa att han var bäst så utmanade den unga bågmästaren, i bästa Conor McGregor style den gamla Zen mästaren på en bågskytts tävling. Zen mästaren accepterade utmaningen med villkoret att han skulle få bestämma platsen för tävlingen.

Den unga mästaren visade på fantastisk teknik när han på långt avstånd satte första pilen mitt i bullseye, den andra pilen klöv den första på mitten. Det var nu Zen mästarens tur. Men i stället för att höja bågen så signalerade han till den unga mannen att följa med. Det vandrade genom en skog och upp på ett högt berg. Mellan två toppar låg det en stock som fungerade som en primitiv bro. Zen mästaren steg ut på stocken. Han pekade på ett trä nedanför, höjde bågen och sköt. Han träffade trädet som han pekade på. ”Nu är det din tur”. Den unga bågmästaren skrattade lite för sig själv, skottet var mycket enklare än det han hade gjort tidigare på dan.Det här är inget problem tänkte han för sig själv. Bågmästaren gjorde sig redo för att gå ut på stocken för att ta sitt skott. Men redan på första steget började benen skaka…Munnen blev torr och fjärilarna i magen fick allt att snurra. Han tittade ner, avgrunden under honom kändes oändlig. Han kunde inte förmå sig att ta ett steg till utan steg tillbaka till säkerheten och erkände sig besegrad.

Samma sak går att observera på vilken Shootfighting tävling som helst. Vi ser fighters med perfekt teknik på mitsarna som sekunden de går upp i ringen glömmer allt de lärt sig och i stället svingar vilt. Vad är syftet med träningen om du inte kommer använda dig av de färdigheter du tränat dag in och dag ut?

Här är något som jag tror stenhårt på: FÄRDIGHETER MÅSTE TRÄNAS NÄRA DEN INTENSITETS NIVÅN SOM DE KOMMER ANVÄNDAS I! Självklart efter det att korrekt teknik har lärts in och automatiserats. Problemet är så klart hur detta görs med minimal skaderisk. Detta är något jag kommer skriva om i framtida inlägg.

20141023-134900.jpg

Skribentens kontakt

jaser@kimura.se

Relaterade Artiklar

Din önskelista

[nsm_wishlist_content_shortcode]

Sök