Krönika Nyheter

Krönika: Nurmagomedov vs Ferguson, mötet som måste bli av för att pusslet ska bli lagt

Lördagen den 7:e september på UFC 242, kommer mästaren i lättvikt Khabib Nurmagomedov att försvara sitt bälte för andra gången mot Dustin Poirier i Abu Dhabi. Men det är ändå inte den matchen som folk pratar mest om när det gäller divisionen. Utan det är matchen som det egentligen skulle ha handlat om för länge sedan om det inte vore för extremt oturliga omständigheter. Nämligen matchen mellan Khabib Nurmagomedov och Tony Ferguson, två fighters som gått som två godståg genom hela divisionen och jämnat allt i sin väg. Även om Dustin Poirier förtjänar en titelmatch och absolut har chansen att chocka världen, så är det dessa två som behöver göra upp för att deras karriärer ska kunna sammanfattas tillslut.

Tony Ferguson

Den 8:e Mars i år fick polisen i Santa Ana (Kalifornien) ett samtal från Tony Fergusons fru Cristina om att Tony hade bytt ut alla lås på huset och hade deras gemensamma son på 2 år hos sig. Hon varnade även polisen att Tony hade en Taser-gun i huset.
Det visade sig senare att det förekommit flertalet rapporter angående Fergusons hus de senaste 14 månaderna. Personer som varit nära familjen hävdade att han hade slagit sönder huset, misstänkt att någon placerat ett datachip i hans ben, samt att han trodde att någon fanns innanför hans väggar och hans fru sa även att Tony hade kastat vigvatten på henne. Hon berättade även att han hade hoppat ut ur bilen på motorvägen och bara börjat springa därifrån. Alla i Tonys närhet var oroliga för hans hälsa och jag lider verkligen med hans familj som självklart vill skydda honom och se till att han får den hjälp han behöver.

 

Den galna konstnären ”El Cucuy”

Men Tony har alltid utmärkt sig med att vara en speciell fighter med en speciell personlighet, han pratar ibland på ett sätt där alla inte riktigt förstår vad han menar förutom han själv, i metaforer och impulsivt. Han sätter lurarna i öronen och går in i musikens värld och skapar rörelser och kombinationer till rytmen av musiken i sitt eget huvud. I detta kaos som verkar finnas där inne skapas nog även en galen kreativitet, som gör att han hittar lösningar som inte finns hos många oss andra. Han skapar det även i alla olika situationer i buren, inte bara i det stående då han mixar upp det med armbågar och då han kör slag samt spark samtidigt i alla möjliga kombinationer, utan han gör det på marken där han är livsfarlig med sina trianglar, armbågar och darce chokes. Han gör det i sitt takedown defence där han hjular och gör kullerbyttor samtidigt som hans enorma cardio gör att han kan skapa detta kaos i 25 minuter i sträck eller längre än så om det behövs. Vilket gör att motståndarna aldrig ens hinner reflektera över vad som precis hände innan nästa sak kommer. Men denna galenskap är precis det som gjort honom till den fighter han är och som har tagit honom dit han är just nu, kombinerat med hårt arbete såklart.

Krigarkulturen i öst

Långt bort i fjärran öst på 700-talet så fanns det stora krigare som var livvakter åt kejsarna i Japan och de kallades för Samurajer som betyder ”den som tjänar”. De var väldigt stolta krigare där hedern, familjen och blodshämnd var ryggraden i deras kultur. De var noga med att högt rabbla upp sitt namn, rang och sina meriter innan strid. Samt vid seger hugga av huvudet på sina motståndare för att visa upp för sin herre, men vid nederlag kunde välja en ärorik död och ta sitt eget liv genom ”Seppuku” som var en plågsam och komplicerad ritual där man skar upp magen på sig själv.
Denna kultur som fanns där i Japan är en kultur som man kan se många likheter med i stora delar av Asien och andra Kejsardömen, som funnits där igenom historien. Trots Asiens enorma befolkning och alla dess olika religioner så får man en känsla av att ”heder” genomsyrar hela kontinenten, och ligger där som ett eko som aldrig upphör. Jag tänker på ”The Last Emperor” Fedor Emilianenko, Valentina Shevschenko och Khabib ”The Eagle” Nurmagomedov, som alla är ganska tystlåtna och som helt och hållet är hängivna till stridskonsten och kampen. Den sistnämnde är den obesegrade mästare som Tony Ferguson eventuellt kommer att få möta i sin nästa match.

Den tystlåtne och samlade mästaren ”The Eagle”

Khabib Nurmagomedov som har 27 raka vinster och som är den regerande mästaren i lättvikt talar sällan om pengar och har själv sagt att han inte gör detta för pengarnas skull. Han skulle nog kunna få till en re-match mot Conor McGregor om han ville ha en jackpott match till (Dana är nog inte helt blyg för den idén heller skulle jag tro). Men Khabib vill bygga sitt legacy och möta dom som förtjänar det. Han bor i Dagestan med sina föräldrar och sin egen familj i samma hus som han växte upp i, han sa även nyligen i en intervju att han inte gillar detta kändisskap som kommit med alla segrar. Han vill kunna gå på gatan och inte att folk ska fotografera honom och komma fram och prata med honom. Står sällan för några skandalrubriker och skvaller. Undantaget var ju efter matchen mot just Conor McGregor då han hoppade ut ur buren och flög på Conors Jiu-Jitsu coach Dillon Danis. Men han har förklarat själv efteråt att det var för påhoppen på hans familj och religion som gjorde att han tog till just blodshämnd då kanske som Samurajerna, då hans heder hade utmanats så pass av Conors team?

 

Förutom just den händelsen så tycker jag personligen att Khabib är den kompletta mästaren då det gäller hans insatser i buren, men även hans mentalitet och hur han fram till nu hållit sig motiverad och ödmjuk. Jag har hört att Khabib aldrig förlorat ens en rond på träning och en historia som fastnade var från Chael Sonnen där han berättade att hans coach Fabiano Scherner hade sett Khabib träna i New York. Träningen gick ut på att Khabib skulle brottas med fem stycken killar som alla var ”trained killers”, en efter en tills varje person ger upp av utmattning. Den första klarade 20 min sen var han helt utmattad och nästa kille kom in. Träningspasset skulle hålla på i 90 minuter och Khabib körde slut på alla fem genom konstant tryck.

 

De förtjänar verkligen att möta varandra

Dana White uttalade sig nyligen då han antog att Tony Ferguson står på tur då det gäller chansen på titeln i lättvikt efter mötet mellan Khabib Nurmagomedov och Dustin Poirier är avklarat. Tony Ferguson och Khabib har varit bokade att möta varandra hela fyra gånger men har aldrig blivit av på grund av olika omständigheter. Första mötet var planerat så tidigt som den 11:e december 2015 mellan de båda men den gången så drog sig Nurmagomedov ur på grund av en skada. Jag hoppas verkligen att de får möta varandra dessa två oavsett vad utgången kommer att bli mellan Khabib och Dustin Poirier den 7:e september i Abu Dhabi, men självklart så blir det ju extra spännande om det står en titel på spel. Det blir ett möte där vi har två cardio maskiner som båda vill föra matchen och sätta konstant press från början till slut, jag förstår inte vem av de som skulle backa och det kommer nog bara bli som två tjurar som kolliderar i en enda stor smäll. Tony Ferguson har helt klart övertaget stående mot Khabib men det hade Conor med, skillnaden är att Ferguson är livsfarlig på marken och har ett bättre takedown-defence än vad Conor hade. Så jag tror att Tony skulle vilja hålla matchen stående så länge som möjligt medans Khabib självklart kommer vilja ta ner Tony på marken och göra som han gör med alla han möter. Han änvänder sig av sin kedjebrottning och tröttar ut sina motståndare med sin fenomenala ground and pound. Det som blir intressant är vad Khabib gör då han för första gången möter någon som aldrig blir trött och som ständigt attackerar honom från ryggen med armbågar och lås.

 

Har Khabib sålt sin själ?

Du kan aldrig tala mot en person som aldrig förlorat en match eller knappt en rond, inte ens på träning och Khabib är det mest överlägsna jag sett inom MMA! Men motivation slår klass och har många gånger visat sig stämma, Khabib har bara försvarat sitt bälte en gång och det är alldeles för tidigt att kunna avgöra huruvida Khabibs motivation är nu. Men man har sett någonting annorlunda med Khabib i hans senaste intervjuer, han verkar obekväm och har givit mig känslan av att han inte är lika hungrig längre, på helheten. Att han älskar kampen och vill bygga sitt legacy tvivlar jag inte på, utan det är allt det andra runtomkring med media och kändisskapet. Khabib verkar vara en enkel lugn man, och detta amerikaniserade tivolit han måste gå igenom för att gå match i världens största MMA organisation passar honom inte. Han säger själv att han inte saknar att gå match men att han älskar sporten och kampen, han säger att detta kändisskap har gjort att han inte uppskattar detta lika mycket längre. Som om han har sålt sin själ? Det är nog det svåraste som finns att bli mästare och bibehålla motivationen och fortsätta att träna, och kanske ännu mer om man heter Khabib? Men Khabib är så bra så det kan hända att han inte går att slå även om han går på 50%…

Ferguson kan tysta alla

Tony Ferguson är hungrig då han aldrig vunnit en titel förutom interim-bältet, han har gått den långa vägen genom TUF och börjar bli till åren även om jag skulle säga att han är i sin prime just nu! Men tiden börjar bli knapp då han är 35 år gammal. Chael Sonnen berättade i samma historia att den enda gången som han själv sett nåt liknande i tränings sammanhang som när Khabib tröttade ut 5 personer efter varandra var just Tony Ferguson. Han hade kört allting man kan göra på det passet, uppvärmning, styrke övningar, rullat, konditionsträning och sparring. När de flesta hade gått hem så stod Tony i mitten och letade efter någon att sparras med och körde rond efter rond efter rond utan att vila. När det sedan inte fanns någon kvar att sparras med så valde han att gå till ”the heavybag” som var det enda alternativet kvar som han kunde göra. De är så lika men samtidigt så olika dessa två, men det de framförallt har gemensamt är deras flera år långa vinst streak och deras cardio, samt att dom är unika individer. De är så mentalt olika så det är svårt att avgöra vem som har övertaget i det avseendet så då har vi deras stilar kvar.

Jag ser personligen MMA:s stilar som en triangel där stilarna Striker, brottare samt Grappler representerar varsin spets. Där toppskiktet av respektive stil och de som verkligen har slipat sina spetsegenskaper inom just den stilen och är en mästare inom den har ett övertag mot specialisten i den andra spetsen, men ett underläge gentemot den tredje spetsen. Så alla tar ut varandra. Sen är det MMA och de fighters som är mer kompletta och bemästrat varje spets och har möjligheten att hela tiden anpassa och byta taktik under en och samma match alltid har ett övertag oavsett stil dom möter som tex Jon Jones. När Conors hype var som värst då han knockade Jose Aldo på 13 sekunder så tänkte jag direkt; det kommer vara en brottare som tar honom tillslut. Tänkte vem den bästa var och var helt säker på att det skulle bli Khabib även om Nate Diaz hann före Khabib. När jag funderar nu vem det är som skulle kunna slå Khabib så är det en grappler, någon som verkligen skulle känna sig bekväm med att ligga under en frenetisk Khabib som kopplar leg mount ock kontrollerar i 25 minuter. Tony kommer definitivt att orka och har har svart bälte i BJJ. Om Örnen från Dagestan inte är lika motiverad längre? Så är detta Fergusons bästa chans och han kan tysta alla. Är det den Khabib som vi är vana att se så är frågan är om det ens går att vinna mot honom? Men oavsett vad så måste dom mötas för att pusslet ska kunna bli lagt om vem som är den värdiga mästaren..

Föregående artikel

Oliver Enkamp vinner sin Bellator-debut i rond 1 – se avslutet här

Nästa artikel

MacMania – Historien om Conor McGregors galna stjärnstatus

Skriven av

Oscar Jangvret

Relaterade Artiklar

Sök