Vägen till UFC har varit lång och kantad av uppoffringar. Många gånger har han ifrågasatt sitt beslut att satsa på en mma-karriär men hans övertygelse och inre styrka har hjälpt honom att inte tappa fokus på målet. Att ta sig hela vägen från La Plata i Argentina till UFC.
Santiago Ponzinibbio föddes den 26 september 1986 i staden La Plata. Det är en stad med drygt 800,000 invånare, belägen i den nordöstra delen av provinsen Buenos Aires. Han växte upp tillsammans med sina föräldrar och två bröder, Pablo och Joaquín. När han var 15 år skilde sig föräldrarna och det beslutades att Santiago och hans bröder skulle bo hos modern.
Den unge Santiago var ett synnerligen aktivt barn. Han provade på olika sporter under sin uppväxt, bl.a fotboll och basket. Han kom att spela rugby i La Plata Rugby Club tills han vid 17 års ålder tröttnade och valde att lägga av. Han tyckte mycket om att träna och vara aktiv, men visste inte riktigt vad han skulle träna för något. Efter att ha lämnat rugbyn upptäckte han kampsport. Han började träna kickboxning och märkte att det verkligen tilltalade honom. Han kom även att under en period träna grekisk-romersk brottning. Kamp-elementet var vad som verkligen fångade honom och det skulle senare leda honom till mma.
Efter gymnasiet påbörjade Santiago en universitetsutbildning, men insåg snart att han inte var ämnad för studier. Han ville bli professionell idrottsutövare, han ville ägna sig åt kampsport. Det var dock ett beslut som inte togs väl emot av hans familj och relationen mellan Santiago och modern kom under en tid att bli rejält frostig. Under de kommande åren ägnade han sig åt kampsportsträning men utbudet i La Plata var vid tidpunkten mycket begränsat. Runt 2008 hade Santiago gått några matcher i “vale todo”, som kunde liknas vid någon sorts dåligt reglerad och osanktionerad form av mma. Han vann flera matcher och fick blodad tand. Någon gång runt den här perioden föddes en dröm om att en dag tävla i UFC. En dröm som blev drivkraft för en fantastisk resa. En som kom att ta honom till världens främsta mma-organisation.
För att kunna satsa på sin träning var Santiago, eller “El Rasta” som han kallades i Argentina, tvungen att hanka sig fram och försörja sig så gott han kunde. Fram till 2009 jobbade han som portvakt i en byggnad i centrala La Plata. Men det var svåra år för den argentinska ekonomin och det var inte lätt att klara sig på endast ett jobb. Därför hade den unge kampsportaren även andra jobb vid sidan av portvaktsjobbet. Han jobbade bl.a som massör, bartender och undervisade i kickboxning.
Brasilien
År 2009 berättade en vän till Santiago att han skulle åka på semester till Florianópolis i södra Brasilien. Det var en idé som tilltalade då det var en möjlighet att få tillgång till det stora kampsportskunnandet i Brasilien. Santiagos mål var att hitta någon som kunde lära honom brasiliansk jiu-jitsu. Allt han hade med sig när han gav sig av var fickpengar, lite kläder och ett tält. På plats letade han på stranden efter någon som kunde lära honom brasiliansk jiu-jitsu. Han kollade efter bjj-kläder och blomkålsöron och ganska snart fann han vad han sökte. Han hittade en person som erbjöd sig att undervisa honom. Således bodde han en tid i sitt tält i utkanten av en favela för att ha nära till träningen – för er som inte är bekanta med begreppet favela är det närmast att likna vid en sorts kåkstad. Vanligen farlig för främlingar, i synnerhet utländska turister.
Tiden i Florianópolis kom att bli tuff och han fick verkligenkämpa för att ta sig fram. Hans små besparingar tog snabbt slut och han tvingades ta diverse ströjobb för att klara sig. Då han vistades illegalt i landet var han hänvisad till dåligt betalda ströjobb för att få mat för dagen. Under flera månader bodde han i tält och kämpade dagligen för att skrapa ihop pengar till mat. Han sålde bl.a sandwiches och massage till turister på stranden. Efter en tid lyckades han få arbetsvisum och därigenom tillåtelse att arbeta i landet. Det gjorde att han kunde skaffa bättre jobb – som diskare eller kypare på restaurang. Den något mindre komplicerade tillvaron gjorde att han kunde fokusera på träningen.
Som argentinare i Brasilien tas man inte emot med öppna armar. Det finns en gammal rivalitet mellan de två länderna, inte minst inom idrott, och det påverkade i högsta grad hur Santiago bemöttes på gymet i Florianópolis. Den argentinske nybörjaren fick dagligen rejält med stryk av sina hårdföra brasilianska träningskamrater – vissa var inledningsvis direkt fientligt inställda till honom. Men han gav sig inte. Dag efter dag dök han, till sina plågoandars stora förvåning, upp på nytt. Slutligen vann han deras respekt och blev en del av gruppen. Från den tidpunkten kunde han på allvar ägna sig åt att utvecklas som fighter. Hans tillvaro bestod av hård målmedveten träning och efter hand började han gå mma-matcher på olika galor i Brasilien.
UFC – “The Ultimate Fighter: Brazil 2”
Det stora karriärmässiga klivet tog han i mars 2013, i och med sin medverkan i TUF:Brazil, en reality-serie som ses av åtskilliga millioner människor. Bara att få delta skulle visa sig kräva en rejäl portion envishet. Produktionsteamet vid inspelningen ville först inte låta honom registrera sig som deltagare (han var ju inte brasse) utan det krävdes att han, trots att han var först på plats bland de sökande, tjatade en bra stund och därefter ställde sig längst bak i raden av 500 köande mma-prospects.
När han väl fick sin chans tog han den med besked. Han inte bara lyckades ta sig in i huset, han bjöd på spännande matcher och tog sig hela vägen fram till semifinal. I semifinalen besegrade han den flerfaldige bjj-världsmästaren Leonardo Santos, men han bröt handen och kunde därför inte ställa upp i finalen. Santos fick överta finalplatsen, vann och kröntes till vinnare av TUF: Brazil 2. Många av tittarna hade dock börjat gilla den sympatiske argentinaren och såg honom som den egentlige vinnaren. Efter att tv-serien sändes blev Santiago något av en kändis. “Gente Boa” som han kallas i Brasilien (betyder ungefär bra folk), blev dagligen stannad på gatan av människor som ville ha hans autograf och ta foton med honom. Överallt kände folk igen honom och berömde hans prestation i programmet.
Trots den missade finalplatsen gick han inte lottlös ur TUF:Brazil. Han belönades med bonusar på $50,000 för sina insatser och sist men inte minst fick han ett UFC-kontrakt. I och med det hade han uppnått sin dröm om att bli den förste argentinske fightern i UFC. Han har sedan UFC signade honom gått 9 matcher i organisationen, med ett record på 7-2. Han har nu samlat ihop 5 raka vinster i en av de absolut tuffaste divisionerna i mma. Han besegrade senast den mycket tuffe Gunnar Nelson och ställs nu mot Mike Perry. Ponzinibbio är redan en stjärna i Brasilien och övriga Sydamerika. En vinst mot den rejält hypade “Platinum” Perry, inför storpublik på Fox Sports, skulle sannolikt innebära det stora genombrottet inför den amerikanska mma-publiken. Det vore inte så illa för en yngling från La Plata, som för åtta år sedan gav sig av med en ryggsäck och ett tält.
__________________________
Text: Fransisco