Per Eklund

Per Eklund, Sveriges första UFC-fighter, bodde med munkar och fängslades i Thailand | Del 3

Daniel Schälander

I den tredje delen om den svenske MMA-pionjären Per Eklund, delar han med sig om den turbulenta tiden efter frikännandet i USA.

Per Eklund stal för att överleva och flyttade in hos buddistiska munkar i Thailand

De åsikter som Per uttrycker i den här artikeln är Pers egna och är inget som Kimura står för eller sympatiserar med.

Det har nu gått fem år sedan nackskadan och när Per frikänns i USA efter att ha riskerat livstids fängelse beger han sig nu hemåt, men han stannar inte mer än en månad i Sverige innan han reser vidare till Asien och Thailand.

Jag hade riktiga problem [med nacken] men när jag åkte dit hade jag pengar med mig så jag kunde sätta igång med fysioterapi som svensk sjukvård inte bidrar med. Jag började träna två pass om dagen och en massage. Men sen kände jag att jag började tappa dygnsrytmen igen så jag vände på det. Massage på morgonen, träning på eftermiddagen och massage på kvällen. Då gick det skitbra, jag kunde träna varje dag. Men sen tog pengarna slut. Då fiskade jag jobb.

Per berättar hur han fick jobb på en klubb i Filippinerna men vistelsen där varade endast i fyra månader men efter att en dispyt eskalerat och Per tvingas återvända till Thailand.

”Levde på snatteri tre gånger om dagen”

När han återvänt till Thailand får han återigen slut på pengar och tvingas stjäla för att kunna äta innan han finner sin väg till ett buddistiskt tempel där han får bo.

Det är rätt varmt i Thailand så det är inte svårt att överleva där, det är så lätt att stjäla där. Så jag levde på dagligt snatteri tre gånger om dagen. Efter två veckor ungefär fick jag hjälp av en vän som hjälpte mig att komma till ett tempel med buddistiska munkar. Jag förklarade hela läget och de sa ”det är lugnt, du kan stanna här. Du behöver inte oroa dig för polis. Du kan stanna hur länge du vill, du kan stanna resten av ditt liv”. Det var riktigt skönt, skönt att träffa människor med välvilja och ett gott hjärta. Det är det som är fint med riktiga buddistiska munkar, de är äkta. Bara munkarna, inte alla människor runtomkring.

Så jag bodde där i ett halvår med min hund. Sen var det inte så kul, så jag skaffade mer och mer hundar. Jag älskar hundar, blir jag deprimerad så blir det alltid hundar, det bästa jag vet. Tillslut hade jag fyra hundar och det drev överstemunken till vansinne. Så han kom in där på morgonen med en käpp och gapade och skrek, jag blev helt chockad. Så han skulle ta alla hundar ifrån mig. Men en av hundarna köpte jag, det är min lilla bebis så jag hade redan förlorat min son, du kan inte ta min hund ifrån mig.

Så tog jag min och så fick han ta de tre andra hundarna, som jag ändå hade tänkt att jag bara skulle snygga till och fixa ett hem åt. Munkarna borde ju ha stöttat mig, det är en riktigt buddistisk gärning. Men det blev inte så. Han tog hand om de tre hundarna och så tog jag min hund och sov ute i ett par veckor, en månad. Sen visste jag inte vad jag skulle göra med hunden så då lämnade jag tillslut över honom till min vän där han fortfarande bor. Sen gick jag till polisen. Men jag gick till fel polis, du måste gå till turistpolisen och jag gick till civilpolisen så jag blev arresterad och inslängd i en häktescell i några dagar. Riktigt äckligt.

Satt i Thailändskt fängelse

Per berättar hur han blir satt i ett så kallat ”detention center” i en tillvaro som skiljer sig rejält mot exempelvis den man kan finna sig i det svenska rättsväsendet.

Sen vart det detention center där man sov utomhus med galler och taggtråd och tak över huvudet sen vart det rättegång och en månad i thaifängelse. Jag blev inte dömd för något, jag fick sitta i fängelse i avvaktan på att de skulle utreda ifall jag var inblandad i brottsfall i Thailand. Det tog en månad för dem att få alla rapporter från alla stater.

Jag tänkte fan vad skönt, det är självklart att svenska staten hjälper mig hem. Du söker om ett lån och får en biljett hem, som man sedan måste betala tillbaka såklart. Tror du jag fick ett lån? Nej. Sitter du häktad utomlands ska ambassaden eller konsulatet höra av sig. De stjäl pengar som de får skickade till sig, det är skandal. De hjälper en inte hem. Till mig säger de att det är ditt fel att du hamnat här, då får du stanna kvar här. Varför har jag betalat skatt? Varför är jag svensk medborgare? Varför ska jag lämnas resten av mitt liv på ett thailändskt detention center?

Vet du hur äckligt det är där? Jag blev kvar där i sex månader. Din boarea är 50x150cm, det är din yta. Det är ormgrop. Du sover med någons fot i ditt ansikte, men det är okej för du har din fot i någon annans näsa. Folk dör varje vecka på IDC. Det är värsta djungeln, är du inte stark blir du våldtagen, rånad, mördad eller så dör du av sjukdom för att du inte är stark. Det är det vidrigaste stället jag varit på. Så där var jag i sex månader.

Efter detta får Per hjälp av en gammal elev och sin familj. Han släpps fri och får hjälp med en biljett hem.

Min familj ville först inte hjälpa mig, det gjorde de bara när en utomstående engagerade sig.

”Det small till i huvudet”

Väl hemma på svensk mark får Per jobb som personlig assistent. Ett jobb han trivs med, men efter några veckor kollapsar Per, bokstavligen.

Efter sex veckor, en kväll när jag stod ute och rökte så kände jag bara hur det small till i huvudet. Sen tittade jag upp och såg himlen samtidigt som grannen kom springande skrikandes och undrar om jag är okej. Jag fattar ingenting men jag nådde noll. Det har hänt mig två gånger, samma sak hände när jag satt häktad också. Först blir man ju trött, sen utmattad. När du går utmattad alldeles för länge blir du utbränd. När du är tillräckligt stark för att kämpa mot utbrändheten så blir det som med batteriet i din telefon. Det går ner till en procent och sen stängs telefonen av, det är samma med kroppen. Energin i kroppen tar ju slut.

Om tiden i Indien ”Det var tufft som invandrare”

Efter detta tog Per en paus och tänker istället att han ska påbörja studier. Vi har nu hamnat kring 2019. Planen blir att Per ska plugga på distans och nu har Per siktet inställt på Indien. Sedan 2016 har Per väntat på att få ett arv från sin far, ett arv som han trodde att han skulle få under tiden i Indien. Så blev det inte och istället kom arvet för ungefär ett år sedan, mer om det senare.

Eftersom att Per inte jobbat särskilt länge tar pengarna slut på nytt och Per försöker återigen att få in pengar genom olika arbeten. Men återigen uppstår problem vid olika tillfällen

Jag skulle plugga på distans. Jag har hört så mycket om Indien och älskar indisk mat. Jag tycker inte om att lyssna på skitsnack, jag vill se själv och bilda min egen uppfattning istället för att lyssna på andra. Jag har hört så mycket om Indien, allt möjligt. Så jag ville åka dit och käka indisk mat och se vad det är för ställe. Jag har alltid velat se bergen. Så jag åkte dit med tanke på att plugga, träna och starta gym.

Men som vanligt när jag åker någonstans så blir det ju ofta kaos och konflikter. Det är tufft som invandrare. Om du kommer ensam som utlänning. Kommer du med  flera miljoner, då har du bästa polare. Har du inte miljoner med dig spelar det ingen roll hur mycket kunskap du har, alla kommer sänka dig, för det är bara pengar som räknas. Så det var lite kaos i Indien kan vi väl säga då.

Läs de tidigare delarna nedan:

De åsikter som Per uttrycker i den här artikeln är Pers egna och är inget som Kimura står för eller sympatiserar med.

+8
Dana Sad
Dana Happy
Jack Hermansson UFC invägning
UFC Orlando: Jack Hermansson väger in sig sist – klarar vikten precis
kimura
Hett
Paddy Pimblett Conor McGregor
Paddy Pimblett: Min match mot Conor McGregor hade sålt mest i UFC:s historia
kimura
Hett
Israel Adesanya och Alex Pereira
Israel Adesanya om ”poesin” i rivaliteten mot Alex Pereira – ”It just adds to the story”
kimura
Hett
Henry Cejudo Aljamain Sterling
Aljamain Sterling kan möta Henry Cejudo i Mars – ”This fight is going to happen.”
kimura
Hett
Alex-Pereira-Israel-Adesanya-Khamzat-Chimaev
Glover Teixeira vill se Alex Pereira möta Israel Adesanya – inte Khamzat Chimaev
kimura
Hett