I går kväll small det. Vision Fighting Championships andra gala i ordningen gick av stapeln och vederbörande (Pontus) befann sig på plats för att ta del av matcherna. Efter hoppet följer min skriftliga sammanfattning av galan.
Jag vill emellertid börja med att erkänna en sak, något som kan vara kontroversiellt när man faktiskt dagligen skriver om MMA, och det är att VFC2 var den första MMA-galan som jag sett på plats. Någon gång ska visserligen vara den första och då passar det onekligen bra att besöka en MMA-gala som toppas av namn som: Per Eklund, Magnus Cedenblad och Alen Mansour.
När det gäller andra ”första upplevelser” behöver vi inte blicka längre bort än till just Per Eklund. De två senaste åren har han befunnit sig i relativt mörker, och hans match mot norrbaggen Thomas ”Moon Lee” Hytten var hans första på totalt två år. Deras match återkommer vi emellertid till om en liten stund, vi har ett helt matchkort att beta av innan dess.
VFC2 var en varierad historia, fylld av rafflande matcher. Efter det ena långa kriget kom ett snabbt avslut och på det sättet fortlöpte galan. Flera av matcherna var dessutom jämna och arrangörerna hade onekligen lyckats väl med att matcha motståndare mot varandra.
Botan Tokay vs. Kieran McBride
Merparten av ronderna utspelades på marken då Botan genom flertalet nedtagningar fick matchen dit han ville. Matchen gick tiden ut och Botan tilldömdes samtliga tre ronder. Vinst till Botan Tokay via decision.
Dennis Erdogan vs. Marcus Carnefjord
Tidigt i första ronden träffar Marcus med en spark under bältet på Erdogan, men endast efter en kortare paus startar domaren matchen igen. En intensiv slagväxling följer där de båda får in flertalet hårda träffar. I andra ronden följer Carnefjord upp slag med nedtagningar och lyckas ta ned Dennis två gånger, Erdogan får dock poängavdrag då han höll i ringen under en av nedtagningarna. Efter en jämn tredje rond går matchen tiden ut och vinnaren, med två vunna ronder, är Marcus Carnefjord.
Magnus Strandner vs. Sharyar Sazesh
Efter diverse slagväxlingar vänder Magnus ett av Sharyars nedtagningsförsök mot honom och lyckas få in en sidechoke som ser ut att sitta, Sazesh behåller emellertid lugnet och väntar ut de 20-tal sekunder som återstår av första ronden. Resterande del av matchen är jämn – de båda träffar med slag som gör motståndaren vinglig – fram till att Sharyar sätter en Rear Naked Choke tidigt i tredje ronden. Sharyar Sazesh står som vinnare via Rear Naked Choke efter 43 sekunder in i tredje ronden
Jonathan Westin vs. Juho Valamaa
Ovanstående bild – dessvärre togs den med min privata kompaktkamera, därav bildkvaliteten – visar att Westin vs. Valamaa, onekligen, stod för kvällens krig. Jonathan visade upp en bredd på spark- och slagkombinationer som imponerade stort. Det faktum att detta var hans tredje professionella match, och hans ringa ålder, bådar sannerligen gott inför framtiden. Vad gäller matchens utgång dominerade Westin slagväxlingarna och han stoppade även samtliga av Valamaas nedtagningsförsök. I andra ronden får Jonathan in en giljotin som sitter och domaren bryter trots att Juha inte klappat självmant. Jonathan Westin vinner via domarbryt i andra ronden.
Magnus Cedenblad vs. Benas Mikalauskas – Co-main event
Då Jyckens ursprungliga motståndare meddelade, dagen innan matchgång, att han inte kunde komma på grund av ofullständig hälsodeklaration stod Magnus utan motståndare med mindre än 24 timmar innan det var dags att kliva in i ringen. Som tur var fick Cedenblad snabbt en ny motståndare i den litauiska fighern Benas Mikalauskas. När matchen började måttade litauern ett slag mot Magnus istället för att ”touch gloves”, troligen i ett försök att överrumpla, men det blev ett kostsamt beslut då Jycken snabbt tog Benas till marken. Väl på marken säkrade Magnus en Anaconda Choke som fick Mikalauskas att klappa ut. Magnus Cedenblad står som vinnare via Anaconda Choke i första ronden.
Rami Aziz vs. Johan Sjölin
Matchen kom dessvärre aldrig riktigt igång då de båda såg ut att visa varandra för stor respekt. Trots öppningar för såväl slag som sparkar uteblev attackerna i mångt och mycket och matchen gick tiden ut. Rami Aziz vann via decision.
Alen Mansour vs. Timo Karttunen
Matchen börjar med att de båda går in i clinch och pressar varandra tvärs över ringen varpå de sedan faller genom repen och matchen måste startas om i mitten. Karttunen ligger överst och från en punkten var det Timo som kontrollerade fighten. Efter en stunds grötande får Karttunen in en sidechoke på Alen som sitter. Alen vägrade att klappa ut sig och blev således ”chokad” tills han tappade medvetandet. Timo Karttunen står som vinnare via sidechoke efter 4:47 in i första ronden.
Joakim Engberg vs. David Rosmon
Jockes match mot Rosmon var Engbergs första utanför Rumble of The Kings på snart två år. De båda utbytte såväl hårda slag som låga sparkar, även knän och slag mot mot kropp var återkommande inslag från de båda under matchens gång. Jocke kontrollerade sin motståndare i clinchen under merparten av ronderna och matchen gick tiden ut. Joakim Engberg vann samtliga tre ronder och tog därmed hem en decision-vinst mot dansken.
Per Eklund vs. Thomas Hytten – Main event
Till sist var det då dags för galans huvudmatch, Eklund mot Hytten. Rematchen – och framför allt Pers återkomst till tävlandet – mellan de två herrarna var ett möte som uppmärksammats även utanför Sverige. Deras senaste möte slutade oavgjort och man märkte tydligt på de båda att de inte planerade att låta denna matchen sluta på samma sätt. Redan från start såg man på dem att de respekterade sin motståndare och att de tränat hårt inför mötet. De rörde sig synkroniserat, de följde varandras rörelser utan att varken slå eller sparka. Plötsligt händer det, Hytten har hittat en lucka och från ingenstans avfyrar han en höger som knockar Per. Ett slag var allt som krävdes. Thomas Hytten står som vinnare via knockout efter 48 sekunder i första ronden.
Lika snabbt som galan startade var den alltså över, de nio matcherna hade passerat och det var dags att lämna arenan. Det är tydliga minnen från gårdagen som klingar kvar i dag: Alens stora besvikelse över förlusten och när han med gråt i rösten försäkrar publiken om att han ska prestera bättre nästa gång, Hyttens omedelbara glädjeexplosion efter den plötsliga vinsten över Per och framför allt, Pers försök att ställa sig upp efter slaget som sänkte honom. Domaren hindrade visserligen Eklund från att återvända till matchen men alla såg vi att han, tyvärr, inte var kapabel till att fortsätta. Oavsett hur mycket han själv än ville.
Vision Fighting Championship 2 var en underhållande gala som bjöd på ett digert utbud av intressanta matcher. Det är med spänning vi lämnar den här galan bakom oss och ser framåt. Nu väntar vi på att höra vilka planerna är inför nästkommande gala, en bur kanske?
