Med tanke på att jag jobbat 55 timmar de senaste tre dygnen blir denna veckas tankar kanske inte mitt mest omfattande alster och skrivet som en enda medvetandeström. Från början tänkte jag skriva om doping, men för att vara helt ärlig så är det ett ämne som jag inte direkt njuter av att skriva om. Dopingen är förkastlig och den slänger en skugga över idrott överlag. Inom MMA så har det varit gällande lite olika kulturer kring doping. IMMAF jobbar, såvitt jag vet, för att dopingkontrollerna ska skötas av Voluntary Anti-Doping Association (VADA) vilket säkerligen är bra.
Nej, istället för doping så kretsar mina tankar denna vecka kring vart sporten MMA befinner sig idag i Sverige. Ute i vida världen varierar sportens utbredning markant mellan länderna och det är värt en egen artikel i sig.
I Sverige har vi idag rent administrativt kommit väldigt långt och jag skulle vilja påstå att vi som nation, i och med SMMAF och IMMAF, ligger i framkant i världen.
När det gäller fans så har vi väldigt många kunniga sådana och det i väldigt många olika åldrar. Ännu är den stora massan fans av allting att döma män, men tittarsiffrorna som bara Kimura.se publicerar talar ändå sitt klarspråk nämligen att andelen kvinnor/tjejer som följer sporten ökar. Superior Challenge och Rumble of the Kings har gått i bräschen för att locka till sig kvinnliga tittare, men VISION tog i år ett kliv framåt och Superior Challenge faktiskt ett kliv bakåt när det gäller det. Nu känns det förstås fel i sammanhanget att säga att Superior Challenge tog ett steg bakåt i och med sin åttonde gala då ju den galan slog tittarrekord i Sverige när det kom till räckvidden. Men men…
Fansen tilltar och det finns nu många fans som inte bara är såkallade hardcore fans utan även en hel del som läser lite på Kimura.se ibland, kanske läser lite på Fightplay, Fightermag, MMAviking eller MMAnytt och dessutom ser någon gala hit eller dit. Jag har många sådana vänner som man skulle kunna kalla casual fans och dessa finns i alla större sporter. Fansen bygger sporten kan man säga då det är fansen som vill ha mer och hypar den.
VISION tar nu ett intressant kliv till Stockholm i och med sin kommande gala och det i sig är kanske inte så hemskt unikt, men det är unikt med tanke på att andra snarare lämnar Stockholm efter det att UFC tittat förbi på Globen. Det ska bli riktigt intressant att se ett fullsatt Fryshuset den första december, allting annat vore närmast otänkbart med ett så grymt matchkort.
Det är inte bara fansen som numera köper livstilsmärkenas klädlinjer och MMA-utrustningen används också av andra än de som tränar sporten. Klädesmärkena tar ett stort ansvar som sponsorer och genom olika samarbeten och projekt. Givetvis, som i alla affärer, handlar det om att tjäna pengar men det är lätt att se att många av märkena faktiskt brinner för sporten. Börjar jag nämna namn här så kommer säkert någon och gastar om att jag är partisk eller rent av köpt. Det är kanske något av en avstickare från ämnet, men jag tycker det alltid är lite kul när någon hävdar dylikt eller insinuerar något sånt då det är så långt ifrån sanningen man kan komma. Den dagen exempelvis Superior Challenge eller VISION (som jag båda är kommentator för) skulle kräva att jag skrev olika saker skulle vara den dagen jag omedelbart slutade vara kommentator för dem. Detta vet två proffsiga organisationer som VISION och Superior Challenge givetvis om. Faktum är att alla större svenska arrangörer är väldigt proffsiga.
The Zone som hålls nu i helgen är verkligen superproffsigt arrangerat och har en tydlig profil som lyfter fram det idrottsliga värdena framför show. The Zone drar alltid så gott som fullt hus i Lisebergshallen och de senaste galorna har alla haft väldigt bra publik. The Zone är också ofta punktliga när det gäller att hålla schemat.
Så, med andra ord har vi i Sverige proffsiga arrangörer, en mängd bra livstilsmärken kopplade till MMA, engagerade fans i massor. Utan att bli för meta här så tycker jag ändå att vi också har väldigt engagerad media inom MMA. Många andra kampsporter skulle älska att ha så hårt arbetande press som den som finns i Sverige inom MMA-svängen. Perspektiven skiljer sig lite mellan sidorna och likaså erfarenheten av journalistiskt arbete. Jag kan kallas kampsportsjournalist idag, men har absolut inte alltid varit en och har bara under senaste året studerat journalistik. Det är något jag inte är ensam om och jag tycker det funnits och delvis också finns en positiv kraft i det att vi var hungriga fans som lärde oss mer och mer om sporten och som började rapportera och analysera sporten offentligt. Jag och andra med mig inom MMA-media har gjort en del lärorika tabbar och försökt hitta min ”röst”. Ibland blir det för vekt, ibland verkar det partiskt kanske och ibland för hårt. Det handlar om en konstant utvecklingen och jag kan se den bland alla mina kollegor.
Det var inte så att de stora tidningarna direkt började täcka MMA-sporten, men idag visar Nordens största hemsida (Aftonbladet) MMA Panelen och Sveriges näststörsta bettingbolag Unibet pushar sporten framåt konstant. Många kanske missar vikten av att aktörer som Unibet är inblandade i den här sporten och att TV4sport visar de svenska galorna? Det är superviktigt och sprider sporten. Det är nog nu bara en tidsfråga innan alla större svenska magasin börjar täcka MMA mer och mer. Utvecklingen går framåt och det är spännande.
Sen finns det också det här med träningsmetoder. Musses och Usamas träningsform Ruffie sprider sig som en löpeld över Sverige nu och så även Bielkhedens Bootcamp. Samtidigt som dessa sprider sig är ändock utövarna av MMA rätt få i förhållande till fans. Vi har ett par tusen utövare och genom säkerhetstrappan skapas varje år nya proffs som gått matcher i Shootfighting, som amatörer eller genom att de kommer över från någon annan sport de tävlat som proffs inom. Våra proffs håller mycket hög klass och det är förstås väldigt glädjande.
Många frågar sig när utvecklingen stannar av och kanske är det så att vi nått en viss platå just nu, men det är nog mest för att vi ser hur sporten utvecklas vidare på bredden snarare än enbart med fler hardcore fans. Kimura.se fortsätter växa hela tiden och tittarsiffrorna indikerar på en ökning likaså med tanke på att det slås tittarrekord ganska konstant.
Jag minns en kille som kommenterade en artikel för något år sedan. Artikeln handlade om att MMA höll på att bli mer mainstream. Han skrev att han inte gillade tanken på att MMA blev för mainstream utan han ville att sporten skulle fortsätta vara en subkultur. Han, som många andra, älskade PRIDE-tiden och han förklarade att han på den tiden laddade ner galorna och njöt av att få andra visste vad han sysslade med och än färre i hans bekantskapskrets kände till vilka som var bältesinnehavare i de olika klasserna.
Mina tankar snurrar kring det att jag gillar att sporten växer och att fler aktörer kommer in. Jag är dock mitt i smeten så det är heller inte så konstigt. Men jag tror att man som fans också vinner på att sporten får mer utrymme och mer aktörer som engagerar sig ekonomiskt eller med möjligheter. Vi kan ju se hur Jycken, exempelvis, i sin blogg här på Kimura.se kämpar för att få sponsorer.
Debatten kring MMA har nu så gott som tystnat, men tro inte en sekund att alla i Sverige gillar MMA. Debatten välkomnar jag men då kanske att den lyfts från perspektivet om sporten är farlig och om den borde finnas till på grund av moraliska aspekter. Det är många som gärna vill att sporten förbjuds och skrotas och MMA anses ännu av många vara kontroversiellt. En del ovetande undrar vilka ”konstiga typer som tittar på MMA”?
