Söndagskrönikan: Att vara liggande eller icke vara

chris-weidman-gegard-mousasi-ufc-210

Tidigare i veckan gjorde Chris Weidman ett framträdande på Ariel Helwanis podcast the MMA-hour, för att ge sin syn på den märkliga situation som utspelade sig tidigare i april under UFC 210. I matchen mot Gegard Mousasi blev amerikanen träffad av vad som först misstänktes vara otillåtna knän. Det fick domaren Dan Miragliotta att stoppa matchen i syfte att ge Weidman tid att återhämta sig, som sig bör vid regelöverträdelser. Efter en titt på reprisbilder visade det sig dock att träffarna som Mousasi delade ut i själva verket var tillåtna. De riktades inte mot en motståndare på marken, vilket först bedömdes vara fallet. Läkarna bröt matchen, och Mousasi tilldelades en vinst på TKO. Hela situationen och förvirringen som följde lämnade något av en bitter, kontroversiell smak i munnen på många.

Allt som oftast är mma en sport som inte lämnar mycket till diskussion. Resultaten är i de flesta fall entydiga. En knock eller submission är förstås en definitiv vinst. Undantag finns däremot alltid. Ett exempel är jämna matcher som inte går till avslut, där domsluten sedan kan tyckas gå åt vilket håll som helst. Väldigt sällan avgörs matcher på kontroversiellt vis till följd av regelförvirring, men för drygt två veckor sedan i Buffalo skedde alltså just detta. En kedja av misstag och oklarheter resulterade till slut i en soppa som lämnade ett par frågetecken kring utgången i en fight som snarare var tänkt att besvara frågor.

Med facit i hand skulle inte Dan Miragliotta ha stoppat matchen, i och med att Mousasi inte använde sig av otillåtna tekniker. Därmed skulle inte Weidman ha givits de fem minuter att återhämta sig som han gavs. Där kom nästa våg av kontroverser. Under återhämtningstiden ska Weidman inte bara ha misslyckats med att uppge datumet, utan till och med den aktuella månaden i samtal med läkarna. Givet att detta stämmer, vilket han delvis förnekade i intervjun med Helwani, finns det egentligen bara två logiska slutsatser. Den ena är att han var skadad och omskakad nog för att matchen skulle brytas där och då, men alltså inte på grund av otillåtna tekniker. Den andra är att Weidman medvetet försökte få till en diskvalificering av Mousasi, vilket hade givit honom en vinst. Hade knäna varit otillåtna, och Weidman inte bedömts kunna fortsätta, skulle så skett. Nu visade dock reprisbilderna på detaljen som förändrade hela situationen – Weidman hade aldrig kontakt med båda händerna i marken, och knäna riktades alltså inte mot vad som definieras som en motståndare på marken. Direkt efter att ha fått kännedom om detta, ska Weidman sedan enligt ”Big John” McCarthy ha uppgett det korrekta datumet klart och tydligt: 8 april.

Regeln om liggande, eller markbundna motståndare låter väldigt lättförståelig till en början. En liggande fighter är av säkerhetsskäl skyddad mot vissa typer av attacker, som är tillåtna i ett stående skede. Det som i extrema fall kan ställa till problem är när saker sker i skarven mellan vad som definieras som stående och liggande. En fighter är per definition liggande om: vilken del av kroppen som helst, utöver en ensam hand och fotsulorna berör matchgolvet. Två knutna nävar eller två handflator, och eller vilken annan del av kroppen som helst måste alltså vara i marken för att det ska utgöra en liggande fighter. Om det sker är inte sparkar eller knän mot huvudet tillåtna.

Weidman medgav att han i den komplicerade läget medvetet satte ned händerna i syfte att undvika att bli träffad av knäna. Precis detta handlande kommenterade John McCarthy i efterhand: ”So what I’m telling you is, don’t ever fucking do that.” Värt att påpeka är att den nyligen ändrade definitionen var ett sätt att försöka motverka just denna typ av situationer. Förut krävdes endast en hand i marken, vilket lätt kunde utnyttjas av opportunistiska fighters. Tyvärr nådde McCarthys råd aldrig amerikanen på förhand, utan Weidman satte sig istället i en limbo där han av allt att döma försökte utnyttja reglerna till sin fördel, med ett oönskat resultat.

Avslutningsvis vill jag säga att hela detta omtvistade händelseförlopp trots allt var världefullt för många fans, däribland undertecknad. En liknande kontrovers inträffade under UFC 207, där Tim Means match mot Alex Oliveira bedömdes som en ”No Contest”, efter att han knäat den per definition liggande brasilianaren i en förvirrad situation. Dessa två omdebatterade matcher skapade diskussioner kring liggande motståndare och de regler som berör dem. Även om Weidmans beslut att inte resa sig knappast var det sportsligt eller anseendemässigt bästa han kunde gjort, så möjliggjorde det för oss fans att bli rikare på kunskap. Att vara liggande eller icke vara, det blev frågan. Sökandet efter svaret gjorde oss lite klokare i mma-kontext.

Registrera dig på Unibet och få 200% och 50 free spins
Det här inlägget postades i Kimura rekommenderar, Krönika, Nyheter och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.
  • Styrbjörn

    Bra krönika. Håller med att det nästan behövdes en sådan här kontrovers för att få både fighters och fansen att inse läget, i slutändan för det något gott med sig. Men jag tycker inte synd om Weidman för 5 öre.

  • Pancho Villa

    Bra summering av kontroversen. Tack!

  • Ric _Ohet

    Bra skrivet, det borde klargöra begreppet grounded.

    Men till att börja med ljuger ju Weidman (om han nu verkligen har sagt att han inte visste) om detta med händerna i mattan. De får klara instruktioner innan matchen börjar att man inte ska använda händerna i mattan för att skydda sig i en dålig position, det är att leka med elden. Utan man ska sätta ned en knä om man inte vill bli träffad i huvudet och använda armar och händer till att blocka eventuella ”illegals blows” som kan komma. Klara instruktioner!

    Att ha händerna i mattan är endast till för att skydda sig om man har blivit skadad, är groggy har ingen annan utväg, faller ned av spark/slag med händerna före!!

    De gamla reglerna var glasklara på just detta de oxå. Om man stoppar ned 1 hand på eget bevåg är det upp till referee att döma om han var grounded eller inte, i de flesta fallen dömdes man som grounded (skydda fightern är nr1) men i tx Bones vs Vitors fight dömdes det inte som grounded även om Jones hade 1 hand nere och Big John kallade det ”if you wanna play the game.”

    -If you intentionally down yourself to prevent headkicks your opponent is getting some leniency regarding the downed opponent rules.

    Ingen skillnad mot nu alltså i det avseendet. Den enda skillnaden är att nu är regeln en mer tydlig.

    Till att avsluta med gjorde ju Weidman helt fel eftersom att han inte uttnyttjade systemet rätt, vad han ”trodde/sa” var OK med att stoppa ned sina fingrar i mattan. Att stoppa fingrar i mattan är inte grounded opponent vare sig man har 2, 6 eller 10 fingrar i mattan, det måste vara två knutna nävar eller 2 handflator MED TRYCK. Så även som han säger försökte spela spelet gjorde han ju fel i vilket fall, Tänk vad ett litet knä kunde gjord underverk för honom……

    Mer saker som Big John har sagt:

    Isn´t it illegal for NYC to look at a replay?
    - No, it is not illegal, thay have provisions in there rules for replay. The broadcast got it wrong. They were given bad info

    He (Dan M) didn´t use a replay, he polled the secondery referee (Big J) as to the legality of the knee.

    Did you use a replay to determine the knees were legal?
    - A saw the hand placement in real time

  • Ruthless

    Tycker inte att hela Weidman – Mousasi situationen lämnade någon bitter, kontroversiell smak för så värst många. Läser man forum, live chats eller lyssnar på en del journalister som vågar sticka ut hakan så säger många detsamma – Weidman får skylla sig själv som spelar sånt fult spel och att Mousasi helt korrekt fick en TKO.

    Sen är det lite konstigt att säga att MMA är en av de sporter som inte lämnar till mycket diskussion när det är en av de sporter som lämnar mest av en diskussion efter matchen. Du har alltså 3 stycken domare som objektivt skall försöka döma en match och ge poäng efter vad de tycker är just poäng. Det finns så extremt många diffusa parametrar att ta hänsyn till som tex octagon control, total volume of strikes / significant strikes, control on the ground, headshot/bodyshot och sist men inte minst vad som anses vara en 10-8 eller 10-9 rond. Så väldigt många gånger så blir det helt enkelt alldeles för tokigt.

    Det är väl alltid nån gala och tyvärr väldigt många stora, viktiga matcher som blir väldigt omdiskuterade efteråt, vilket så klart är synd… Annars, gött skrivet!

    • Ithinkyoureallfuckedinthehead

      Precis.
      Och lägg därtill de olika kommissionernas ovilja att enas om regelverk och dylikt. Vissa implementerar regeländringar, andra avvaktar och kanske till och med lägger in protester för att de inte är bekväma med ändringarna. Det borde vara svart på vitt vad som gäller och ändringar skall träda i kraft samtidigt överallt utan undantag. Utövarna av sporten ska sedan informeras väl om detta.

      Så länge de har detta dyngsystem med lokala sportkommissioner som vill vara sina egna chefer så är jag tyvärr rädd för att ingen förbättring kommer att ske på den fronten. Det behövs en högre instans som sätter ner foten.

    • Felix

      Tack för en genomtänkt kommentar med bra poänger! Jag tror att många känner en viss bitterhet över sättet som matchen slutade på, inte minst Weidman och Mousasi själva. Tror de flesta hellre hade velat se en tydlig och definitiv vinst, oavsett åt vilket håll den gått.

      Precis på samma sätt resonerar jag i att en vinst på KO eller submission är definitiv. Här har du rätt i att utrymme för diskussion ofta finns i alla fall, ett bra exempel är ju Aldo – McGregor. Där var resultatet odiskutabelt, men frågor uppkom ändå kring vad som föranledde att matchen slutade redan efter 13 sekunder, och vad som skulle hänt i ett hypotetiskt återmöte. Poängen jag ville framföra är att resultatet i en mma-match, i betydligt fler fall än i flera andra sporter, är svårare härleda till ”externa faktorer” såsom domarinfluens o.s.v. Den uppenbara jämförelsen i mitt huvud är fotboll, där jag har uppfattningen att nästan varenda större match ger upphov till diskussion och kontroverser kring domslut, straffar som (inte) borde dömts ut, och spelare som borde visats ut. Jag kanske inte gjorde den bästa insatsen i att utveckla det resonemanget, så tack för input!

      /Felix

      • Ruthless

        Jo, men oftast är det ju så att de flesta matcherna tyvärr går till domslut. Det är alltid mer eller mindre hälften av alla matcher som slutar i domslut och tittar du på tex UFC 208 så slutade 90 % av matcherna i domslut. Det är här som diskussionerna börjar om vem som vann eller inte vann.

        I fotboll har du domare som dömer ett mål när bollen är inne. Du kan döma en straff fel eller ge ut ett kort som kanske var felaktigt. Men som fotbollsdomare kommer du aldrig bestämma vilket lag som vann, för här är allt svart på vitt. Det har målen som räknas. Därav blir det inte lika lätt att argumentera och diskutera kring en fotbollsmatch som vid MMA.

        Du skriver att det är svårare i MMA att härleda till externa faktorer än i andra sporter såsom domarinfluens osv, men eftersom det är domaren som bestämmer vem som vann i MMA (om det nu går till decision), ja då blir ju domaren automatiskt en extern faktor.

  • Erik

    Jag håller inte med om att domaren inte borde ha stoppat matchen. Vi har mänskliga domare, och mänskliga domare gör bedömningar. Han bedömde att en otillåten teknik hade använts, varpå han, helt korrekt givet hans bedömning, stoppade matchen. Sedan fick han annan information av sin domarkollega, som hade haft en bättre vinkel under den aktuella händelsen. Då skulle matchen årerupptas, men läkarna gjorde då bedömningen att Weidman inte kunde fortsätta, varpå Mousasi tilldömdes vinsten. I mina ögon gick allt rätt och riktigt till, ingen, utom möjligen Weidman, gjorde något fel. Tråkigt sätt att vinna på för Mousasi dock.

    • Felix

      Följer man reglerna till punkt och pricka är det ju så, med facit i hand, att Miragliotta inte skulle brutit matchen p.g.a. otillåtna tekniker, i och med att allt som Mousasi gjorde var tillåtet. Om något så skulle han i så fall brutit och givit Mousasi vinsten på TKO direkt.

      Du har uppenbarligen helt rätt i att domarna är människor, som ibland måste ta extremt svåra beslut utan mer än något ögonblicks beslutstid. När marginalerna är så små som i detta fall är det inte konstigt att vissa tolkningar blir ”fel”. Lägg därtill till att de måste ha bevarandet av kämparnas hälsa som högsta prioritet, så är det ingenting som är orimligt i sättet som Miragliotta agerade på, och det var inte heller det jag menade. Här kanske jag uttryckte mig oklart igen. Tack för kommentar och diskussion!

      Utifrån utgångsläget, när matchen väl brutits, så gick väl allting regelrätt till, och det finns inget jag kan se som felaktigt i beslutet att ge vinsten till Mousasi, men precis som du avslutade med att säga så är det ett tråkigt sätt att vinna på för honom, och även ett tråkigt sätt att förlora på för Weidman.

      /Felix

      • Erik

        Tack för svaret, och tack för att du följer upp dina artiklars kommentarer, önskar alla gjorde det på kimura.se! Fortsätt så!

Fler Kimura rekommenderar:

5

Söndagskrönikan: All pr är bra pr

Veckans söndagskrönika handlar om fighters mediaexponering, och diskuterar den egna marknadsföringens inverkan på arbetet som promotions och atleter förväntas göra