Söndagskrönikan: Bröd och skådespel

conor-mcgregor-eddie-alvarez-ufc-205

Tidigare i veckan uttryckte Anderson Silva oro över beteendet hos UFC:s nya ägare WME-IMG. Enligt honom fäster de alldeles för mycket vikt vid att erbjuda underhållning snarare än att vidareutveckla MMA som sport. I kölvattnet av detta uppkom en intressant fråga: Vad förväntar vi oss egentligen när vi sätter oss för att titta på MMA? Självklart finns här en massa möjliga svar. Vissa vill se spektakulära knockouter. Några vill känna spänningen som uppkommer när ens favoritfighter ställs mot en farlig motståndare. Några är mycket intresserade av att se vad som händer när en fighter med en tydlig specialitet möter en kämpe med en helt annan kampsportsbakgrund. Vissa kollar för att få se råheten och blodsutgjutelsen.

De uppräknade exemplen på motiv, var sådana som jag personligen kunde tänka ut på rak arm. Riktigt vilken vikt vi som tittare fäster vid de olika motiven, är ofta ett föremål för diskussion. Inte sällan skickas gliringar mellan olika falanger av MMA-fans, som i sin tur drivs utav olika huvudsakliga anledningar till att titta på sporten. Ofta kan man se en sorts puritanism. De som anser sig vara mest intresserade av sporten i sig menar många gånger på att de mer oinsatta fansen inte är fullvärdiga.

Det är svårt att objektivt hävda att ett motiv skulle vara bättre än ett annat. Studier har däremot gjorts på varför tittare finner det värt att bänka sig och se på MMA. En forskargrupp vid Kent State University försökte redan 2008 att sätta fingret på vad som lockar folk till att följa denna sport. För att samla in data delade forskarna då ut ett formulär till åskådare vid en lokal gala i USA.

Den allra starkaste drivkraften som identifierades var sportsligt intresse, följt av drama och estetik. Detta innebär alltså att MMA-fans i första hand dras till att se matcher på grund av intresse för sporten i sig. Den dramatiska biten förkroppsligas i jämna, tuffa fighter, där mycket står på spel. Estetiken som faktor innebär att MMA-fans uppskattar den råa skönheten och strategierna man kan beskåda i oktogonen. Våld kom relativt långt ned på listan, först på femte plats. På det hela taget indikerar studien att tittare föredrar jämna fighter mellan motståndare med tydligt etablerade taktiker, snarare än hjärndöda slagsmål.

Diskussionen i studien kom därefter att handla om hur man, med bakgrund i resultaten, på smartaste vis marknadsför mma för att nå en allt större publik. Många har inställningen att sport, underhållning, och affärsverksamhet är faktorer som motverkar varandra, att dessa tre egenskaper ingår i ett sorts nollsummespel. Om en organisation satsar på att erbjuda den bästa sportsliga produkten i mma-sammanhang, innebär det med denna logik att underhållningen och den ekonomiska biten får komma i andra hand.

Anderson Silvas uttalande står i enlighet med detta tankesätt. Med avseende på denne legends farhågor, är den snart tio år gamla vetenskapliga artikeln från Kent State University högst intressant. Bland slutsatserna i denna fanns att detta motsatsförhållande alltså inte tycks gälla. Att satsa på sportens utveckling, tillsammans med att se till att de bästa kämparna ställs varandra, är enligt forskarna bra marknadsföringstaktik.

Ett par viktiga saker har hänt under decenniet sedan studien gjordes, som dock kan ställa resultatet på huvudet. Framför allt har kampsportsvärlden trätt in i ”Conor McGregor-eran”. Fighters försöker nu anpassa sig till de nya spelreglerna som tycks gälla om man ser till marknadsföring och ekonomisk förhandling. Vissa fans har blivit kritiska mot vad detta har inneburit: fler matcher som inte anses vara sportsligt berättigade, utan designade för att skapa en bra story och locka så många tittare som möjligt. Nollsummespelet uttryckt i praktik. Kanske ligger det ändå något i Silvas oro över att balanspunkten mellan sport, underhållning och affärsverksamhet håller på att skifta ytterligare under de nya ägarna. Kanske kommer morgondagens fans också att ge ett helt annat svar på frågan om vad MMA-följare förväntar sig att se.

Skriven av Felix Skoog

Det här inlägget postades i Kimura rekommenderar, Krönika, Nyheter. Bokmärk permalänken.
  • Erik Svanborg

    Välskrivet och tänkvärt, tack!

    • Batman

      Word! Roligt med artiklar som sticker ut från de vanliga texterna som handlar om fighter X som ska eller vill möta fighter Y. Kimuras hemsida är en bra blandning av texter och intressanta kommentarer från läsare. Den ger mig information och skapar ofta dialoger och kommentarer som ökar min och andras kunskap och intresse om MMA. Jag ger Kimura betyg 8 av 10.
      Det jag eventuellt kan sakna är möjligheten för läsare att posta egna ämnen/trådar utöver möjligheten att kommentera artiklar.

Fler Kimura rekommenderar:

5

Söndagskrönikan: Slåss som en kvinna

Veckans söndagskrönika handlar dels om svårigheterna att som tjej slå sig fram i fightbusiness, men även om ljuspunkter i form av de möjligheter som kvinnliga fighters ges i mma:n

7

Söndagskrönikan: Aloha to the Max

Veckans söndagskrönika handlar om hur ett gäng fightande hawaiianer, med fjäderviktsmästaren Max Holloway i fronten, ivrigt försöker att locka UFC ända ut till ögruppen i Stilla Havet