Kimura rekommenderar Krönika Nyheter

Söndagskrönikan: Den siste samurajen

Det var inte den övertygande vinsten Demian Maia hade hoppats på mot Jorge Masvidal under UFC 211. Men det var åtminstone en vinst, och en kritisk sådan. Även om brasilianaren inte visat några tecken på att sakta ner, så tickar klockan likväl. 39 år gammal blir det aktuellt att börja fråga sig hur länge man kan tävla, och huruvida titelbältet är ett realistiskt mål eller inte. Men det är ändå inte den fysiska åldern som ger det mest gammalmodiga intrycket med Maia. Han representerar något som idag är unikt – vad Joe Rogan kallat för den sista riktiga specialisten i mma:ns toppskikt, och som utgör en sorts påminnelse om Royce Gracies dominans i UFC:s begynnelse. I och med vinsten lever nu alltså hoppet om en titelmatch i högsta grad för BJJ:ns representant Demian Maia. Det känns svårt att inte unna honom den chansen.

Precis efter att Bruce Buffer meddelat att Maia efter delat domslut vunnit den jämna fighten mot Masvidal, vandrade brasilianaren iväg mot burhörnan närmast Dana White. Under sändningen kunde endast UFC-presidentens kommentar höras: ”Yeah you will! You got it.”. För många fans var det uppenbart vad som hade sagts dessförinnan. Någon minut senare i intervjun med Rogan klargjorde Maia ändå att han bett om en titelmatch mot welterviktsmästaren Tyron Woodley. Det här var dock inte första gången i närtid som titelchanser för Maia har varit på tapeten. Nu är det nog däremot första gången som de officiellt försäkrats, även om matchen inte annnonserats än i skrivande stund.

Vägen mot welterviktstiteln har i vilket fall varit lång. Hans första ordentliga kontakt med kampsport kom via kung-fu, men vid 18 års ålder ställde Maia upp i en vale tudo-match som skulle komma att definiera hans bana som kampsportsutövare. Med hjälp av sina vid den tiden begränsade grapplingfärdigheter lyckades Maia vinna fighten. Insikten som slog honom var att den lilla mängd BJJ-träning han haft ändå kom till mer nytta där än all kung-fu han övat. Strax därpå övergick Maia helt till att träna BJJ, som skulle komma att bli hans största passion.

Genom intensiv träning – oftast tre eller fyra pass om dagen – blev han tilldelad sitt svarta bälte efter dryga fyra och ett halvt år, en anmärkningsvärt kort tid och ett sorts inofficiellt rekord på den tiden. Som BJJ-tävlande hann han med att vinna flera VM-titlar, ADCC och Pan-Ams, utöver nationella och regionala tävlingar. 2007 skrev Maia på för UFC, och började att fokusera helhjärtat på mma. Sedan dess har han hunnit bli brasilianaren med flest vinster i UFC, slagits om mellanviktstiteln mot Anderson Silva, samt gjort sig känd som en submissionspecialist utan motstycke. Med nio vinster på submission är Maia för närvarande tvåa på den topplistan i UFC, med endast tidigare nämnda Royce Gracie före, som åstadkommit ytterligare en submissionvinst.

Om Royce Gracie var originalet när det gäller BJJ-representanter i mma, får alltså Demian Maia anses vara motsvarigheten i ”modern tid”. Han ses som en gentleman och en sann representant för sin sport. Ett exempel värt att nämnas är hur han mer eller mindre gav en privatlektion i grappling såväl som råd för livet utanför buren åt Neil Magny, som bara några månader tidigare varit hans motståndare. I fighten dem emellan dominerade Maia så till den grad att Magny fick omvärdera sig själv helt och hållet som fighter. Lyckligtvis var han ödmjuk och villig att ta hjälp när tillfället sedan uppkom. Efter att ha sett Maias marknadsföring av ett seminarium i Las Vegas tweetade Magny och frågade om även han kunde delta. Som en aktiv, konkurrerande fighter och möjlig motståndare är det knappast förväntat att få den typen av insyn i andra kampsportares träning, men Maia undanhöll inte någon information som kunde komma amerikanen till hjälp i framtiden. Hela händelseförloppet gav Magny en inblick i vad han menade är sättet som en geniun kampsportare bör föra sig själv på.

Men trots att det tycks vara svårt att hitta en mer sympatisk fighter, finns en hel del kritiker. Maias mycket effektiva strategier är långt ifrån allmänt uppskattade. Vissa fans kan inte alls uppskatta den tekniska grappling-briljans som alltid visas i buren. Tillsammans med hans lågmälda och ödmjuka framtoning, har man någon som uppfattas som avig och svår att promota i den moderna fightingvärlden. Detta har i någon mening säkerligen bidragit till faktumet att Maias väg mot titeln hittills har varit lång. Sju raka vinster mot toppmotstånd har det tagit honom att nå hans nuvarande sits. Vad som däremot är säkert, är att Maia inte alls har några planer på att ändra sitt beteende, vare sig i buren eller utanför. Att skifta personlighet i syfte att bättre sälja sig själv kommer inte på fråga. Även i det avseendet kan Maia ses som något av en utdöende karaktär. Den siste av sitt slag, men likväl en fighter som kan göra sig odödlig om chansen uppkommer, och den efterlängtade titelmatchen inbokas.

Föregående artikel

Anderson Silva stöttar Jose Aldo efter förlusten

Nästa artikel

Kimura Matchmaker: UFC 212

Skriven av

Jaser Davari

Relaterade Artiklar

Sök