“”
MMA - 320x320 - SE

Söndagskrönikan: Med ansvar att underhålla

Tyron Woodley och Dana White

Så var UFC 214 över, den största galan hittills i år. Varenda match på huvudkortet förtjänar ett eget inlägg för sig, och de har alla väckt diskussioner bland fans. Men matchen mellan Woodley och Maia blev inte bara en snackis bland tittare, utan står också som ett exempel på en intressant frågeställning om hur mycket ansvar en fighter har att underhålla med sitt agerande i buren, samt om hur det ansvaret måste vägas mot den sportsliga drivkraften att vinna och behålla sin titel. UFC-presidenten Dana White menade efteråt på att ingen vill se Woodley fightas, och plötsligt blev därmed ett möte mellan Georges St-Pierre och mellanviktsmästaren Michael Bisping åter aktuellt, när det tidigare var sagt att vinnaren mellan Woodley och Maia skulle välkomna tillbaka GSP in i buren.

På förhand var Maia en knepig motståndare att ställas inför. Inte för att det fanns någon tvekan om vad som skulle behöva göras taktiskt, utan om den uppenbara svårigheten i att faktiskt genomföra det. Neil Magny, Matt Brown och Carlos Condit är tre toppfighters som alla gick samma öde till mötes när de förgäves försökte stå emot. Maia lyckades utan några större problem få den så viktiga nedtagningen, och agerade mänsklig ryggsäck tills han kunde krama livet ur dem. Inför titelfighten med Woodley kom jiu jitsu-fenomenet in med sju raka vinster i ryggen. Imponerande, men även unikt i den meningen att det aldrig var någon fråga bland de motståndarna om vad som hade behövts göra för att inte förlora.

Nyckeln för Woodley att behålla sitt titelbälte låg helt enkelt i att inte bli nedtagen. Sagt och gjort. De 25 minuter som utgjorde galans näst sista match blev rätt monotona. Med över ett tjugotal nedtagningsförsök som alla resolut stoppades av Woodley, blev Maias självklara väg mot vinsten avstängd. För varje dyk som inte åstadkom sitt eftersträvade resultat, kunde en desperation allt tydligare ses från brasilianaren, och till slut strålade den nästan ut inifrån buren. I slagväxlingarna fanns endast en avvaktande spänning, som ledde till passivitet. Med respekt för Woodleys kraft, respektive Maias förmåga att direkt utnyttja ett felsteg för att ta kampen till marken, blev den stående kampen en försiktig historia.

Vid slutsignalen vittnade Maias uppsvullna och blåslagna ansikte om intensiva bombardemang av nävar, åtminstone åt ett håll. Den statistiska sanningen var dock en annan – matchen slog med råge rekordet för det lägsta antalet träffar kämparna emellan i en welterviktstitelmatch som gått tiden ut, ett faktum som UFC-presidenten Dana White inte var sen med att påpeka vid presskonferensen efter galan. White fortsatte sedan kritiken med att dra slutsatsen att Woodley inte är en fighter som publiken vill betala för att se. Även om Woodley med framgång gjorde allt för att för att vinna – eller kanske snarare allt för att inte förlora, så var det precis det som kritiserades. ”You take no risks, you get no rewards”, avslutade White med att säga, och gjorde en tydlig anspelning på att matchen mellan GSP och Bisping nu var den som skulle bli verklighet. Några dagar innan på presskonferensen inför UFC 214 hade Dana White försäkrat Woodley om att han vid vinst skulle bli den återvändande kanadensarens motståndare, i en fight som säkert genererar stora inkomster genom GSP:s stora popularitet trots nära fyra års frånvaro från tävlande.

Uttalandena från UFC-presidenten delade många av fansen kring frågan om vad en fighter, och inte minst en mästare, förväntas erbjuda fansen. Det är lätt att förstå sig på Woodleys agerande. Sportsligt sett gjorde han vad många kännare skulle anse vara tekniskt rätt och rimligt. Neutralisera motståndarens styrkor och framhäv dina egna. En fighter når aldrig världsmästarstatus utan hänsyn till den grundprincipen i mma. Må vara att Woodley nu tycktes hamna i en defensiv sits där han inte förde dansen, utan snarare att all ansträngning och koncentration gick till att inte falla offer för Maias spetskompetens. Men å andra sidan skulle man också kunna argumentera för att utmanaren är den som har något att bevisa, och därmed bör bjuda upp till dans. Woodleys tränare Din Thomas kommenterade i all enkelhet balansen mellan sport och underhållning såsom att: ”If winning wasn’t the ultimate goal of a sport, then why have a winner? Why not just have entertainment? The reality is, this is a sport and you gotta do what you gotta do to win.”

Jag är fullt benägen att instämma i Thomas argument, även om jag samtidigt kan förstå Dana Whites poäng. Utan åskådare som är villiga att betala finns ingen ekonomisk grund för fighters professionella existens. Att publikt kritisera en mästare som inte kan klandras för annat än att ha haft en pragmatisk approach till sitt tävlande, är däremot inte alls snyggt. Jag vill tro att många fans ändå borde vara på Woodleys sida i diskussionen, trots att det lätt kan medges att matchen saknade riktig intensitet och spänning. Som professionell idrottare måste det främsta ansvaret vara att tävla för att vinna. I vilket fall som helst lär en viss Michael Bisping vara nöjd över att Woodley prioriterade det före underhållningsvärdet.

Registrera dig på Unibet och få 200% och 50 free spins
Det här inlägget postades i Kimura rekommenderar, Krönika, Nyheter och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.
  • Marsman

    Woodley är en grym fighter, men ingen jag skulle betala för att se, där är den bistra verkligheten. UFC är en plattform för fighters, det är fighternas ansvar att se till att de tjänar pengar utöver sitt gage – inte UFC:s.

    Vilken match genererar mest pengar, ” En trashtalkande Britt i en högre viktklass vs. Den Kanadensiske Mr. Perfect ”

    Eller. ” En tråkig amerikansk världsmästare vs. Mr. Champ DryHump ”

    —-

    Woodley skjuter sig i foten hela tiden, vill han ha ett bra gage så finns Bellator, men det blir inga PPV pengar – Och för hans del, så tror jag Bellator är ett bättre val..

  • snabelmannen

    Det va ju ingen engångsföreteelse heller, sanningen är att Woodley agerat likadant i alla fighter sen han tog bältet, han står bara och väntar och väntar. Han skiter fullständigt i fansen och UFC, det enda han tänker på är att behålla sitt bälte till varje pris. Dana White smider sannolikt planer på hur dom ska få Woodley att förlora sitt bälte. Den bästa möjligheten är nog att ge Wonderboy en tredje chans, han har varit klart närmast av alla att besegra Woodley, och lär nog ha listat ut till tredje gången hur det ska göras.

    • Krille Krokodil

      Wonderboy kan inte besegra någon som är passiv (och smart) med sin skittråkiga kontringsstil. Han är bara giftig när någon bjuder upp till dans. Då och bara då är han överlägsen. Han borde dock ta efter Whittaker mer (samma karatestil), som ju är betydligt mer offensiv. Då knäcker han Woodley.

      Att se White frustrerad är bara kul.

    • Styrbjörn

      Alltså det är ju delvis för att han har mött Maia och Wonderboy. Wonderboy är en counter-striker vars taktik blir neutraliserad mot en avvaktande fighter. Man kan inte begära att Woodley ska spela in i Wonderboys spel. Och Maia är ju självförklarligt, fast han kunde gått på lite mer mot maia men med den axelskadan så är det inte lätt heller.

      • Ruthless

        Vill se en slugfest med Gamebred.

        • Styrbjörn

          Absolut, tror även Cerrone eller Lawler 2 skulle bjuda på rejäl underhållning. Låt Thompson möta Masvidal medan Lawler möter Woodley igen. Maia är en kluring dock, UFC lär ju inte vilja ge honom main cards, annars tror jag Maia hade slaktat Wonderboy, problemet är att då är man tillbaka på ruta 1 igen mot Woodley.

    • niproos

      Förstår inte problemet..ska man bara springa emot sin motståndare o börja mata slag?fighting handlar ju om o vinna( lite som schack )över sin motståndare o uttnyttja den andres svagheter något woodley är grym på.finns absolut ingen annledning för honom o ändra på ett vinnande koncept..sällan han blir träffad o mer eller mindre omöjligt o ta ned han på marken.en av få som lär lämna ufcn utan bestående (men) i senare ålder..

    • Toks1

      Nej men usch, den fighten vill jag absolut inte se. Wonderboy har inte på något sätt förtjänat ÄNNU en chans på nåt han misslyckats med två ggr. Då får han gå i alla fall två matcher och visa upp sig innan det blir en diskussion, enligt mig i alla fall.

  • Val Venis

    Woodley fightas smart och taktiskt, det är mer hans personlighet som jag stör mig på.
    Jag gissar att Dana bara längtar efter att någons ska lyckas ta titeln ifrån Woodey så att han kan sluta ge honom main event-fighter…

  • Fotboll_Mer_Än_En_Sport!

    Jag skulle inte säga att GSP var mer underhållande som champ. Just saying……. Sen är det inte lätt att bjuda på underhållande fighter mot Maia. Fråga bara One of the Goat Anderson Silva eller fråga vilken annan fighter som helst. Det blir inte underhållande fighter mot Maia. Aja Woodley får väl bara fortsätta vidare och kämpa på. GSP tror Jag inte vågar möta Woodley.

  • Toks1

    ”…– matchen slog med råge rekordet för det lägsta antalet träffar kämparna emellan i titelsammanhang…”
    Det korrekta uttalandet är väl för den viktklassen såvitt jag förstod.

    • Felix

      Du har rätt! Det helt korrekta skulle väl vara att det var rekord för det lägsta antalet träffar i welterviktstitelmatcher som gått tiden ut. Med risk för missförstånd valde jag att uttrycka mig som så du citerat, och det blir ju inte riktigt rätt. Åtgärdar det!

      /Felix

  • Toks1

    Woodley är en galet smart och galet seriös atlet och jag hade inga problem alls med fighten. Jag tyckte den var spännande och till slut satt man bara och studerade Woodley teknik och ork.

    Dana försöker ”bara” vara lite ball och få street-cred, ett par dagar senare satt dem och slöt fred så tycker inte man ska läsa in för mkt i det han säger och vad det betyder.

    Deras -fakefejd drar nog PPV tittare också.

    Woodley har en möjlighet att bli historisk om han bara fortsätter som gjort, svårt att se någon ta titeln ifrån honom.

    Sen tycker jag det är hemskt hur kort minne fans har vad det gäller Woodleys record, usch.

Fler Kimura rekommenderar:

640x240-Swedish