Oktagonen hade landat i Perth i Australien. Därifrån bjöds vi på ett matchkort ovärdigt en ppv-gala. Men vi behövde åtminstone inte betala $65 för eländet så vi får väl vara nöjda.
– Nä, nu kör vi.
Underkortet
170 lbs.: Luke Jumeau vs. Daichi Abe
Kvällen inleddes med en stand up-fight mellan två ganska mediokra fighters. Nivån var alltså inte alltför imponerande. Halvvägs in i andra ronden tröttnade Abe och Jumeau tog över alltmer. Nya Zeeländaren tog hem ett säkert domslut. Det kan han tacka Abe för som taktiskt genomförde en dålig match.
135 lbs.: Teruto Ishihara vs. José Quinonez
Ishihara är en hårdslående herre och Teco Quinonez valde tidigt att göra det till en grinder. I andra och tredje ronden fick vi se stående fighting mellan två försiktiga och avvaktande fighters. Ishihara gav bort segern genom att avvakta alltför mycket. Quinonez var aningen mer aktiv i rond 2 och 3. Det räckte till seger.
155 lbs.: Ross Pearson vs. Mizuto Hirota
I kvällens tredje match fick vi se två strikers och ’senior citizens’ som bjöd på småmysig stående fighting i behagligt tempo. I slutet av andra ronden rockade Hirota engelsmannen men det var nog inte tillräckligt för att ta hem ronden. I tredje ronden fick vi mer av samma. Pearson var tight i defensiven och lite mer aktiv än japanen. Han tog hem ett enhälligt domslut mot en ganska trött och enkelspårig Hirota.
125 lbs.: Jussier Formiga vs. Ben Nguyen
Fjärderankade Formiga och åttonderankade Nguyen inledde andra delen av underkortet. Super-grapplern Formiga fick en nedtagning efter ca 3 minuter och tog enkelt full mount. Han behöll sedan kontroll under återstoden av ronden. Ca 3 minuter in i andra ronden fick Formiga ytterligare en nedtagning och en dryg minut av händelsefattig toppkontroll. Nguyen avvaktade för mycket och imponerade inte. I tredje ronden av en ganska tråkig match träffade Formiga med en spinning backfist som sänkte Nguyen. Han tog snabbt rygg och satte en snor-tight rear-naked choke. Bra gjort, men någon potentiell titelutmanare var det inte vi såg. Mighty Mouse skulle göra processen mycket kort med Formiga.
145 lbs.: Alexander Volkanovski vs. Jeremy Kennedy
– Ground-and-pound!
Volkanovski fick en tidig nedtagning och manglade kanadensaren med tung ground-and-pound ronden igenom. Kennedy såg obekväm ut när han kom upp efter rondvilan. Andra ronden blev mer av samma. Volkanovskis styrka och intensiva press blev för mycket. Efter brutal ground-and-pound i slutet av rond 2 kliver domaren in och gör slut på lidandet (4.57 rond 2). Mycket imponerande insats av Volkanovski som kör över den obesegrade kanadensaren.
185 lbs.: Rob Wilkinson vs. Israel Adesanya
– Believe the hype!
Så var det äntligen dags för den stenhårt hypade Adesanya att göra oktagondebut. Första ronden blev desperat burpress och jakt på nedtagningar från Wilkinson. Han lyckades därigenom stänga ned Adesanyas offensiv. I andra ronden lyckades han inte med det och nykomlingen höll det stående. Då var det inte längre något snack om saken. Adesanya jobbade lugnt och metodiskt. Han straffade Wilkinson med precisa tekniker tills dess att domaren fick nog och avbröt matchen. Det var tyvärr ytterligare ett exempel på ett sent domar-stopp. I oktagonintervjun skickade han ett tydligt budskap till resten av viktklassen. Jag ska inte försöka översätta exakt vad han sade men det var något i stil med att han ”markerat revir i oktagonen”. Cool snubbe och livsfarlig striker.
155 lbs.: Damien Brown vs. Dong Hyun Kim
Jabbar, bensparkar och tjut från publiken var vad första ronden bjöd på. Andra ronden innebar mer av samma som i första ronden fast i något bättre tempo. Tredje ronden då? – You guessed it… Varken Brown eller Kim var särskilt intresserade av att föra matchen utan verkade föredra att avvakta och kontra. Det var inte optimalt utifrån ett underhållningsperspektiv. Det var en jämn och ganska tråkig fight. Två av domarna gav segern till Kim med 29-28 och det räckte för ett split decision. Vi var mest tacksamma för att skiten var slut och att det äntligen var dags för huvudkortet.
Huvudkortet
205 lbs.: Tyson Pedro vs. Saparbek Safarov
– Kimura!
I huvudkortets öppningsmatch fick vi se en dagestansk brottare och samboexpert ta sig an hemmasonen Tyson Pedro. Den talangfulle australiensaren var ute efter revansch efter att ha förlorat i sin förra fight (Ilir Latifi). Safarov inledde bra och pressade Pedro som behöll lugnet och straffade dagestaniern med några hårda träffar. Det var en jämn första rond och båda fighters hade sina stunder. Efter ett nedtagningsförsök från Safarov kontrar Pedro fint och visar sin fina grappling. Efter 3.54 av första ronden tar han en arm och avslutar med en mycket fin kimura. Imponerande insats av Pedro som välförtjänt mottar hemmapublikens jubel.
170 lbs.: Jake Matthews vs. Li Jingliang
Det var två kraftfulla welterviktare som ställdes mot varandra. 23-årige Matthews inledde mycket starkt och sänkte Jingliang med en hård vänsterkrok. Därefter tog han rygg på kinesen och kontrollerade resten av första ronden. Andra ronden blev en vild och mycket underhållande historia. Vilda svingar och åtskilliga hårda träffar från två orädda herrar. Ett livsfarligt submissionförsök från Matthews avvärjdes med en uppenbar ögonpetning. Domaren som såg exakt vad som hände tog inte ens en poäng för regelbrottet som sannolikt förhindrade att kinesen blev avslutad. Obegripligt och uselt av domaren som borde ha diskat Jingliang för förseelsen.
I tredje ronden sjönk tempot då båda fighters var trötta. Det var ändå en bra rond och en fin avslutning på en riktigt underhållande match. Matthews tar hem en mycket imponerande seger (enhälligt domslut) mot den tuffe kinesen.
265 lbs.: Tai Tuivasa vs. Cyril Asker
Den 24-årige Tuivasa gjorde processen kort med den mediokre fransmannen. Tuivasa fick träff tidigt i första ronden och därefter var det uppenbart att Asker inte hade något att sätta emot. Domaren lät honom bli mörbultad en stund men när Asker föll ihop på marken hade han inget val. Det går inte dra några långtgående slutsatser efter en seger när motståndet håller Askers nivå. Han gör dock vad han ska och säkrar ett dominant avslut.
Tuivasa, som är mycket kraftfull, bär runt på 15-20 kilo av högst tveksam kvalitet. Han har även en hel del defensiva luckor som behöver tightas till. Om han får ordning på detta kan han bli ett rejält hot i divisionen. Kanske en framtida mästare. Han är dessutom karismatisk och har skön attityd. Det skadar inte om man planerar att bli stjärna i UFC.
265 lbs.: Mark Hunt vs. Curtis Blaydes
Första ronden inleddes avvaktande från bägge fighters. Knappt tre minuter in i matchen fick Hunt vittring efter några stenhårda träffar. Blaydes var rejält skakad men lyckades få en nedtagning och avslutade ronden med att kontrollera från topposition. I andra ronden kommer Blaydes ut och söker nedtagning. Han lärde sig i första ronden att det är riskabelt att byta slag med ”Supersamoan”. Drygt halvvägs in i ronden får amerikanen en nedtagning och kontrollerar resten av ronden från topp. Inte särskilt roligt att titta på men det är effektivt. Tredje ronden bjöd på nedtagningar och mer toppkontroll från amerikanen. Blaydes använde ground-and-pound för att ta hem en imponerande seger.
Blaydes har en haka av granit och mycket stark brottning och toppgame. Den här unge mannen kan gå långt i tungviktsdivisionen. Karisma är något han förefaller vara helt befriad från, men han är en mycket duktig fighter.
185 lbs.: Yoel Romero vs. Luke Rockhold
– Soldier of God
Vi fick se en ganska avvaktande inledning. Rockhold jobbade effektivt med bensparkar mot Romeros främre ben. Kubanen hushöll med sin energi och väntade till slutet av ronden innan han började attackera. Direkt i inledningen av andra ronden exploderade Romero och träffade med flera hårda slag. Rockhold såg ut att vara skakad men red ut stormen och var snart tillbaka i rytmen. Resten av ronden blev aningen avvaktande.
Rond 3 inleddes i bra tempo och Rockhold jobbade fint med sin jabb. Romero använde sin bedrägligt avslappnade och lunkande stil och lät Rockhold slappna av. Så växlade han tempo igen och träffade med en rak vänster som sänkte Rockhold. Sedan klev han in och avslutade med en stenhård vänster mot den liggande Rockhold innan domaren Marc Goddard avbröt matchen. Mycket imponerande vinst av Romero som tog fighten på halv-kort varsel (han skulle ju ha gått match 14 dagar senare).
Summering
Det bör inledningsvis påtalas att det var det gamla regelverket som tillämpades i Australien. Om det hade någon inverkan på matcherna är svårt att säga men det är trist att förändringen dröjer.
Kvällen började inte särskilt bra. Fight pass-delen av underkortet var ingen höjdare. I tredje matchen hade delar publiken blivit så berusad att man beslutade att börja utstöta de vidriga fylle-tjuten. Imponerande med tanke på att klockan var strax efter 9.00 på morgonen lokal tid. Det tog sig under andra delen av underkortet även om det inte direkt var fråga om några minnesvärda insatser. Volkanovski och Adesanya var de enda som stack ut. Huvudkortet innebar en klar kvalitetshöjning. Det var bitvis riktigt underhållande.
Talangerna
Det vi framförallt tar med oss från denna gala är de imponerande insatserna från en rad talanger. Det var glädjande.
Alexander Volkanovski tog en imponerande seger mot en obesegrad prospect i Jeremy Kennedy. Det var en utklassningsseger. Israel Adesanya, super-strikern, gjorde ingen besviken i sin debut. Tyson Pedro tog sig tillbaks till vinstkolumnen med en utsökt kimura. Jake Matthews (23 år) besegrade den tuffe Li Jingliang och visade att han har potential. Tai Tuivasa körde över Cyril Asker och visade att han är en underhållande och talangfull kille. Curtis Blaydes tog sin tyngsta (bokstavligt) skalp genom att besegra Mark Hunt.
Yoel Romero kan kanske inte beskrivas som en talang. Men han visade återigen att han är en oerhört farlig fighter. Vid 40 års ålder besegrade han 2-rankade Luke Rockhold via KO i rond 3 och tystade alla tvivlare – mig inräknad. Han är ett fenomen. Luke Rockhold hamnar i en märklig situation efter förlusten. Frågan är vart han tar vägen efter detta. Lätt tungvikt skulle kunna vara ett rimligt karriärsdrag.
Vi hade Jon Anik och Jimmy Smith vid rodret genom natten. Intressant att få bekanta sig med nykomlingen Jimmy Smith (ny i UFC) som gjorde en mycket stabil debut. Bara att tacka Bellator som släppte honom till UFC.
Det var allt vi hade att bjuda på så vi säger tack och på återseende!
__________________
Kimuraredaktionen
