Nyheter

UFC 226 Eftertankar: ”Daniel Cormier är kort, tjock, historisk och en fullständigt fantastisk fighter”

Daniel Cormier väger in sig

T-Mobile Arena i Las Vegas var platsen där oktagonen denna gång hade landat. Årets, på förhand, bästa matchkort var vad som väntade oss. Detta trots bortfallet av ett spektakulärt co-main event. I kommentatorsbåset hittade vi en stark uppställning i form av Jon Anik, Joe Rogan och Dominick Cruz. Dessa tre guidade oss tryggt genom kvällen.

Underkort

115 lbs. Jamie Moyle vs. Emily Whitmire 

I kvällens första fight möttes Jamie Moyle och Emily Whitmire. Stråvikten svämmar inte över av talang så en imponerande insats från någon av damerna hade varit högst välkommen. Någon sådan bjöds vi inte på. Det blev 15 minuters transportsträcka. Whitmire fick segern, 29-28 x 3.

155 lbs. Gilbert Burns vs. Dan Hooker 

Gilbert Burns är en sinnessjukt duktig grappler med KO-kraft. Dan Hooker är wellrounded och en farlig avslutare. Han hade 3 raka vinster via avslut. Matchen började i bra tempo och Hooker fick smaka på Burns slagkraft. Det fick honom att vakna till och han visade prov på sin giftiga striking när han KO:ade Burns efter 2.28 av första ronden. Ytterligare en imponerande insats av Hooker. När man tränar tillsammans med Israel Adesanya finns det risk för att man utvecklar giftig striking.

170 lbs. Max Griffin vs. Curtis Millender 

Max Griffin och Curtis Millender är två tekniska strikers med KO-kraft. Trevliga förutsättningar för oss tittare. Griffin inledde i högt tempo men efter att ha fått känna på Millenders striking valde han, mycket klokt, att ta ned fighten på marken. Han kontrollerade återstoden av första ronden från topposition. I andra ronden tog Millender över fighten med sin vassa striking. Tredje ronden var jämn men det var ingen tvekan om vem som vann. Millender tog en säker seger. Vi visste att han är en livsfarlig striker. Nu vet vi att han är usel på marken. Om han förbättrar sitt nedtagningsförsvar och markgame är han en potentiell contender.

155 lbs. Drakkar Klose vs. Lando Vannata 

Drakkar Klose och Lando Vannata är två lovande fighters som båda har relativt färska förluster mot David Teymur. Detta var en ’striker vs. grappler’ och sådana brukar vara intressanta. Det visade sig att grapplern, eller rättare sagt brottaren, Drakkar Klose var den bättre fightern. Vannata, som inledde sin UFC-karriär mycket lovande, såg än en gång ganska genomsnittlig ut. Klose tog en bra vinst i en ganska tråkig fight.

135 lbs. Raphael Assuncao vs. Rob Font 

Raphael Assuncao (#3) ställdes mot den duktige Rob Font (#11). Matchen såg ut ungefär som man kunde vänta sig. Assuncao är verkligen ingen spektakulär fighter. Många skulle nog tom säga att han är tråkig. Han är dock erfaren, wellrounded och mycket tight i defensiven. Det räckte än en gång för seger. Han tog sin fjärde raka seger och han har nu 11 vinster på sina 12 senaste. I oktagonintervjun pläderade han för titelchans. Han borde vara ganska nära en sådan.

185 lbs. Paulo Costa vs. Uriah Hall 

Paulo Costa (#10) är en obesegrad och rejält hypad ung fighter. Han ställdes mot Uriah Hall (#9) i en match up mellan två explosiva och kompetenta strikers. Det blev en underhållande fight som bjöd på ’eye pokes’, pungträffar och riktigt kraftfull striking. Det var action helt enkelt och det var bara en tidsfråga innan någon skulle gå i backen. Det blev Hall som föll. Den unge brassen tog sin fjärde raka UFC-vinst när han stoppade Hall via TKO vid 2.38 av rond 2. Hans kombination av slag mot kropp och huvud är något utöver det vanliga. Han är en skrämmande och mycket underhållande fighter.

Huvudkort

205 lbs. Khalil Rountree vs. Gokhan Saki

Khalil Rountree och Gokhan Saki är två aggressiva och mycket kraftfulla strikers. Saki är nybörjare i mma men en otroligt erfaren kickboxare. Rountree är relativt oerfaren men en brutal avslutare. Matchen inleddes aningen avvaktande och man väntade på att det skulle smälla. De flesta trodde nog att det var Saki som skulle träffa först men så blev det inte. Khalil Rountree träffade med en rak vänster som sänkte Saki och domaren klev in och avbröt matchen. Rountree tog sin tyngsta vinst i karriären när han besegrade Gokhan Saki via KO vid 1.36 i rond 1.

155 lbs. Michael Chiesa vs. Anthony Pettis 

Michael Chiesa missade vikten med 1,5 pounds och fick böta en slant till den f.d. mästaren Anthony Pettis. Som tur väl var blev matchen ändå av. Frågan var i vanlig ordning vilken version av Pettis som skulle dyka upp. Han har ju varit ganska ojämn på senare tid. Till allas glädje var det en bra version av honom som visade sig. Pettis gjorde en utmärkt insats och lyckades submitta submissionspecialisten Chiesa med en fin triangel vid 0.52 av rond 2. Vi såg glimtar av den gamle Pettis och det var ytterst välkommet.

170 lbs. Paul Felder vs. Mike Perry 

Paul Felder, som har tre raka vinster via avslut, klev upp en viktklass och tog sig an KO-specialisten Mike Perry. Med två raka förluster behövde Perry en seger. Två explosiva strikers med KO-kraft är alltid intressant. Att de dessutom är aggressiva och underhållande gör inte saken sämre. Matchen gjorde ingen besviken. De utbytte stenhårda tekniker och vetskapen om att det när som helst kunde ta slut bidrog definitivt till spänningen. Tyvärr skadade Felder högerarmen tidigt i matchen vilket påverkade hans striking. Det blev ändå en jämn och blodig fight. Det delade domslutet gick till Mike Perry som tog en välbehövlig seger.

265 lbs. Derrick Lewis vs. Francis Ngannou 

Derrick Lewis och Francis Ngannou hade tjafsat i sociala medier ganska länge. De verkade inte gilla varandra. Nu skulle de göra upp i oktagonen och vi skulle få bevittna det. Det var två stora tungviktare och troligen de två mest hårdslående i viktklassen. Alltså förväntade vi oss fyrverkerier.

Matchen blev inte riktigt vad vi väntade oss. Den inleddes mycket avvaktande och Lewis var aningen mer aktiv i första ronden. Med två KO-strikers kan det bli lite avvaktande så vj väntade på att det skulle lossna i andra ronden. Andra ronden såg ut som den första och inget hände. Publiken vädrade sitt missnöje med vad de såg. Tredje ronden, ja den sög. Detta var en bedrövlig fight. Alla tre domare gav Lewis segern men det är svårt att se någon som vinnare efter att ha bevittnat det här eländet.

265 lbs. Stipe Miocic vs. Daniel Cormier 

– Äntligen var det dags för superfight!

I kvällens huvudmatch fick vi se Stipe Miocic försvara sitt bälte mot Daniel Cormier. Utmanaren försökte bli den andre fightern någonsin att hålla två titlar samtidigt. Med två otroligt vassa fighters hade detta potential att bli bra. Det blev det också.

Miocic inledde starkt och föreföll ha kontroll på fighten. Han visade prov på sina snabba händer och fint fotarbete. Cormier såg tung ut och det såg inledningsvis lite skakigt ut. Sedan kom han in i sin rytm och då såg han ut som sitt vanliga jag. Det blev en bra rond och båda två fick in fina träffar. Cormier sökte clinch och använde sin ’dirty boxing’. Med ca 30 sekunder kvar av ronden träffade Cormier med en högerkrok i samband med ett break från clinch. Slaget träffade Miocic på hakan och han föll till marken. Cormier klev omedelbart in och avlossade några hårda slag mot den liggande motståndaren. Domaren såg att Miocic inte kunde försvara sig och stoppade matchen vid 4.33 av rond 1. Därmed var Daniel Cormier ny tungviktsmästare i UFC. Wow!

Sammanfattning

Så när som på två-tre matcher fick vi se ett högklassigt kort med bra underhållningsvärde. Trots bortfallet av ett mycket intressant co-main event blev det en riktigt bra kväll. Det tackar vi för. Vi fick se en rad imponerande prestationer vilket lovar gott för framtiden.

Dan Hooker visade än en gång att han är en farlig utmanare i 155 lbs. Hans seger mot den farlige Gilbert Burns var hans fjärde raka i den tuffa viktklassen. Han är redo för rankat motstånd.

Paulo Costa tog ytterligare en imponerande seger och visade att han är en potentiell contender. Han fick dessutom $50,000 för besväret. Khalil Rountree fick även han $50,000 för sin KO-seger mot Gokhan Saki. Gamle Anthony Pettis var en av de som överraskade positivt. Han visade glimtar av sitt gamla jag när han besegrade Michael Chiesa via submission. Såväl striking som markgame såg riktigt vasst ut och även han fick $50,000 i bonus.

Mike Perry och Paul Felder bjöd på utmärkt underhållning i en blodig fight som Perry till sist vann via delat domslut. Det var en viktig seger för Perry som har haft det motigt på sistone. Dessa herrar borde ha fått bonus för sina insatser, och för blodförlust. Vi får hoppas att de kanske fick en hemlig bonus för att de tog fighten på kort varsel och bjöd på ett treronders krig.

Francis Ngannou och Derrick Lewis bjöd oss på årets sämsta fight. Publiken i Las Vegas lät dem få veta vad de tyckte om den usla matchen. Lewis hade ryggproblem vilket möjligen kan förklara hans svaga insats. Ngannou såg bara bedrövlig ut. Han avvaktade och tvekade – i 15 minuter. Att Herb Dean varnade dem för inaktivitet hjälpte inte. Det fortsatte i samma bedrövliga tempo.

Daniel Cormier är kort, tjock, historisk och en fullständigt fantastisk fighter. Han KO:ade Stipe Miocic i slutet av första ronden och visade att oddssättarna hade underskattat honom. De flesta gav honom liten eller ingen chans att besegra Miocic men han bevisade att han aldrig kan räknas bort. Snubben är makalös. Helt jävla makalös. Han fick också $50,000 i bonus för KO-segern.

Med de orden tackar vi för oss, för den här helgen. Men vi ses igen nästa helg, i Boise Idaho, för Dos Santos vs. Ivanov.

____________________________

Kimuraredaktionen

Föregående artikel

Curtis Blaydes inte nöjd med UFC:s matchning av Daniel Cormier och Brock Lesnar

Nästa artikel

Daniel Cormier svarar på kritiken om dramat med Brock Lesnar efter titelmatchen

Skriven av

Jaser Davari

Relaterade Artiklar

Din önskelista

My wishlist

    Din önskelista är för närvarande tom. Lägg till något och kom tillbaka igen.

Sök