Nyheter

Weltervikt – de riktiga stjärnorna, del 2

Alternativ ranking

Som vi konstaterade i gårdagens artikel (del 1) ser Welterviktdivisionen intressantare ut än på länge. I denna artikel kikar vi närmare på toppen av 170-poundsdivisionen för att utröna vilka fighters som kan sägas ha vad som krävs för att bli stjärnor – eller åtminstone slå igenom och bli etablerade namn. Vi gör det genom att poängsätta fighters och titta på två saker; hur en fighter presterar sportsligt och hur han presterar marknadsmässigt (‘marketability’). De fighters som levererar inom båda dessa områden kan sägas ha stjärnpotential.

Poängsättningen
Denna är mycket enkel. Varje fighter bedöms utifrån två parametrar. Detta ger en poängsumma som anger deras värde – stjärnkvalitet.

Sportsligt (S) innebär att de bedöms baserat på faktorer som; win streak, tunga vinster (stora namn) och formkurva.

Marknadsmässigt (M) innebär att de bedöms baserat på faktorer som; media- och publikintresse, karisma/swag, hur man hanterar rampljuset.

De får 1-10 poäng för sitt sportsliga värde (S) och 1-10 poäng för sitt marknasvärde (M). Dessa två ger sedan tillsammans en totalpoäng.

* Det bör förklaras att vi med “toppen” inte utgår strikt från topp 15 i rankingen såsom är brukligt i UFC. Även fighters utanför topp 15 som har stor potential, eller är etablerade namn, kan tillhöra toppen när vi bedömer “star quality”. Åtminstone för denna artikels ändamål. Därför har vi valt att köra på topp 12 på UFC-rankingen, samt några relevanta outsiders. Då åker vi!

C Tyron Woodley (18-3-1)

Regerande mästare med tre titelförsvar mot ytterst starkt motstånd. Woodley tog titeln från den otroligt tuffe Robbie Lawler i en match där många hade räknat ut honom på förhand. Han är för de många i viktklassen en mardrömsmotståndare. Hans fysik och skill set gör honom mycket svår att besegra. Han är i sitt prime och kan bli kvar ett bra tag på tronen.

Woodley är vältalig och ser bra ut – han är dessutom byggd som en “action figure”. Men han har svårt att nå ut till mma-fans. Hans oerhört höga tankar om sig själv, kombinerat med en sorts små-gnällig attityd gör att han inte vinner någon sympati. Många fans irriterar sig på vad de uppfattar som självgodhet och en uppblåst självbild. Oavsett vad man tycker om mästarens personlighet får man ändå konstatera att få lämnas helt oberörda av honom. Det är i grunden en bra egenskap – den säljer. Woodley jobbar dessutom strategiskt med sin marknadsföring. Han syns regelbundet i tv-rutan som expertkommentator hos Fox och gör dessutom en del filmroller. Han är alltså relativt känd. Även om Woodley inte är en särskilt populär mästare, så är han ändå regerande mästare och i detta ligger viss tyngd när det kommer till “marknadsvärde”.

S = 9
M = 7
Total: 16

1. Robbie Lawler (28-11)

En fighter ända in i ryggmärgen. Hans attityd är oöverträffad. Som person är han dock inte riktigt lika framstående. Han är tystlåten, osocial och rätt tråkig i intervjuer. Ofta håller han bara tyst, eller svarar fåordigt. Med hans personlighet kan det vara ett klokt beslut.

Hans fighting lämnar dock ingen oberörd. Han sköter sitt snack – och till stor del även sin PR – i oktagonen. Hans krig mot Condit, MacDonald, Hendricks och Brown talar sitt tydliga språk. Han förlorade titeln till Woodley men besegrade nyligen Cowboy i en jämn match. Hans kommande match mot Dos Anjos blir en viktig värdemätare för var Lawler står sportsligt – enligt Dana White avgörs där vem som härnäst ska utmana om titeln. Just nu är Lawler lite svårbedömd.

S = 7
M = 7
Total: 14

2. Stephen Thompson (14-2-1)

Wonderboy har uppenbarligen svårt mot Woodley – 1 oavgjord och 1 hårfin förlust. Woodley är dock regerande mästare och fram till matcherna mot mästaren har Wonderboy sett ostoppbar ut.

Vinsten mot Masvidal är definitivt meriterande och befäster Thompsons plats i toppen. Han har emellertid fortfarande en liten bit kvar till en ny chans på titeln. Han har relativt nyligen utmanat om titeln, i två matcher som går till historien av helt fel skäl. UFC har nog ingen brådska att låta honom möta Woodley igen. Om någon annan innehar titeln så är det en annan femma.

Wonderboys personlighet väcker tyvärr inte särskilt starka känslor. Han är mest bara en hygglig snubbe. Trevlig, vänlig, positiv, artig och helt jävla genomsnittlig. En riktig svärmorsdröm. Hans person funkar dock skapligt för den amerikanska marknaden och UFC vill gärna ha en “home grown” kille i toppen. Det innebär att man satsar en del på att exponera honom.

S = 7
M = 6
Total: 13

3. Colby Covington (13-1)

Som person framstår Covington som: Osympatisk, ohyfsad, otrevlig, ointelligent, odräglig och outhärdlig. Många mma-fans har svårt för honom pga hur han framställer sig själv. De längtar efter att få se någon täppa till truten på honom. Det innebär att han har lyckats med sin strategi, med att göra sig till en “bad guy” – en skurk-persona likt de inom professionell wrestling. Det ger medial uppmärksamhet och säljer. Man kan tycka att han är en idiot pga hur han uttalade sig om Brasilien och de brasilianska fansen. Men faktum är att det har gett honom medial exponering i en omfattning som enbart överträffas av Conor.

Rent sportsligt har Covington, med 5 raka vinster och en tredjeplats på rankingen, skaffat sig ett rejält momentum. Han är sannolikt bara en fight bort från en titelchans och det är en hyfsad position att befinna sig i.

S = 7
M = 8
Total: 15

4. Jorge Masvidal (32-14)

Masvidal är en mycket kompetent men något ojämn fighter som på en bra dag kan vinna mot alla, men på en sämre dag kan underprestera rejält. Lördagens förlust mot högt rankade Wonderboy Thompson innebär att Masvidal har två raka förluster. Förvisso mot toppmotstånd men det innebär ändå att hans väg till en eventuell titelchans just blev betydligt längre. Nu gäller det att rada upp 2-3 fina vinster för komma med i snacket igen.

Gamebread är en äkta bad boy med bakgrund inom Miamis illegala street fighting-scen. Stenhård attityd, en tuffing som alltid kommer för att fightas. Inte helt okarismatisk men heller inget PR-geni. Han har dock ansträngt sig på senare tid och kallat ut fighters och förekommit mer frekvent i mma-medier. Hardcore-fans har självklart koll på Masvidal. Casual-fans är dock fortfarande måttligt intresserade av honom.

S = 6
M = 5
Total: 11

5. Demian Maia (25-8)

Två raka förluster – den mot den regerande mästaren är inte mycket att snacka om. Förlusten mot Covington är dock lite svårare att avfärda. Maia hade inte mycket att sätta emot en brottare med högst medioker striking. När han inte lyckas ta ner sin motståndare är han mer eller mindre hjälplös. Tveksamt var han står.

Maia är en lågmäld och respektfull herre. Mycket sympatisk. Ingen ogillar honom, alla respekterar honom, men få berörs av hans person och han säljer ungefär 4 ppv’s. Det duger inte om man vill bli en stjärna.

S = 6
M = 4
Total: 10

6. Rafael Dos Anjos (27-9)

Dos Anjos är en tuff och respekterad fighter. Han har 2 raka vinster sedan han flyttade upp till welterviktsdivisionen. Den första på domslut mot Tarec Saffiedine och senast en submissionvinst mot Neil Magney. Två duktiga fighters men inga toppnamn. Han är inbokad för ett möte med Robbie Lawler i vad som enligt Dana White är en match om vem som ska få utmana om titeln. Tills dess är det aningen oklart var han står i det sportsliga.

Beträffande marknadsföringsbiten är Dos Anjos hopplöst på efterkälken. Han är okontroversiell, okarismatisk, inte särskilt vältalig och på det hela taget ganska slätstruken (läses; tråkig). Med en sådan personlighet måste man vara en sju helvetes fighter för att bli en stjärna. Det torde krävas att man är en dominant mästare och det är tveksamt om Dos Anjos har det i sig.

S = 6
M = 4
Total: 10

7. Carlos Condit (30-10)

Svårbedömd sportsligt pga lång frånvaro men om vi kollar på hans tidigare bedrifter så hör han definitivt hemma i toppen. Han har två raka förluster men det har inte varit mot vilket motstånd som helst. Den första var ett delat domslut mot dåvarande mästaren Robbie Lawler och den andra var mot en, vid tidpunkten, ostoppbar Demian Maia.

Lågmäld och okomplicerad person som aldrig skapar kontroverser. Även innan sitt nuvarande break från mma förekom han relativt sparsamt i media. På grund av lång tid tillhörande toppen av divisionen – samt titelutmaning och många minnesvärda matcher – är han ändå hyfsat känd.

S = 5
M = 5
Total: 10

8. Darren Till (16-0-1)

Darren Till förstår vikten av att som fighter marknadsföra sig på rätt sätt. Han har dessutom en fallenhet för det. Personlighet och karisma som påminner lite om en ung Conor McGregor. Han kan snacka för sig, han känns äkta och den roliga dialekten bidrar till hans charm.

Obesegrad efter 17 mma-matcher säger något om hans potential. Nu var vinsten mot Cowboy i och för sig den första mot riktigt kvalificerat motstånd, men man har även i Tills tidigare matcher kunnat se att han har något utöver det vanliga. Hans record på 44-0 (33 KO) i kickboxning ger ytterligare en hint om vilken kaliber av fighter detta är.

S = 6
M = 8
Total: 14

9. Donald Cerrone (32-10)

Tre raka förluster ser inte bra ut. KO mot Masvidal inför hemmapublik i Denver måste ha gjort riktigt ont. Ett tight domslut mot en något ringrostig Lawler känns hanterbart. Senast blev det dock en riktigt brutal KO-förlust mot Darren Till. Åldern kan slutligen ha hunnit ikapp vår favorit-cowboy. Kanske kan en återgång till 155 lbs. vara en möjlighet. Vi har svårt att se honom prestera mot toppen i weltervikt. Han är troligen på väg neråt.

Hans karisma, personlighet och attityd har gjort honom till en av de mest kända i hela UFC. Hans varumärke är fortfarande starkt och med rätt matchningar kan han nog fortsätta dra in pengar – till sig själv och UFC – ytterligare något eller några år. Om käken håller vill säga.

S = 4
M = 7
Total: 11

10. Santiago Ponzinibbio (25-3)

“Gente boa” flyger sannerligen under radarn. I det närmaste helt okänd för den bredare mma-publiken. Förekommer sällan i media och är aldrig inblandad i skandaler eller twitter-tjafs. Han är en sympatisk snubbe och på det hela taget ganska alldaglig. Det är egentligen inte något fel med det. Men i en sport där det gäller att sticka ut och synas, där duger det inte.

Sportsligt ser det lite bättre ut. Han har 5 raka vinster och senast stoppade han den omvittnat svåre Gunnar Nelson i första ronden – med en blandning av stenhårda slag och ofrivilliga ögonpetningar. Han är inbokad mot Mike Perry och även om en vinst där inte skulle påverka rankingmässigt så skulle det hjälpa honom i den mediala biten. Där har vi redan konstaterat att han behöver all hjälp han kan få.

S = 6
M = 3
Total: 9

11. Neil Magny (19-7)

Magneys 3 senaste matcher har sett ut som följer. Senast en submissionförlust i första ronden mot Rafael Dos Anjos. Innan dess vann han ett tveksamt domslut mot en överviktig och mycket trött Johny Hendricks. Dessförinnan blev han brutalt stoppad av Lorenz Larkin.

Som person är Magney en trevlig men helt genomsnittlig kille. Han är rakt igenom normal och inget med honom sticker ut – ingenting. Han förekommer sällan i media, vare sig i positiva eller negativa sammanhang. Vissa skulle säga att han är tråkig, de skulle inte ha helt fel. En liten omständighet har han dock till sin fördel. Han har bakgrund inom det militära och det är något som amerikanska fans uppskattar. Det är dock det enda vi kan komma på som är till hans fördel.

S = 4
M = 4
Total: 8

12. Kamaru Usman (11-1)

Usman har samlat ihop 10 raka vinster – 6 av dessa i UFC. Han har länge haft svårt att över huvud taget hitta matcher då inga motståndare, i synnerhet inte några rankade, vill möta honom. Han har följaktligen ännu inte testats mot kvalitetsmotstånd, men han har ändå visat prov på god utveckling från match till match.

Usman är vältalig och intelligent. Han förstår marknadsföringsaspekter i modern mma och ser till att regelbundet synas i mma-media. Han har självsäker utstrålning och ett mycket stort självförtroende, något han inte drar sig för att låta omvärlden få veta. Han har dessutom kommenterat mma-galor för Titan FC vilket har ökat hans exponering för den amerikanska mma-publiken och gett honom nyttig erfarenhet av att synas i tv.

S = 5
M = 6
Total: 11

Outsiders:

Mike ”Platinum” Perry (11-1)

Ganska opolerad men sjukt underhållande striker med brutal KO-kraft. 11 vinster på sitt record – samtliga via KO/TKO. Han har två raka vinster och är inbokad mot Santiago Ponzinibbio (# 10). Han har definitivt potential men har ännu inte prövats ordentligt mot toppmotstånd.

Personlighet? Roughneck i ordets sanna bemärkelse. Perry kritiserar allt och alla. Han beefar just nu med hypade Darren Till och alla älskar det. Mma-media kan inte få nog av honom. Han är en karismatisk galning – som saknar sociala spärrar och älskar att slåss.

Föreställ dig en drink; tag 1/3 Diaz-bröder, 1/3 Conor McGregor och 1/3 Charles ”Krazy horse” Bennet – skaka ordentligt. Voilá!
– En Platinum Perry.

S = 4
M = 9
Total: 13

George St-Pierre (25-2)

The champ is back! Efter lördagens spektakulära vinst mot Michael Bisping är GSP tillbaka. Rent sportsligt var det inget mindre än en bragd. Inget talar för att han inte skulle klara sig bra i sin naturliga viktklass. Om han bestämmer sig för att gå ner till 170 lbs. går han sannolikt före kön oavsett vem som innehar titeln.

George är en levande och fortfarande aktiv UFC-legend. Det är inte fy skam. Att han är “marketable” det lärde vi oss för 10 år sedan. Han är ingen Conor McGregor men stjärnkvalitet har han definitivt. Kameran gillar honom, sponsorer gillar honom, medierna gillar honom och fansen gillar honom. Att dra över 1 miljon ppv’s efter 4 års frånvaro det säger något om hans stjärnkvalitet.

S = 8
M = 8
Total: 16

Nick Diaz (26-10)

Lång frånvaro och relativ tystnad kring honom har självfallet påverkat hans marknadsvärde negativt. Hans grundmurade rykte som en fighter som alltid levererar i buren – och uppfinnare av ”I dont’t give a fuck”-attityden – gör att han aldrig är helt ute ur diskussionen. Han har många lojala fans och är trots inaktivitet en hyfsat känd fighter. Fighters som Tyron Woodley och GSP ser honom fortfarande en aktuell motståndare – det säger något om hans gångbart som fighter.

Tre matcher sedan 2012 – 2 förluster och 1 no contest – gör att det är svårt att säga något om var han befinner sig sportsligt. Historien säger dock att lång inaktivitet inte nödvändigtvis behöver vara något stort problem för Nick Diaz.

S = 4
M = 6
Total: 10

Topp 15

1. Tyron Woodley – 16 poäng (vid samma poäng har den högst rankade företräde)
2. Georges St-Pierre – 16 poäng
3. Colby Covington – 15 poäng
4. Robbie Lawler – 14 poäng
5. Darren Till – 14 poäng
6. Mike Perry – 13 poäng
7. Jorge Masvidal – 11 poäng
8. Donald Cerrone – 11 poäng
9. Kamaru Usman – 11 poäng
10. Demian Maia – 10 poäng
11. Rafael Dos Anjos – 10 poäng
12. Carlos Condit – 10 poäng
13. Nick Diaz – 10 poäng
14. Santiago Ponzinibbio – 9 poäng
15. Neil Magny – 8 poäng

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns några nya spännande namn på väg uppåt. Colby Covington, Darren Till, Mike Perry och Kamaru Usman är de mest intressanta som man bör hålla koll på. Även Santiago Ponzinibbio skulle kunna bli intressant men då krävs att han visar mer personlighet och utstrålning. Det är fem nya namn vilket inte är fy skam.

I toppen hittar vi dock gamla beprövade namn vars stjärnpotential fortfarande håller. Tyron Woodley, Georges St-Pierre och Robbie Lawler inga nykomlingar men de håller än. Gammal är fortfarande äldst, men nykomlingarna är på väg och det är vi tacksamma för.

Glöm inte att dela med er av era tankar och synpunkter på vilka som är de riktiga stjärnorna i Welterviktdivisionen i kommentarsfältet.

_______________________

Text: Kimuraredaktionen

Rankingsystemet:

S = Sportslig dimension:
– win streak
– tunga vinster (tunga namn)
– formkurva

Poäng: 1 – 10

M = Marknadsdimension:
– media- och publikintresse
– karisma / swag
– Hantera rampljuset

Poäng: 1 – 10

S = xx
M = yy
Total: xy

Föregående artikel

UFC Rankings: Georges St Pierre kliver in på 3:e plats på P4P

Nästa artikel

Dana White: ”He is biggest piece of shit in all of sports”

Skriven av

Vicktor Winquist

Relaterade Artiklar

Sök