MMA fightern Andreas Knutsson har haft många bollar i luften genom livet. Förutom flera ”nördintressen” som han kallar det så har han en bakgrund som yrkesmilitär och har representerat Sverige i två olika sporter. Men med en plats i VM truppen och en proffsdebut bokad så vändes Andreas liv upp och ner över en dag.
Andreas Knutsson har bakgrund som rugbyspelare
Andreas Knutson är 31 år och är född och uppväxt i Enköping där han fortfarande bor. Mestadels så har han tränat på Västerås Fight Club där han varit en hängiven sparringpartner till Andreas Gustafsson Berg.
Kampsport var dock inget som Andreas utövade när han växte upp. Då var det var rugby som gällde. Vilket han snabbt fann framgång i då han representerat både junior- och seniorlandslag och vunnit flera SM-guld. Bakgrunden som rugbyspelare har hjälpt honom en hel del i MMA karriären menar Andreas.
Man blir hård och får en otrolig mängdträning och således reflexmässigt skydd mot nedtagningar. Man får också ett driv i sina egna nedtagningar.
Rugbykarriären blev dock inte lika seriös när Andreas gjorde värnplikt. Då åkte han endast hem enstaka helger för att spela matcher. Efter värnplikten så flyttade han till Boden för att arbeta inom försvarsmakten. Det var under den tiden han fick kontakt med MMA.
På regementet tränade vi MMA/slogs lite sporadiskt någon vinter, sen när jag flyttade tillbaka till Enköping körde jag grappling några månader 2017 men kände mig begränsad av regelverket. Så sommaren 2018 började jag med MMA. Efter det gick det fort, mycket tack vare en mycket driven tränare vid namn Jörgen [Hamberg].
Nådde omedelbar framgång
Trots att Andreas inte tränat MMA särskilt länge så fann han snabbt framgång i sporten. Vilket han också betonar är hans främsta merit. Detta väger till och med över ett EM-brons.
[Min främsta merit] är nog hur pass fort jag blev duktig. Min första A-klass match var efter att tränat lite mer än ett halvår och då besegrade jag VM 3an. Jag kom också trea i EM, vilket jag dock ser som en besvikelse. Inte för att jag på något sett är en dålig förlorare, jag är rentav rätt ödmjuk. Men jag är helt säker på att jag förlorade semifinalen på grund av att jag drog av Plexus brachialis nerven tidigare i turneringen och således var mer eller mindre enarmad.
Dagen som förändrade allt – Sprucken kroppspulsåder
Andreas karriär gick rejält uppåt. Han hade tidigt vunnit framgång i sin nya idrott och nu blivit uttagen i landslagstruppen 2019. Han var även bokad att göra proffsdebut senare under året. Men dagen innan avresa till VM så sprack Andreas kroppspulsåder. Ett tillstånd som var nära att kosta honom livet.
Jag hade kört mycket hård sparring sista tiden och samma dag som det hände hade jag fått flera hårda sparkar mot bröst och hals. Efter sparringen kände jag mig lite vimmelkantig, eller hur man ska beskriva det. När jag kom hem började jag bli allt mer snurrig och när jag synen blev så pass dubbel så jag inte kunde navigera i lägenheten började jag försöka självdiagnoserna mig på datorn. Efter en stund ringde jag ambulansen då jag tänkte att det vore en bra ide. Men mina värden var så bra så ambulansen hade inte bråttom och stannade på en brand på vägen, väl på akuten fick jag sitta och chilla i ett rum då de hade ”akuta” saker för sig. När de väl insåg vad det handlade om var det raka vägen till ambulansen. Där försökte jag skriva till Jörgen att jag kanske inte skulle kunna komma med på VM dagen efter. Narkosläkaren som var med mig tjatade då på att jag skulle ringa mina föräldrar men jag sa att jag ringer dem efter operationen. När han inte slutade tjata fråga jag om det var dödligt och fick då till svar ”att du är vältränad ökar chansen att du överlever”. Dock var jag inte speciellt orolig utan mest arg över att missa VM och proffsdebuten.
Två liter blod i utrymmet runt hjärtat
Andreas som har tränat på elitnivå under merparten utav sitt liv fick höra av läkarna att han på sin höjd skulle kunna spela golf som motion. Vilket han motbevisade och har nu lyckats träna sig i form igen.
Sommaren 2020 var han bokad att tävla i en A-Klass fight på en av BRAVE-galorna som anordnades i Sverige. Men ironiskt nog så var det Andreas motståndare som inte klarade läkarkontrollen. Motståndaren klarade inte godkändes inte på grund av ett för högt blodtryck.
Enligt läkarna skulle jag max kunna spela golf, dock var jag på fötter efter två dagar. Kom hem efter två veckor och började träna. Dock fick jag åka tillbaka då jag blödde i bröstet. Men när jag åkte in så såg de inga fel på varken värden eller EKG och trodde det var ångest eller dylikt. När de sedan började tömma utrymmet runt hjärtat på blod var det två liter och de sa då att det kan vara dödligt med ett par deciliter. Så då fick jag stanna på sjukan fram tills den 14 Januari. Vilket resulterade i tjugo kilo viktuppgång. Således var det en rejäl viktnedgång till matchen på Brave och 45min innan match då jag värmde upp fick jag reda på att han inte skulle få slåss, så det var ett riktigt anti-klimax.
Mår bra idag
Idag så mår Västeråsfightern bra. Självklart är inte formen helt som den var innan men Knutsson menar på att en Andreas i dålig form ändå är i bättre form än många andra.
Jag mår typ prima. Jag hade min första vilodag sedan jag lämnade sjukhuset i söndags, så har tränat varje dag, oftast två pass i 467 dagar. Det är klart att formen är sämre än innan på flera plan, jag har ju också sedan nervskadan en vänsterarm som har nedsatt styrka. Dock kan jag ödmjukt säga att min lägre fysiska nivå ter sig rätt hög jämfört med gemene man.
Satsar på proffsdebut
Andreas tränar på för fullt och siktar på att kunna göra den proffsdebut han gick miste om.
[Framtida mål är att ] få min proffsdebut. Sen slåss lite sporadiskt för skojs skull. Är helt ointresserad av sport i sig men älskar att utöva det. Det skänker en sån total klarhet i huvudet och det känns som man har fullständig kontroll över sina sinnen.
Ett besök i Valhall
På sina sociala medier så har Enköpingsbon ägnat sig åt att göra flertalet hänvisningar till välkända historiska citat samt till fornnordisk mytologi. Att hans kroppspulsåder sprack kallar han sitt besök i Valhall.
Jag har diverse nördintressen samt lite sporadiskt jakt och fiske. Mina främsta intressen är dock det mesta relaterat till humaniora samt historia, biologi och hur det samspelar med varandra. Fornnordisk mytologi är såklart intressant speciellt satt i relation till vad den bottnar i, vår historia och övrig relaterad humaniora. Kopplat till när jag ofta hänvisar till det är det en form av semi-ironi. När jag hänvisade till det efter min skada var det till stor del att förkroppsliga en fiende att rikta min ilska emot, ty jag var mer hämndlysten än ledsen. I övrigt hänvisar jag till det lite skämtsamt, det skall dock inte uteslutande tas som ett skämt, då vår historia och arv är en viktig faktor i våra drivkrafter samt vad som definierar oss som människor.
Visa det här inlägget på Instagram
