UFC oktagon i Sverige

UFC – Allt du behöver veta om Ultimate Fighting Championship

kimura

UFC står för Ultimate Fighting Championship och är världens första och största MMA-organisation. Varumärket är så starkt att namnet blivit synonymt med själva sporten MMA. Detta är historian om Ultimate Fighting Championship.

Vad är UFC?

Ultimate Fighting Championship är världens ledande MMA-organisation. Sedan starten 1993 har företaget etablerat sig som den största aktören i världen när det kommer kampsport. Organisationen har hållit galor i över 25 länder och galorna ses av miljontals fans världen över.

UFCs begynnelse och grundare

Tillsammans med affärsmannen och entreprenören Art Davie grundade Rorion Gracie UFC i slutet av 1993. Grundidén till eventet var att man ville ta reda på vilken kampsportsstil som var den bästa. Något som Graciefamiljen hade hållit på med under årtionden då man haft sin stående Gracie Challenge där man välkomnade utmanare att besöka familjens gym för att testa sig mot deras Gracie Jiu Jitsu i en kamp utan regler. Flera av utmaningarna filmades och agerade som publicitet för familjen.

En som hade sett videorna var Art Davie som insåg dragningskraften i matcherna där olika stilar ställdes mot varandra. Tillsammans med Rorion bestämde man sig för att sätta ihop ett PPV event där kämpar från olika discipliner skulle ställas mot varandra i ett turneringsformat.

Rorion Gracie är en av många söner till grundaren av Gracie Jiu Jitsu (även kallat brasiliansk jiu jitsu), Helio Gracie. Rorion flyttade till USA under 70-talet där han försökte sprida sporten genom att film och TV, han var bland annat rådgivare inom fighting för några av Dödligt Vapen-filmerna med Mel Gibson i huvudrollen. Tillsammans med bröderna Royce, Rickson och Royler öppnades en akademi i Torrence, Kalifornien där Rickson håller till än idag. Med Rorions kommersiella tänk och familjens historia blev UFC ett perfekt sätt att marknadsföra Gracie Jiu Jitsu inför en stor publik. Den som fick representera familjen i turneringen var Royce. Rickson var ansedd som den bästa utövaren i familjen men Royce med sina 79 kg var mindre, vilket skulle visa på stilens tekniska överlägsenhet då en fysiskt underlägsen motståndare kunde lyckas besegra större och starkare motståndare.

En ny sport föds den 12 november 1993 – UFC 1: The Beginning

Efter att ha bjudit in flertalet prominenta kampsportsutövare utan framgång gjorde man reklam i tidningar för att hitta slagskämpar att delta i turneringen. Det slutgiltiga formatet blev en 8-mannaturnering med $50,000 i prispotten till vinnaren. För att inte ge någon stil ett regelmässigt övertag bestämde man sig för att ta bort i princip alla regler. De enda reglerna som fanns var att det inte var tillåtet att bitas, attackera skrevet eller stoppa fingrar i ögonen på sin motståndare. Det fanns inga viktklasser, inga poängdomare, ingen tidsgräns vilket innebar att det enda sättet att vinna var på knockout, submission eller att hörnan kastade in handduken. Att domaren fick stoppa matchen på eget bevåg fanns alltså inte med i reglerna men i den första matchen av turneringen var det faktiskt domaren som klev in och stoppade matchen efter att Gerard Gordeau sparkat ut tanden på sumobrottaren Teila Tuli med en välplacerad huvudspark. Teknisk Knockout skulle komma att introduceras på UFC 3.

Det fanns heller inga krav på utrustning eller klädsel. Vilket resulterade i att vissa fighters hade på sig gi/kimono, lindade händer och endast en boxningshandske som Art Jimmerson blev känd för.

Matcherna skedde i en oktagonformad bur med stängselgaller till väggar, en design som står sig även idag. Några andra alternativ som bollades var att omge buren med en vallgrav med alligatorer. Även hajar och ett elektrifierat stängsel fanns i tankarna innan den mer verklighetsgrundade oktagonen blev till verklighet. Kommentatorer för galan var karatemästaren Bill Wallace, NFL-legenden Jim Brown och femfaldiga världsmästarinnan i kickboxning, Kathy Long. Long är organisationens första och hittills enda kvinnliga kommentator.

Galan ägde rum i McNichols Sports Arena i Denver, Colorado. 7800 fans såg galan på plats och runt 90 000 fanns bevittnade spektaklet på TV via PPV. Att galan ägde rum i Denver berodde på att det inte fanns någon idrottskommission i Colorado, vilket gjorde att man hade fria tyglar att anordna galan på det sättet man önskade utan påtryckningar från staten.

Totalt var det tio utövare som valdes ut att delta på galan. Utöver de fyra kvartsfinalerna fanns en extra match där vinnaren fick hoppa in ifall någon av de ordinarie utövarna skulle skada sig under kvällen.

  1. Gerard Gordeu – Savate
  2. Teila Tuli – Sumo
  3. Kevin Rosier – Kickboxning
  4. Zane Frazier – Amerikansk Kenpo
  5. Royce Gracie – Gracie Jiu Jitsu/BJJ
  6. Art Jimmerson – Boxning
  7. Ken Shamrock – Shootfighting
  8. Patrick Smith – Taekwondo
  9. Jason De Lucia – Inhoppare
  10. Trent Jenkings – Inhoppare

Royce Gracie tog sig igenom sina tre motståndare relativt enkelt och vann den första UFC-turneringen någonsin. Royces framfart i UFC banade vägen för brasiliansk jiu jitsus popularitet världen över. Royce skulle fortsätta att dominera under UFCs tidiga år då han även vann turneringarna på UFC 2 och 4.

UFCs tidiga år 1993-2000

Under de första galorna behölls turneringsformatet men vid UFC 5 introducerade man också ”Superfights”. Den första matchen i detta slag skulle bli ett returmöte mellan Royce Gracie och Ken Shamrock. Matchen blev dock ett antiklimax då Shamrock spenderade i princip hela matchen i Royces guard där ingen av kämparna lyckades skapa någon vidare offensiv. Matchen blev den längsta i UFCs historia och höll på i 36 minuter innan den avbröts och dömdes som lika.

Reglerna skulle kommas att modifieras från gala till gala under de tidiga galorna. Som tidigare nämnt skulle TKOs introduceras ifall en atlet inte kunde försvara sig själv i buren. Vid UFC 2 började man tillåta slag mot skrev. Vid UFC 5 introducerades en tidsgräns på 30 minuter. Just tidsgränser var något som skulle komma att experimenteras med innan det omfattande regelverket ”Unified Rules of MMA” togs i bruk i slutet av år 2000 på UFC 28. Vid UFC 6 fick domaren ställa och/eller sära på de tävlande vid lång inaktivitet.

Striktare regler i UFC efter politiska påtryckningar

Sportens våldsamhet uppmärksammades snart av de amerikanska myndigheterna. Dåvarande Arizona-senatorn John McCain (R) startade en kampanj för att förbjuda MMA. 36 delstater stiftade lagar som gjorde MMA olagligt.

För att bemöta kritiken utökade UFC sitt samarbete med senatens idrottskommitté och gjorde om sina regler och tog bort de mindre behagliga inslagen. De behöll däremot de grundläggande elementen; slag, sparkar och grappling. På UFC 12 introducerades viktklasser för första gången när galan blev uppdelat i två turneringar i lättvikt och tungvikt. På UFC 14 infördes ett krav på att fighters skulle ha handskar på sig och på galan efter det gjorde man skallningar, armbågsslag mot bakhuvudet och nacken samt lås på små leder som fingrar och tår otillåtet. 16 juli 1999, på UFC 21, infördes också femminutersronder. Ett format som alltså fortfarande gäller i UFC, över tjugo år senare.

Ambitionen och arbetet med att göra sporten både säkrare och åtminstone synbart mindre brutal, ledde till att UFC godkändes som idrottsarrangör av senatskommittén och att fler och fler delstater började tillåta sporten MMA.

På UFC 28 introducerade The New Jersey State Athletic Control Board det nya regelverket Unified Rules of Mixed Martial Arts. I regelverket förbjöds sparkar i huvudet på liggande motståndare, armbågsslag mot ryggraden. Man fastställde även vilka kläder och utrustning som skulle användas samt introducerade flera viktklasser. Dessa regler används än idag världen över, med små lokala avvikelser.

I början av 2001 köptes UFC upp av Zuffa, LLC med bröderna Frank och Lorenzo Fertitta och deras partner Dana White i spetsen. Ägarbytet och det nya reglerna förde UFC in i en ny period, den klassiska eran.

Några av de största profilerna från den tidiga eran är:

  • Royce Gracie – Turneringsvinnare på UFC 1, 2 och 4.
  • Ken Shamrock – UFCs första Superfight-mästare.
  • Dan Severn – Superfight-mästare och flerfaldig turneringsvinnare.
  • Mark Coleman – Flerfaldig turneringsvinnare och UFCs första tungviktsmästare.
  • Frank Shamrock – UFCs första mästare i mellanvikt (då lätt tungvikt).

UFCs klassiska era (2001-2008)

Med nya ägare började organisationens populäritet att växa. Och UFC växte sig in i nästa era.

UFCs väg till mainstreamsport

Efter den långa striden för att få sporten sanktionerad var SEG, UFCs nya franchise efter WOW Promotions, på väg att gå bankrutt. Cheferna för Station Casino Frank och Lorenzo Fertitta och Dana White tillfrågades om att köpa UFC. De köpte UFC en månad senare för två miljoner dollar och skapade Zuffa LLC, moderbolaget som styrde UFC. 2001 blev UFC godkända av det kanske viktigaste offentliga styrande kampsportsorganet; Nevadas idrottskommitté Nevada State Athletic Commission (NSAC) och därefter kunde organisationens matcher börja visas på kabel-TV igen.

Sakta men säkert började UFC att öka i popularitet. Det berodde delvis på lyckad marknadsföring, företagssponsring, DVD-släpp och att de syntes på TV igen. Senare skrevs även ett lyckat avtal med Fox SportsNet, så att matcherna kunde sändas på den stora sportkanalen.

Till UFC 40 såldes 13 022 biljetter, vilket innebar att det nästan blev slutsålt. Dessutom tittade 150 000 på matchen via pay per view. Det var dubbelt så många som för tidigare matcher. Under evenemanget skulle UFC mästare i lätt tungvikt, Tito Ortiz, möta Ken Shamrock. Evenemanget uppmärksammades av den breda allmänheten på ett sätt som tidigare varit otänkbart för kampsportsevenemang.

Realityserien, The Ultimate Fighter 

Trots den ökade populariteten hade organisationen gått med 34 miljoner dollar i förlust sedan köpet av UFC. För att göra att de skulle gå med vinst hittade de The Ultimate Fighter, en realityserie som skildrade lovande MMA-fighters som gjorde upp om ett kontrakt att få tävla i UFC. Serien blev en succé som hjälpte UFC att växa ännu mer i popularitet.

Kvinnor i UFC 

I november 2012 bekräftade Dana White att Ronda Rousey, Strikeforce-mästarinna i bantamvikt, skulle bli den första kvinnan att slåss i UFC. Hon blev även den första kvinnliga mästaren i UFC, en titel som hon försvarade sex gånger.

I december 2013 köpte UFC elva kontrakt tillhörande kvinnliga fighters från Invicta Fighting Championships och startade en division i bantamvikt (135 lbs, eller 61,2 kg) för kvinnor i UFC. Rousey dominerade sedan som sagt sin viktklass innan hon till slut blev besegrad av Holly Holm. Efter att Miesha Tate kort därefter erövrat titeln från Holm, för att sedan själv förlora den bara fyra månader senare har titeln tillhört Amanda Nunes. I december 2018 blev Nunes även mästarinna i fjädervikt (145 lbs, eller 65,8 kg). Den kvinnliga fjäderviktsdivisionen är dock inte etablerad utan består endast av ett par stycken egentliga fjäderviktare.

UFC lade även till sin kvinnliga stråviktsdivision (115 lbs, eller 52,2 kg) år 2014 där Carla Esparza blev den första mästarinnan. Den senaste viktklass att tillkomma i UFC var den kvinnliga flugviktsdivisionen (125 lbs, eller 56,7 kg) där Valentina Shevchenko var först att få bältet kring midjan, 2018.

Viktklasser i UFC

UFC har för närvarande nio viktklasser. Damerna har totalt fyra olika viktklasser som de kan tävla inom, medan herrarna har åtta viktklasser. Dagen innan match måste fighters väga in sig och vid icke-titelmatcher tillåts deltagarna att väga ett pund (ca 0,454 kg) högre än viktgränsen. I en titelmatch finns inte det undantaget, utan båda fighters måste väga in under gränsen. Om man ej gör det så står titeln/bältet på spel för den fighter som ej klarade vikten.

Herrar

  • Flugvikt – 125 lbs (56,7 kg)
  • Bantamvikt – 135 lbs (61,2 kg)
  • Fjädervikt – 145 lbs (65,8 kg)
  • Lättvikt – 155 lbs (70,3 kg)
  • Weltervikt – 170 lbs (77,1 kg)
  • Mellanvikt – 185 lbs (83,9 kg)
  • Lätt tungvikt – 205 lbs (93 kg)
  • Tungvikt – 265 lbs (120,2 kg)

Damer

  • Stråvikt – 115 lbs (52,2 kg)
  • Flugvikt – 125 lbs (56,7 kg)
  • Bantamvikt – 135 lbs (61,2 kg)
  • Fjädervikt – 145 lbs (65,8 kg)

UFC-galor i Sverige och UFC-svenskar

UFC anordnade sin första gala i Sverige i april 2012 där svenske Alexander ”The Mauler” Gustafsson tog sig an brassen Thiago Silva. En annan svensk fightades denna gala var Reza Madadi som gjorde sin UFC-debut. Sedan dess har UFC anordnat 5 ytterligare galor i Sverige där svenske Ilir Latifi fightades i huvudmatchen (mot Gegard Mousasi) vid den första av dessa medan Gustafsson fightats i huvudmatchen vid de andra galorna (med undantag för en gala där islänningen Gunnar Nelson fick äran). Genom åren har vi fått se en drös av svenskar dyka upp vid dessa galor så som bröderna Daniel och David Teymur, Chris Spång, Lina Länsberg, Nico Musoke, Nicklas Bäckström, Oliver Enkamp, Magnus Cedenblad, Tor Troeng och nytillskotten Rostem Akman och Bea Malecki. Dessutom har flera andra svenskar tävlat i UFC, om än ej på hemmaplan:

  • Akira Corassani
  • Andreas Ståhl
  • Martin Svensson
  • Pannie Kianzad
  • Sirwan Kakai
  • David Bielkheden
  • Per Eklund

Sveriges mest framgångsrike aktive fighter just nu kan dock vara Jack Hermansson som firat stora triumfer år 2019 och går mot en titelmatch i mellanvikt. Det är mycket möjligt att han också blir näste svensk att fightas i huvudmatchen vid kommande UFC Sverige-galor. Den historiskt mest framgångsrike har dock varit Gustafsson som utmanat om UFC-titel tre gånger men förlorat samtliga matcher mot Jon Jones (två gånger, 2013 respektive 2018) och Daniel Cormier (2015). De två första titelmatcherna var han dessutom ganska nära att vinna.

Försäljningen till WME-IMG

I juli 2016 meddelades det officiellt att Zuffa LLC skulle sälja UFC till mediejätten WME-IMG för en summa på drygt 4 miljarder dollar. Vid den tidpunkten var det den största enskilda försäljningen inom sportens historia. Lorenzo Fertitta valde att lämna sin post i och med försäljningen medan Dana White fick fortsätta i sin VD-roll. WME-IMG döptes om till Endeavor i september 2017.

UFCs största PPV-galor

UFC:s PPV-rekord har slagits gång på gång genom åren och sedan mars 2016 har dessa haft den gemensamma nämnaren att UFC-fighern Conor McGregor fightats i huvudmatchen. I de tre senaste rekordgalorna mötte han först Nate Diaz två gånger (UFC 196 respektive UFC 202), och i oktober 2018 var han med och slog det gamla rekordet med hela 800 000 PPV-köp (största ökningen i UFC:s historia) när han mötte Khabib Nurmagomedov vid UFC 229. Hela 2,4 miljoner PPV-köp gjordes vid detta event, vilket samstämmiga bedömare menar är ett rekord som kommer stå sig en tid framöver.

Andra frekventa titelfighters i toppen av PPV-listan är Brock Lesnar och Ronda Rousey.

Nya samarbeten och Covid-19-pandemin

Efter ett samarbete med 21st Century Fox inleddes en ny era rent kommersiellt för UFC då man i maj inledde ett samarbete med ESPN värt 300 miljoner dollar per år. Pengarna var så stora att UFC kunde sänka kostnaden för sina PPV:s.

Precis som de flesta företag slog Covid-19 pandemin år 2020 hårt mot UFC som tvingades ställa in flera galor från och med den 16 mars när USA:s olika statliga idrottsbyråer vägrade sanktionera galor under tiden som smittan spreds. Till slut lyckades UFC anordna UFC 249 i Florida bakom stängda dörrar med strikta kontroller. Under sommaren kom UFC att hålla internationella galor på sin nyköpta ö i Abu Dhabu; Yas Island/ Fight Island.

+4
Dana Sad
Dana Happy
Aljamain Sterling TJ Dillashaw
Aljamain Sterling inför matchen mot T.J. Dillashaw: “We’re going to skin the snake”
kimura
Hett
Khamzat Chimaev Nate Diaz Dana White
Dana White: En match mot Khamzat Chimaev hade inte varit bra för Nate Diaz
kimura
Hett
Khamzat Chimaev Nate Diaz
Khamzat Chimaev hintar om mellanviktssatsning – hånas av Nate Diaz
kimura
Hett
Mads Burnell
Bellator 285 – fullständiga resultat från kvällens gala i Dublin
kimura
Hett
Yoel Romero
Bellator 285: Yoel Romero besegrade Melvin Manhoef i Dublin – avslut i tredje ronden
kimura
Hett