Nyheter

Intervju med domare Kristian Hacklou efter kritiken under UFC SWEDEN 3

KIMURA JP: Efter UFC Sweden 3 har det riktats kritik angående ett eventuellt sent ingripande i matchen mellan Akira Corassani och Max Holloway. Hur ser du på saken efter att ha tittat på matchen igen,  tycker du att du avbröt i tid? Och skulle du kunnat agerat på ett annat sätt? 

Kristian Hacklou:
Jag har inte sett matchen i efterhand utan endast i första hand, vid första tillfälle kommer jag givetvis att se om matchen. Däremot har jag sett repriserna på storbildsskärmen i Globen men det är skillnad att se på matchen utanför ringen jämfört med att vara i ringen. Framför en skärm är upplevelsen en annan, vad som framstår som självklart är inte alltid det. Dels beroende på bildvinklar men även för att det är lätt att bli påverkad av vad som sker runtomkring tittaren och vad rösterna på TV säger. Som ringdomare har du det yttersta ansvaret för att garantera att matchen blir regelrätt genomförd. I detta fall var det mitt ansvar och det är inte ett ansvar jag tar lätt på.

Jag har själv har jag tävlat i BJJ, SW, Muay Thai och MMA innan det hade namn och det var innan någon brydde sig om det eller kallade det ett spektakel. Jag har tävlat i allt från sunkiga gymnastikhallar till TV-sända galor. Så jag vet vad som sätts på spel när man tävlar och vilka förberedelser det är och hur tungt det är att förlora och hur skönt det är att vinna. Jag vet också en del om farorna med att tävla och har en permanent ärrvävnad på ena ögat och nedsatt hörsel som minne av det. Det finns de som har sagt att det är priset man får betala när man ger sig in i en tuff lek, de tycker säkert att de har rätt och menar att jag bara har mig själv att skylla. Jag tycker de har fel och även om det är en tuff sport, skall de utövande atleterna ha rätt att ha en domare som tillgodoser deras säkerhet i största möjliga mån. Sporten har utvecklats sedan jag tävlade och vi har nu även ett förbund som tillvaratar vår älskade sports intressen och har gjort det möjligt för oss att tävla i MMA på hemmaplan.

Orsaken till att jag blev domare är inte att jag aktivt sökt det utan att jag i vår idrotts linda blev tillfrågad att döma, något som jag motvilligt tog på mig och ogärna utförde. Skälet till att jag gjorde det den gången och många gånger sedan dess är att det fanns ingen annan som ville göra det och senare ingen som kunde göra det. Hade jag inte ställt upp hade det inte blivit någon tävling.

Det är ett påfrestande jobb som ger väldigt lite tillbaka, för till sist är du bara en domarjävel oavsett om du stannar för tidigt, för sent eller alldeles i rätt tid. I min första match på UFC i Stockholm den 4 oktober, Mairbeck Taisumov vs Marcin Bandel, skedde ett stopp i precis rättan tid – ändå hörde man från publiken uppretade skrik; Domarjävel! Då ska man minnas att Bandel ramlade baklänges in i buren efter jag stoppat matchen och att jag inledningsvis fick hålla honom upprätt.

Jag har dömt Akira Corassani två gånger tidigare och detta var alltså tredje gången, jag vet att han är en tuff fighter som inte backar när det hettar till, något vi kunde se i den mycket tuffa matchen mot Robbie Peralta förra året. Akira har i mina ögon varit en fighter som sökt sig till de tuffaste utmaningarna och jag minns att han tidigare utmanat Connor McGregor.

Det är vanskligt att i efterhand minnas en match, men detta är min bild av matchen; Efter omkring halva matchen blir Akira nedslagen mot buren och får ta emot en lång serie slag från Max Holloway och det ser ut som Akira är riktigt illa ute och det ser ut som det är läge att bryta matchen. Akira hämtar sig dock och klinchar upp Holloway. Efter ett tags stående brottning separerar de och Holloway träffar Akira. Akira hamnar med ryggen mot buren, det ser från min vinkel ut som Holloway står i Akiras (liggande) guard. Jag kliver då åt sidan för bättre kunna uppfatta situationen, Holloway fortsätter under tiden sin attack.

Jag tittar på Akira och ser att hans ögon är öppna samt att han rör sina armar för att skydda sig och uppfattar att han är med i matchen. Försent inser jag att han inte effektivt försvar sig, trots att han rör sig och att hans ögon är öppna. Jag kliver in och knuffar undan Holloway varvid Akira vänder sig bort från buren, han är alltså inte vad jag kan uppfatta knockad men ur stånd att försvara sig. Redan här har jag insett att stoppat inte i rätt tid utan vad jag upplever som 2 sekunder för sent.

Jag såg att Holloway uttalat sig och sagt att han ville att domaren skulle stoppa matchen vilket är självklart, det är vad varje tävlande vill. Men Holloway fortsatte och sa: They tell us don’t stop until they stop it because you never know. Akira could have got back up, and I could have finished it there, or we could have went to a three-round war. It is what it is at the end of the day.  Han var alltså osäker på om matchen mot Akira verkligen var avslutad.

Det har riktats kritik mot detta och den del av kritiken som jag tagit del av, från både domarkollegor, fans och oinsatta, har för det mesta varit välriktad. Det är ingen tvekan om jag anser att stoppet skulle skett ett par sekunder tidigare och för detta vill jag rikta en ursäkt till Akira. För det var mitt jobb att skydda honom om han själv inte kunde.

Det som förvånat mig är hur mycket kritik det riktas mot vad man uppfattar som ett sent stopp och det måste anses vara en god mätare på hur det är ställt med MMA:n. Folk har börjat inse när en match är slut och vet, ganska bra, när domaren skall bryta. Det är en förbättring mot hur det tidigare har varit och det glädjer mig och bådar gott inför framtiden. Vad som oroar mig är hur så kallade fans och själv utnämnda experter sågar människor som är aktiva i sporten, både förbundet och tävlande. Sverige visade framfötterna och de tävlande satte allt på spel, det kanske inte var en bra dag för de tävlande men det var en bra dag för svensk MMA. Det är klart att det finns utrymme för kritik men den måste stå i proportion till vad som faktiskt hände – It is what it is.

JP KIMURA:
Påverkar din ärrvävnad synen?

HACKLOU:
 Nej, det är en ärrvävnad på ögonvitan som inte påverkar synen.

JP KIMURA:
Tycker du vi ska ha en MMA-kultur där SMMAF inte har resurser att tillsätta domare som inte till 100% är motiverade att döma en MMA-match?

HACKLOU:
Alla domare jag har träffat är motiverade att utföra sin uppgift, skälen skiftar beroende på  vem personen är och vilka drivkrafter den har. Jag vill inte tala för andra, men kan säga att det som motiverar mig är att jag vill arbeta och främja vår sport på ett aktivt vis efter att dels ha tävlat samt att ha hjälpt till att driva klubbar. Jag vill att vår sport skall kunna leva vidare och att vi skall ha tävlingar i Sverige. Detta är något jag gör för sporten som på så många sätt gett mig så mycket och fortsätter att ge.

Vi har ganska många licensierade pro-domare i Sverige 13 stycken, men bara sex av dessa bor i Sverige och en av dem har inte förnyat sin licens, det är klart att det är ett problem. Till detta har finns det sju med licens för amatör MMA. Det vore önskvärt med en kultur där fler ställer upp och engagerar sig för sporten för det behövs. Till viss del är det ett problem för förbundet och vår sport men i huvudsak är problemet förhållningssättet till domarna och detta gäller inte bara MMA. Tittar vi på andra sporter finns det samma problem där – bland annat fotboll. Det är få som vill engagera sig på det viset trots att de älskar just sin sport.

Vilka resurser krävs då för att förbundet skall kunna tillsätta motiverade domare? Det är ingen enkel fråga. Förbundet håller regelbundet kurser med förhållandevis många deltagare, men när det är tid att ställa upp och döma en ,till exempelvis, amatör MMA-match är det svårt att få tag i villiga domare. Varför det är så – är en fråga man måste ställa till de enskilda domarna.

Det är bra att många går kurserna för det sprider en förståelse för reglerna och dess applikationer vilka sedan sprids ut i klubbarna och till de tävlande. Jag vill vara tydlig med att det inte är något krav att döma bara för att man gått kursen, bara steget att gå kursen främjar sporten. På samma vis som att många nöjer sig med att träna MMA utan att för den skull tävla , även det skapar en förståelse och hjälper till att sprida vår sport.

Förbundet skulle givetvis dra nytta av stärkta ekonomiska muskler, pengarna måste dock komma någonstans ifrån och att ta ut en högre avgift för tävlingar och medlemskap i förbundet främjar sannolikt inte sporten. Förbundet består av ideellt arbetande människor som still stor del är involverade i sporten på olika sätt och många är aktiva i egna föreningar. Det är personer som ägnar stora delar av sin fritid åt vår sport och det är dessa individer som är förbundets resurs. Vill man att MMA i Sverige skall få en bra kultur får man engagera sig och hjälpa till med de resurser man kan bidraga med.

JP KIMURA:
Efter att ha talat med ett antal domare samt att jag följt MMA under lång tid förstår jag att du har ett tufft och svårt jobb. Men jag vill ändå fråga dig om hur du själv ser på din framtid som domare – och att du bröt som du säger två sekunder för sent.

Hacklou:
Jag upplevde att stoppet var 2 sek sent, tidsperspektivet är ett annat i stridens hetta. Eftersom jag ännu inte sett matchen är det svårt att säga vid vilken exakt tid stoppet borde ha skett.

I övrigt har jag inget att tillägga.

Kimura tackar dig för att du ställde upp Kristian Hacklou. Det var viktigt att höra din åsikt som domare i svenska MMA-förbundet, då den här matchen var den som kritiserats mest gällande ett eventuellt sent ingripande vid Akiras knock under UFC Sweden 3.

Föregående artikel

Rory MacDonald kommer gå titelmatch på hemmaplan

Nästa artikel

UFC 179: Extended Preview

Skriven av

kimura

Relaterade Artiklar

Din önskelista

My wishlist

    Din önskelista är för närvarande tom. Lägg till något och kom tillbaka igen.

Sök