Kimura rekommenderar Krönika Nyheter

Söndagskrönikan: Aloha to the Max

Max Holloway

Den 6 juni 2017: Max Holloway har precis kommit tillbaka hem till sitt Hawaii efter att ha vunnit UFC:s fjäderviktsbälte mot José Aldo. Genom sitt efter fighten fortfarande något svullna högra öga ser han massvis med folk som har samlats för att välkomna honom. Bredvid vägen står en äldre kvinna som frenetiskt riktar slängkyssar mot minibussen som Holloway och teamet sitter i. I gruppen ingår welterviktaren Yancy Medeiros, även han en vinnare i sin match under huvudkortet på UFC 212. De kliver ut på gatan in i den stora folkmassan och överfalls av vänner och fans som kramar dem och tar bilder. Det lokala stödet är massivt, och med en växande av etablerade fighters, blir chansen allt större för Holloway och de andra hawaiianerna att kunna locka till sig UFC ända ut till ögruppen mitt i Stilla Havet.

Mer än 3200 km i sydvästlig riktning från den kaliforniska kusten finner man Hawaii. Omgivna av de varma, tropiska stillahavs-böljorna, utgör öarna något av ett litet paradis långt ute i oceanen. Turister flockas kring huvudstaden Honolulu och dras till den berömda Waikiki Beach. Bara någon timmes bilfärd bort från stränderna, parkerna och lyxhotellen, ligger den lilla staden Waianae. Den ligger inte bara på den andra sidan av ön Oahu, utan den utgör även en helt annan sida av Hawaii. Där lever en femtedel av befolkningen under fattigdomsgränsen. Alkohol och andra droger är lika vanligt förekommande som slagsmålen mellan pojkarna. Det var också platsen där Max Holloway föddes och växte upp.

Livet fick sig en knackig start för Holloway, temaenligt med förutsättningarna i området. Mamman missbrukade meth, och pappan var aldrig närvarande. Han lyckades trots allt hålla sig borta från trubbel, även om vägarna ner i fördärv var många. En sådan var gatuslagsmål. Holloway har skämtsamt berättat i intervjuer hur hans gymnasieskola utgjorde ett inofficiellt mma-gym långt innan UFC öppnade sin träningsanläggning på Hawaii. ”When I was in school, we had riots like every other day. It’s crazy. People were fighting, the cops gotta come. It was nuts, but it is what it is”. Fighting nämns ofta som en stor del av den hawaiianska kulturen. Bra mycket tidigare än att ”mixed martial arts” hade myntats som uttryck, löstes tvistemål allt som oftast med nävar. Inte minst på den västra sidan av Oahu, där man finner Waianae.

Varken Holloway eller Medeiros har dock gjort sina slagsmålskarriärer på gatan. Något som de gärna försöker förmedla till de unga i området är att fighting bara är ett bra vägval om du kan få betalt. Så Holloway slogs aldrig oorganiserat, men fann istället kickboxning under gymnasietiden. Därifrån gick saker och ting snabbt, på mer än ett vis. Två år efter att han tog sin gymnasieexamen hade han hunnit göra UFC-debut, gift sig och därtill fått en son, Rush.

Därefter skulle saker och ting fortsätta att utvecklas snabbt, inte bara för Holloways del, utan för mma:n i helhet på Hawaii. 2013 startade Holloways tränare Rylan Lizares teamet Hawaii Elite MMA. På den ganska korta tiden sedan dess har Holloway hunnit vinna 11 raka matcher och ta fjäderviktsbältet, samtidigt som teamet lockat till sig en allt större skara talangfulla fighters från öarna. Tidigare nämnda Yancy Medeiros, Russell Doane och Louis Smolka är andra förgrundsfigurer. Teamet har betytt mycket för de hawaiianska kämparna. Inte bara på grund av att de kan skapa en högklassig träningsmiljö på hemmaplan, utan kanske ännu mer för samhörigheten och den lokala stoltheten som de har som vind i ryggen mot nya framgångar.

En sådan möjlighet som denna nya generation fighters har, fanns aldrig där för den mest legendariske av de hawaiianska kampsportarna, B.J. Penn. UFC Hall of Fame-medlemmen tvingades göra merparten av sin träning inne på fastlandet. Dessutom var han en ensam representant när han stod på höjden av sin karriär. Kanske var det också därför han trots sin enorma popularitet, aldrig lyckades förmå UFC att anordna en gala på öarna.

Idag är förutsättningarna som sagt annorlunda. Utöver världsmästaren Holloway, finns ett helt team av duktiga fighters som gör sitt allra yttersta för att representera hemöarna, och tillsammans försöker fånga den hawaiianska fightingkulturen i en modern och professionell form. Det syns även i de små handlingarna, som när Holloway verkligen drar med sig Medeiros, och ser till att han får vara med i rampljuset medan de paraderar genom folksamlingen vid välkomnandet hemma i Waianae. Alla ska med i rörelsen. En milstolpe är att få dit UFC, något som Holloway lobbat för länge nu. Frankie Edgar har uttryckt sitt intresse att möta honom på Hawaii, och vem kan väl klandra honom? Frågan är kanske snarare vem som inte skulle vara intresserad.

Föregående artikel

Francis Ngannou uttlar sig om Derrick Lewis förlust

Nästa artikel

Travis Browne riktar stark kritik mot Derrick Lewis efter nattens gala

Skriven av

Jaser Davari

Relaterade Artiklar

Sök