Bare Knuckle Fighting verkar vara här för att stanna. Kimura har pratat med Nick Chapman – en av huvudmännen bakom BKFC. Nick tror på en ljus framtid för sporten.
Nick Chapmans nysatsning på BKFC
Bare Knuckle Fighting Championship anordnade sitt första event i Thailand förra året i december. Nick Chapman, numera VD för organisationens Thailändska gren – halkade in i på nysatsning som skulle visa sig bli en succé redan från början.
Nick Chapman kommer ursprungligen från Storbritannien men är numera bosatt i norra Thailand. Han har dedikerat till liv åt kampsport och var tidigt engagerad i MMA. Bland annat organiserade nick flera MMA-galor i Storbritannien, och var med från start när MMA fortfarande betraktades som en kontroversiell ”cage fighting”-sport som var olaglig.
Vid den här tiden var Nick fortfarande en aktiv utövare och tävlade inom sporten.
När Nick flyttade till Thailand för att gå i pension blev det bekväma livet i paradislandet alltför stillsamt. Nick fann sig därför snart engagerad vid Faitex Gym i Pattya. Fairtex ville satsa på MMA, och Nicks erfarenhet på området gjorde att han utsågs till MMA-koordinator.
Nick hjälpte gymmet att anordna event, men fick efter hand en alltmer framträdande roll även utanför gymmet. Nick har bland annat varit domare vid ONE Championship och World Lethwei Championship, och de olika uppdragen satte honom i kontakt med stora profiler på den thailändska kampsportsscenen.
Bare Knuckle fighting exploderar i Thailand
När Nick kommer i kontakt med en förmögen man från Thailand som brinner för kampsport leder det gemensamma intresset till en nysatsning. På jakt efter en spännande sport att lansera satte de ihop en affärsplan och en massiv marknadsföringskampanj för BKFC.
Intresset var stort redan från början. I samband med deras första eventet blev de kontaktade av en nationell tv-kanal som ville live-sända galan.
Nick tror att intresset för Bare Knuckle härstammar från traditionen av thaiboxning, både hos publiken och de som vill fightas. Regelverket på BKFC liknar nämligen boxning, men har fler inslag av klinch. Och för thaiboxarna som är vana vid både knän och armbågar var nakna händer ingen stor grej:
The thing with BKFC is that the clinch and the half clinch is legal, so you’re allowed to hold the head and punch at the same time. So Thai people are like – ‘well we can do this, we’ve been doing this forever!’ And bare fists to this guy’s means nothing, they don’t care.
Grejen med BK FC är att klinch och halvklinch är godkänd, så det är tillåtet att greppa huvudet och slå samtidigt. Så thailändare kände typ – ’tja vi kan göra det här, vi har gjort det här i evigheter!’ Och nakna knogar har ingen betydelse för de här killarna, de bryr sig inte.
Regelverket i Bare Knuckle Fighting skiljer sig således lite grann från Bare Knuckle Boxing eftersom ”dirty boxing” är tillåtet. Det är inte renodlade boxningsregler som styr. Det enda tillåtna slaget är dock knytnävsslag, vilket då inte inkluderar hammarslag och back-fists.
Den ”nya sporten” fascinerar
När det gäller det internationella intresset för sporten i största allmänhet tror Nick att ett allt mjukare samhälle bidrar till jakten på spänning:
It’s very much like MMA when that came out. First of all – it’s new and it’s exiting. People has seen boxing for years, people have seen MMA for a long time now. And for the Thai people this is easier than Muay Thai. This is stuff they’ve been doing forever. But as of human beings – human beings are blood thirsty, I’m sorry, that’s just the way it is! People want to see blood, people like danger.
The world is getting softer and softer and softer. I mean think back of your grandparents, their grandparents – these people went through some serious hardships. Life has gotten a lot easier for people now. But as human beings we haven’t changed. We still have this thing inside us that wants to see danger and excitement although no one really gets a chance to experience that.
Det påminner mycket om när MMA kom ut. Först och främst – det är nytt och det är spännande. Folk har sätt boxning i åratal, folk har sett MMA länge nu. Och för thailändarna är det här enklare än thaiboxning. Det här är grejer de gjort i evigheter. Men ur ett mänskligt perspektiv – människan är blodtörstig. Jag är ledsen, men det är bara så det är! Folk vill se blod, folk gillar fara.
Världen blir mjukare och mjukare. Jag menar tänk tillbaks på dina mor- och farföräldrar, deras föräldrar – de här människorna gick igenom riktigt svåra tider. Livet har blivit enklare för många människor nu. Men som mänskliga varelser har vi inte förändrats. Vi har fortfarande det här inom oss som vill se fara och spänning även om ingen riktigt får en chans att uppleva det.
Nick tror att bara namnet Bare Knuckle bidrar till nyfikenheten. Han tror att människor dras till sporten för att det låter farligt. Men hur farligt är egentligen bare knuckle?
Bare Knuckle jämfört med boxning
Amerikanen David Feldman som är engagerad i Bare Kunckle Fighting Championship är även en av aktörerna i USA som jobbat för att få sporten sanktionerad av idrottsförbunden. Hittills tillåter nio delstater i USA Bare Kunckle Boxing.
Anledningen är att de studier som gjorts på utövare i BKF uppvisar en lägre grad huvudtrauma än vad exempelvis traditionella boxare och amerikanska fotbollsspelare gör.
De stora boxningshandskarna möjliggör ett repetativt huvudvåld i annan utsträckning än BKF. I BKF leder rena träffar oftare till knock out, vilket besparar hjärnan det repetitiva våldet. Nick jämför också huvudtrauma med cuts, som kan se otäcka ut men som läker betydligt bättre.
With a bare fist if you get hit – you’re gone. Yeah okay, you get cut, there is a lot more blood, but people like that anyway. But it’s been proven it’s safer for the brain. Now I don’t know about you, but I know a scar is going to heal – my brain doesn’t. They (the Americans) couldn’t deny the science and they sanctioned it in nine states. So that’s how it begun. David Feldman did that in the states.
Blir du slagen med en bar knoge – så däckar du. Ja okej, du får fler cuts, det är mer blod, men folk gillar ändå det. Men det är bevisat att det är säkrare för hjärnan. Nu vet jag inte hur du tänker, en jag vet att ett ärr kommer att läka – min hjärna gör inte det. De (amerikanerna) kunde inte förneka vetenskapen och sanktionerade därför sporten i nio stater. Det var så det började. David Feldman gjorde det i staterna.
Visa detta inlägg på Instagram
Aktörerna utgör den största skillnaden när det kommer till säkerhet
När det gäller just Bare Kunckle Fighting Championship i Thailand så är sporten inte officiellt sanktionerad av idrottskommissionen ännu. Däremot är den godkänd som underhållning, vilket gör att evenemangen sker öppet. Detta leder dock till att ett större ansvar vilar på den enskilde organisatören när det gäller säkerheten.
För Nick har detta varit en huvudpunkt redan från start:
We’ve joined forces with some of the best medics in the area. So, we do all blood tests because obviously there’s a lot of blood. Everyone gets checked before, documents and all of that. And we do not let anyone fight until their results have come back perfectly clear of any blood born viruses. We run all the medicals and checks the day before the fights, and if we got any concerns, we run them on the day.
Vi har gått samman med några av de bästa läkarna i området. Så, vi kör alla blodtester för att det är uppenbarligen massor av blod. Alla blir kontrollerade innan, dokument och allt det. Och vi låter ingen att fightas innan alla resultat kommit tillbaks och inga blodburna virus påträffats. Vi kör alla läkarkontroller dagen innan matcherna, och vi osäkra kör vi dem på själva matchdagen.
Nick berättar också att de har tre ambulanser på plats vid eventen vilket gör att det finns två kvar om en måste åka. ” It’s an overkill, but I like to be safe”, säger Nick. Det är alltså en säkerhetsåtgärd som han vet kanske är lite överdriven men som känns bra.
BKFC försäkrar sina fighters
I BKFC täcker organisatörerna personligen sjukvårdskostnader för alla fighters på upp till 50 000 Bath om det skulle behövas. Men hittills har de inte kommit i närheten av den summan:
We insure our fighters personally. I know a lot of organizations don’t do that.
Vi försäkrar våra fighters personligen. Jag vet att många organisationer inte gör det.
Skillnaden mellan BKFC och när galor tvingas gå ”underground” bidrar naturligtvis ännu mer till ett större ansvar på organisatörerna. Nick som själv varit aktiv som fighter har valt att inte tumma på någon punkt, men han säger också att han kan förstå hur just säkerheten kan skilja sig mot andra galor runt om i världen:
It all comes runs down to the promoter. Now me – I don’t cut back on any safety, I’m just not going to do it. I was a fighter once. And look, we all go into the ring and we know about the risks. But I have to make sure I’ve done everything I can to make sure the risks are minimalized for my fighters. Now the problem is you can have someone on the exact same organization anywhere else in the world, and if they don’t have the same quality standards – certain things are not going to be in place. That is the problem. It really comes down to who the promotor is and what their values are.
Allt handlar om den enskilda promotorn. För egen del – jag gör inte avkall på säkerhet. Jag kommer bara inte att göra det. Jag var själv fighter end gång i tiden. Och kolla, vi alla går upp i ringen medvetna om riskerna. Men jag måste säkerställa att jag gjort allt i min makt för att reducera riskerna för mina fighters. Nu är problemet att du kan ha någon i exakt samma organisation någon annan stans i världen, och om de inte har samma standardkvalitet – så kommer vissa saker inte att vara på plats. Det är problemet. Det handlar om promotorn och deras värderingar.
Visa detta inlägg på Instagram
Eftersom BKFC inte behöver hålla sina event i det dolda innebär det också att myndigheterna har full insyn i verksamheten. Det bidrar naturligtvis också till att försöka sköta allting extra snyggt och prickfritt. Nick menar att öppenheten kring deras evenemang gör det enklare att sköta allting korrekt när inget behöver gömmas undan.
Hur klarar sig händerna utan handskar?
På två event och 24 matcher har BKFC endast haft en handfraktur. Nick berättar att professionella utövare på högre nivå kan oroa sig för just handfrakturer, men att det hittills inte varit något större bekymmer:
We don’t put any tape at all on the knuckles. So, BKFC is the only organization which is really bare knuckle. And yeah, I had a guy who broke his hand on the last event, a Russian guy. But we payed to get it fixed and now we move on.
Vi använder ingen tejp alls på knogarna. Så, BK FC är den enda organisationen som verkligen är bare knuckle. Och ja, jag hade en kille som bröt sin hand på det senaste eventet, en kille från Ryssland. Men vi betalade för att få skadan åtgärdad och nu går vi vidare.
Skadorna i BKF som framförallt består av cuts och näsfrakturer menar Nick skiljer sig från de de skador som uppkommer i MMA på ett positivt plan:
You know what’s surprising, I’ve been involved in hundreds of MMA events, and honestly, and this is not a lie – I’ve seen worse injuries at MMA events then I have in Bare Knuckle fighting. We know there is going to be a cut or a broken bone in the hand, but we’ve done two events here now. That’s 24 fights, and we’ve only got one broken hand, and that was at heavy weight.
Vet du vad som överraskar mig, jag har varit involverad i MMA-events, och ärligt talat, och det här är ingen lögn – jag har sett värre skador på MMA event än jag har i bare knuckle fighting. Vi vet att vi kommer att ha ett cut eller en handfraktur, men vi har kört två event nu. Det är 24 matcher, och vi har bara haft en bruten hand, och det var i tungvikt.
Framtiden för BKF
De nationella uppläggen som omger sporten sker alltså i olika tappningar. I de länder där sporten är sanktionerad av idrottskommissioner eller motsvarande utövas BKF som vilken kampsport som helst.
I Thailand funkar BKF som underhållning, men inte som sportevenemang. Det gör att organisationerna bland annat får lov att föra statistik över alla resultat själva. Nick berättar att om de har en utövare som kan påvisa erfarenhet från någon annan organisation så registrerar de vinster och förluster även från andra organisationer hos sig.
Han säger också att Thailand har samma ”problem” med MMA, eftersom MMA inte heller är en laglig sport i Thailand utan sker som underhållningsevent.
Frågan är då vilken framtid BKF har i Sverige. Det känns inte troligt att svenska myndigheter skulle godkänna fightgalor som underhållningsevent, trots att det finns fördelar med att hålla evenemangen öppna.
Samtidigt var det inte särskilt länge sedan MMA var den nya, farliga sporten som var kontroversiellt ansedd. Numera har vi flera svenska storstjärnor som Alexander Gustavsson, Khamat Chimaev, Pannie Kianzad, Lina Länsberg och Bea Malecki i UFC, där många redan kunnat gå match på hemmaplan.
Dessutom har Sverige en amatörscen som frodas både nationellt och internationellt med flera medaljer i de stora mästerskapen. Vart hör egentligen en sport som BKF hemma i en framgångsrik kampsportsnation som Sverige? Läs Kimuras tidigare artikel om den svenska Bare Knuckle-galan KSP här.
