Stor mässa, presskonferens inför Usman vs. Edwards 2 och invägning inför nattens gala!
Drömresan – UFC X och invägningen inför UFC 276
Idag är det mycket som händer och det börjar med UFC X som är en mässa där man få träffa fighters, prova på att gå in i en bur och få sina händer lindade av UFC:s egna team med mera. Därefter följer en presskonferens med Leon Edwards och Kamaru Usman som sedan toppas av den officiella invägningen.
Jag hoppar in i en taxi och beger mot The Las Vegas Convention center. På plats är det givetvis en väldigt lång kö som jag bara kan glida förbi tack vare min snudd på diplomatstatus som ”reporter”. Under alla de eventen jag varit på så har vi blivit tilldelade ”festivalarmband” eller ett kort som man hänger runt halsen för ”easy access”. Efter eventen har jag haft kvar mina pass hängandes och det händer att jag fått frågor från t.ex. UFC fans och random people och utan att tänka på det har jag börjat överdriva lite om vad jag faktiskt gör här. Så skulle ni stöta på en smal lång kille med rakat huvud från Austin, Texas och han frågar om mig så kan ni väl späda på myten om hur viktigt min blogg är för svensk MMA. chansen att någon av dem faktiskt skulle faktagranska mig anser jag är minimal så jag tar tillfället i akt för att vinna lite respekt hos en person som jag aldrig någonsin kommer att träffa igen. Alla tycker om uppmärksamhet och eftersom jag jobbar med försäljning så går åtminstone 40 timmar i veckan åt att ge andra uppmärksamhet så jag är välförtjänt av att få låtsas lite.
Det dröjer inte innan stället är packat med folk och det bildas köer vart man än vänder sig. Som svensk är man ju oerhört duktig på att stå i kö men jag har nog blivit för gammal för att stå i kö en och en halv timme för att få ett kort med t.ex. Michael Chiesa, Kevin Holland eller Michael Chandler även om jag har en oerhörd respekt för dem.
På de flesta av mina arbetsplatser inklusive den tjänsten jag har nu så har jag jobbat på många mässor runt om i Sverige och bland det värsta jag vet som utställare är de besökare som bara är där för att få gratisgrejer. Om ni inte jobbat på en mässa så kan jag berätta att det finns många människor som kan tänka sig att prata med en okänd person om en produkt hen inte är intresserad av i tio minuter bara för att få en tygkasse eller en penna. Döm om min förvåning när jag plötsligt går runt och samlar på mig saker som en salva som ska hjälpa mot smärta eller pins från ”UFC Strike” som är nån sorts NFT som i sin tur är någon sorts kryptovaluta tror jag åtminstone ”I don’t know i wasn’t really paying attention” (Dum Dummare referens om någon född efter 1990 läser detta). Jag har med andra ord precis samma dubbelmoral som UFC har när de fördömer att Conor kastade Pirran i bussrutan men samtidigt använder det i sin promo för matchen när han ska möta Khabib.
Jag ser Steve och Randy sitta inne i ett område avspärrat för att spela in ”radio” vilket jag gissar måste vara som en vanlig podd men de kallar det ”radio” och jag går in för att hälsa på mina nyfunna vänner från igår. Tydligen hade Steve letat efter mig igår efter att invigningen var slut då han ville att vi skulle ”go out drinking” och om det var bra eller dåligt att han inte hittade mig är oklart. Helt plötsligt ser jag att James Krause står ett par meter bort och jag tar mod till och går fram. Vi utbyter några korta meningar fram och tillbaka där jag bland annat frågar honom vilken match han ser emot mest i helgen, jag tar en bild vi skakar hand och önskar varandra en ”have a good weekend”.
Anledningen till att inte får fram en bättre fråga är för att jag i stunden inte kan nämna en enda av hans tidigare motståndare eller ens när han senast gick match och det skulle nog se lite idiotiskt ut om jag googlade hans namn när han stod precis framför mig. I efterhand kom jag såklart på att jag kunde ha pratat om hur coolt det var att han deltog i ”The Ultimate Fighter” trots att han redan hade ett kontrakt med UFC eller hur stort ansvar han tar som tränare trots att han är en aktiv fighter. Det kanske var tur att jag inte sa det sista för jag vet faktiskt inte om han ens är en aktiv fighter längre, det är ju så sjukt många fighters i UFC nu än om man jämför med 10 år sedan när mitt intresse var som störst.
Efter den här incidenten går jag runt och tar bilder av fighters på avstånd då jag inte orkar ställa mig i kö men lovat Daniel Schälander att ta många bilder. Jag kommer på mig själv med att jag inte har en enda bild på mig ifrån Vegas och det gör mig både glad och ledsen. Jag hatar att vara med på bild för det jag själv ser i spegeln är aldrig det som kommer fram på bilden. Jag är fullt medveten om att jag inte är särskilt bildskön utan kanske ligger på en femma på en skala ett till tio. Tricket är att jag är så pass trevlig och charmig att efter att man pratat med mig så glider jag upp till en sjua och med ”rätt” mängd alkohol så kan jag till och med hamna på en åtta. Det är dock väldigt viktigt att det är rätt mängd för det är en tunn linje att balansera på och blir det för mycket så glider jag ner nånstans till en fyra eller trea och jag är dessvärre väldigt dålig på att balansera. Det som gör mig lite ledsen i det hela är att det finns väl inget tråkigare än att titta på bilder man själv inte är med i.
Presskonferens och invägning
Efter ett tag känner jag att jag har fått ut allt jag kan få ut av UFC X och beger mig till T-Mobile Arena för att se på presskonferensen och invägningen.
I kön in till arenan pratar jag med några ”press-kollegor” om allt annat än UFC och de berättar för mig att enligt en undersökning så visar det sig att var fjärde person som kör bil i Las Vegas är över gränsen för vad som anses som rattfylla så hädanefter har jag bältet på innan taxin ens hinner rulla iväg.
Presskonferensen rullar igång och den bjuder inte på några överraskningar direkt. Enligt mig så kan varken Usman eller Edwards sälja en fight och det känns som att Usman spelar över när han försöker få till sina punchlines. Det mest anmärkningsvärda är att han pratar om att det handlar om att bli ”The GOAT” så han kanske ska skippa Middleweight och gå rakt till Light heavyweight efter att han är ”klar”. Gör han det så är jag ganska säker på att han är ”in for a world of hurt” men det vore riktigt coolt om han testade.
På invägningen är det riktigt bra stämning när Joe Rogan kliver upp på scenen och börjar presentera alla fighters. Det är väldigt tydligt att Sean O Malley, Max Holloway och Robbie Lawler har störst stöd bland publiken. Izzy har ett stort stöd men inte lika stort som de övriga tre. Det som förvånar mig är att ganska många buar åt Jared Cannonier, jag har faktiskt aldrig förstått varför man buar åt en fighter på det viset. Det är ju en sak om det är ett riktigt as men vad har Jared gjort för att förtjäna det?
Imorgon är det dags för galan och jag är riktigt taggad, jag är faktiskt taggad för alla matcher vilket inte hör till vanligheten direkt. Det beror såklart att det är ett bra kort men också för att jag har varit ”nära” alla som ska fightas och hört dom berätta om sina förberedelser. I övrigt kan jag meddela att jag snart är uppe på en åtta tack vare ett intag av några Corona under ”skapandet” av detta inlägg samt ett rejält glas Fireball. Vi hörs imorgon.
